Krav på att byta namn på gata på grund av rasism

2021 11 14

– Jag tycker inte att vi ska hedra människor som har den här bakgrunden med gatunamn i våra städer.

Det säger Kerstin Andersson, som driver frågan om att byta namn på Olof Bergqvistgatan i Gällivare, till SVT.

Kyrkoherden rasistisk

Kerstin Andersson arbetar med samiska rättigheter och samiska frågor och hon står bakom ett medborgarförslag i frågan om att byta namn på gatan.

– Olof Bergqvist var kyrkoherde i Gällivare och sen biskop i Luleå stift och han var en varm anhängare av rasbiologiskt tankegods, säger Kerstin Andersson till SVT.

Vill inte hedra folk med sådan bakgrund

– Jag tycker inte att vi ska hedra människor som har den här bakgrunden med gatunamn i våra städer, säger hon.

Under sin tid som biskop agerade Olof Bergqvist för att motverka så kallad rasblandning rapporterar SVT. Bland annat framkom detta i biskop Bergqvists herdabrev som sändes ut 1904.

Herdabrevet avslöjande

Herdabrev är en traditionell skriftlig hälsning som höga personer inom kyrklig verksamhet, i regel biskopar, kan sända ut till alla präster i stiftet eller till alla hushåll inom det aktuella distriktet. Det är till exempel vanligt att herdabrevet sänds ut av en nytillträdd biskop för att meddela vad biskopen vill fokusera på eller vad den tycker är extra viktigt för bygden.

Ville separera eleverna

I biskop Olof Bergqvists herdabrev från 1904 framförde han bland annat att ”lapparna” som stam skulle dö ut om de fick för mycket undervisning. Den tankeinriktningen låg bakom att Olof Bergqvist var en varm anhängare av nomadskolor för samer rapporterar SVT. Med andra ord agerade han för att ta bort samer och tornedalingar från undervisningen och separera dem från övriga elever i undervisningen.

Samarbetade även med rasbiologer

– Han hade även ett nära samarbete med rasbiologiska institutet, säger Kerstin Andersson till SVT.

I det framförda förslaget föreslås Hermelinsvägen som nytt namn på nuvarande Olof Bergqvistgatan. Gällivare kommun i form av miljö- bygg och räddningsförvaltningen meddelar till SVT Norrbotten att man ännu inte tagit ställning till hur man ska gå vidare med namnbytet.

Riktat till politiken

– Vi har fått in ett medborgarinitiativ från en av medborgarna som är riktat till politiken. Politiken kommer bereda ärendet och säga om vi ska gå vidare med det på tjänstepersonnivå eller om vi ska ge avslag direkt, säger förvaltningschef Henrik Lyngmark till SVT.

Den senare tiden har flera händelser inträffat som skapat upprörda känslor när det gäller hanteringen av samer.

Bland annat drabbades renägaren Evelina Solsten av nära 100 otäcka, hatiska och rasistiska kommentarer när hon ville berätta om sin kärlek till renar.

Foto: Gällivare kommun

[yop_poll id="879"]

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen