Krav på att byta namn på gata på grund av rasism

2021 11 14

– Jag tycker inte att vi ska hedra människor som har den här bakgrunden med gatunamn i våra städer.

Det säger Kerstin Andersson, som driver frågan om att byta namn på Olof Bergqvistgatan i Gällivare, till SVT.

Kyrkoherden rasistisk

Kerstin Andersson arbetar med samiska rättigheter och samiska frågor och hon står bakom ett medborgarförslag i frågan om att byta namn på gatan.

– Olof Bergqvist var kyrkoherde i Gällivare och sen biskop i Luleå stift och han var en varm anhängare av rasbiologiskt tankegods, säger Kerstin Andersson till SVT.

Vill inte hedra folk med sådan bakgrund

– Jag tycker inte att vi ska hedra människor som har den här bakgrunden med gatunamn i våra städer, säger hon.

Under sin tid som biskop agerade Olof Bergqvist för att motverka så kallad rasblandning rapporterar SVT. Bland annat framkom detta i biskop Bergqvists herdabrev som sändes ut 1904.

Herdabrevet avslöjande

Herdabrev är en traditionell skriftlig hälsning som höga personer inom kyrklig verksamhet, i regel biskopar, kan sända ut till alla präster i stiftet eller till alla hushåll inom det aktuella distriktet. Det är till exempel vanligt att herdabrevet sänds ut av en nytillträdd biskop för att meddela vad biskopen vill fokusera på eller vad den tycker är extra viktigt för bygden.

Ville separera eleverna

I biskop Olof Bergqvists herdabrev från 1904 framförde han bland annat att ”lapparna” som stam skulle dö ut om de fick för mycket undervisning. Den tankeinriktningen låg bakom att Olof Bergqvist var en varm anhängare av nomadskolor för samer rapporterar SVT. Med andra ord agerade han för att ta bort samer och tornedalingar från undervisningen och separera dem från övriga elever i undervisningen.

Samarbetade även med rasbiologer

– Han hade även ett nära samarbete med rasbiologiska institutet, säger Kerstin Andersson till SVT.

I det framförda förslaget föreslås Hermelinsvägen som nytt namn på nuvarande Olof Bergqvistgatan. Gällivare kommun i form av miljö- bygg och räddningsförvaltningen meddelar till SVT Norrbotten att man ännu inte tagit ställning till hur man ska gå vidare med namnbytet.

Riktat till politiken

– Vi har fått in ett medborgarinitiativ från en av medborgarna som är riktat till politiken. Politiken kommer bereda ärendet och säga om vi ska gå vidare med det på tjänstepersonnivå eller om vi ska ge avslag direkt, säger förvaltningschef Henrik Lyngmark till SVT.

Den senare tiden har flera händelser inträffat som skapat upprörda känslor när det gäller hanteringen av samer.

Bland annat drabbades renägaren Evelina Solsten av nära 100 otäcka, hatiska och rasistiska kommentarer när hon ville berätta om sin kärlek till renar.

Foto: Gällivare kommun

[yop_poll id="879"]

24 oktober

Kraftigt regn drar in – kommer ösa ner i tre län

2026 10 24

Stora regnmängder är att vänta i tre län.

Stormen Boelo drar under helgen in över Sverige. I samband med det är kraftiga vindar att vänta på olika håll runt om i landet. Men det är inte bara blåsten som kan ställa till det.

Stora regnmängder kommer också att falla i tre län, meddelar SMHI.

I tre län

Redan på lördagen väntas regn, som sedan kommer att tillta under kvällen och bli allt kraftigare.

På söndagen drar Boelo in över landet – och i och med det kan stormbyar uppnås vid kusterna.

– Det väntas också regn på många håll och i fjälltrakterna inslag av snöfall, uppger vädermyndigheten.

– I västra Götaland, Värmland och Västernorrland kan det totalt komma stora mängder de närmsta dygnen. 

Så blir måndagen

På måndagen försvagas Boelo, men det kommer att vara fortsatt blåsigt i södra Sverige. Någon bättring är heller inte att vänta.

Redan under tisdagen drar nästa lågtryck in över Norska havet och följer i Boelos spår.

Det blir åter blåsigt i stora delar av landet och ännu ett regnområde drar in över södra Sverige.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Onsdag och torsdag

På onsdagen klarnar det i viss utsträckning upp över stora delar av landet.

Men i norra Norrland och fjälltrakterna kan det fortsatt förekomma en del regn och skurar. 

Det finns även indikationer på att ett område med skurar passerar över Götaland. 

Nästa helg

Fredagen väntas bli solig på grund av ett högtryck som växer in över helgen. 

– Om det fortsatt blir milt eller mer normalt för årstiden är än så länge svårbedömt, meddelar SMHI.

– Det finns prognoser som visar att mycket mild luft når in över landet i samband med högtrycket, men över Ryssland finns också kalluft och vid nordliga placeringar av högtryckets centrum kan den föras in över södra Sverige med ostliga vindar. 

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Foto: F. Harirak

Text: Redaktionen


24 okt 2026

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen