JUST NU: Kraftigt bakslag för dig som ska tanka bilen

2022 10 09

I början av september upplevde Sverige sitt lägsta bensinpris sedan februari.

Därefter har priset återigen stigit, och nu kommer ännu ett hårt bakslag för den som är beroende av bilen och tankar bensin eller diesel.

Den svenska kronan blir nämligen allt svagare gentemot den amerikanska dollarn, vilket kommer få direkta konsekvenser för priset vid pump, rapporterar Sveriges Radio.

Rekorddyr dollar

Idag på morgonen gick det att köpa en dollar för rekordhöga 11 kronor och 40 öre. 

– Det slår direkt på vissa varor, typ vid bensinpumpen då det kostar mer och mer att tanka, säger Lars Henriksson, ränte- och valutaexpert på Handelsbanken, till SR.

Han tillägger:

– Det är en omedelbar inflationsimpuls eftersom den sedan handlas i dollar.

Spär på inflationen

En dyrare dollar innebär att inflationen på hemmaplan förvärras, eftersom Sverige är ett land med mycket import. 

Det osäkra globala läget gör att kronan, till skillnad från den amerikanska dollarn, missgynnas.

– Det är en liten valuta som investerare inte gärna håller när osäkerheten ökar, säger Lars Henriksson.

"Importerar inflation"

En annan effekt är att det förväntas bli dyrare att resa utomlands. Även varupriserna i Sverige lär ytterligare, rapporterar SVT Nyheter.

– En svag krona, och en stark dollar i det här fallet, innebär att vi importerar inflation. Det blir dyrare att importera från utlandet. Det blir en utmaning, inte minst för centralbanken när man gör allt för att försöka bekämpa inflationen, säger Lena Sellgren, chefsekonom på Business Sweden, till tv-kanalen.

Bra för exporten

Men en svag krona är inte endast negativt. Svenska varor förväntas bli billigare på världsmarknaden, vilket gynnar exporten.

– Om man är en ren exportör inom basindustrin i större utsträckning, och som inte har någon eller ganska liten import, har det en positiv effekt åtminstone på kort sikt. Det blir helt enkelt billigare att köpa från Sverige, säger Lena Sellgren till SVT. 

Nära toppen

Enligt Lars Henriksson har dock sannolikt skillnaden mellan kronan och dollarn slagit i taket. Marknaden har tagit höjd för de värsta scenarierna, och nu krävs det att kriget ska eskalera än värre för att skillnaden mellan de två valutorna ska öka ytterligare.

– Man ligger vädligt högt i hur mycket an tror att amerikanska centralbanken kommer höja räntan  och man har tagit in väldigt mycket av de negativa nyheter på ett globalt plan. Vi tror att vi är nära toppen på dollarn mot kronan, säger han till SR.

Priset idag

Idag ligger priset för bensin vid Circle K:s bemannade stationer på 19,03 kronor per liter.

Motsvarande pris för diesel är 24,06 kronor per liter.

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen