Kraftigt oväder – SMHI utfärdar vädervarning

2023 09 01

Det kommer att regna kraftigt på flera håll i landet.

Under helgen ser det ut att bli mycket nederbörd på håll.

Kraftigt regn väntas över bland annat östra Svealand, och SMHI har gått så långt som att utfärda en vädervarning för skyfallsliknande regn som gäller Gotland.

– Natt mot fredag väntas kraftiga regnskurar som kan ge stora regnmängder på kort tid med risk för översvämning, framhåller SMHI.

Kraftiga skurar

Det väldiga regnet kan påverka människor i form av översvämmade vägar vilket kan leda till långsammare trafik.

Det finns även risk för att källare, dagvattensystem, vägar och viadukter översvämmas.

De största regnmängderna väntas komma på västra och norra Gotland och kan även medföra åska.

Även mot Norrland

Under natten mot fredagen ser stora regnmängder ut att falla över östra Götaland och på fredagen även östra Svealand.

– Under fredagen väntas regn och skurar ut att breda ut sig även över östra Svealand och mot kvällen upp över södra Norrlandskusten, förklarar SMHI.

Östra delarna av landet

På fredagen ser regnet ut att hålla i sig i delar av Norrland och även under helgen kommer det regna en hel del.

– Under helgen snurrar lågtrycket till en början kvar över Östersjön. Därmed troligen regn över östra delarna av landet från Gotland mellersta Norrland på lördag, men främst över norra Norrland på söndag fast då allt mindre mängder.

Rekordmycket regn

Det är många som varit besvikna över vädret som varit under sommaren.

Ett par blöta sommarmånader avslutades med stormen Hans framfart, som ställde till det ordentligt på flera håll i landet.

– Augusti 2023 utmärkte sig framförallt genom det mycket lågtrycksbetonade vädret med ihärdigt regnande och kraftiga åskskurar på många platser, förklarar SMHI.

– Två djupa namngivna lågtryck passerade landet under månadens första två veckor, först Patricia, och sedan Hans som dröjde sig kvar över landet i närmare en veckas tid.

Foto: L. Chian

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen