Krav på att byta namn på gata på grund av rasism

2021 11 14

– Jag tycker inte att vi ska hedra människor som har den här bakgrunden med gatunamn i våra städer.

Det säger Kerstin Andersson, som driver frågan om att byta namn på Olof Bergqvistgatan i Gällivare, till SVT.

Kyrkoherden rasistisk

Kerstin Andersson arbetar med samiska rättigheter och samiska frågor och hon står bakom ett medborgarförslag i frågan om att byta namn på gatan.

– Olof Bergqvist var kyrkoherde i Gällivare och sen biskop i Luleå stift och han var en varm anhängare av rasbiologiskt tankegods, säger Kerstin Andersson till SVT.

Vill inte hedra folk med sådan bakgrund

– Jag tycker inte att vi ska hedra människor som har den här bakgrunden med gatunamn i våra städer, säger hon.

Under sin tid som biskop agerade Olof Bergqvist för att motverka så kallad rasblandning rapporterar SVT. Bland annat framkom detta i biskop Bergqvists herdabrev som sändes ut 1904.

Herdabrevet avslöjande

Herdabrev är en traditionell skriftlig hälsning som höga personer inom kyrklig verksamhet, i regel biskopar, kan sända ut till alla präster i stiftet eller till alla hushåll inom det aktuella distriktet. Det är till exempel vanligt att herdabrevet sänds ut av en nytillträdd biskop för att meddela vad biskopen vill fokusera på eller vad den tycker är extra viktigt för bygden.

Ville separera eleverna

I biskop Olof Bergqvists herdabrev från 1904 framförde han bland annat att ”lapparna” som stam skulle dö ut om de fick för mycket undervisning. Den tankeinriktningen låg bakom att Olof Bergqvist var en varm anhängare av nomadskolor för samer rapporterar SVT. Med andra ord agerade han för att ta bort samer och tornedalingar från undervisningen och separera dem från övriga elever i undervisningen.

Samarbetade även med rasbiologer

– Han hade även ett nära samarbete med rasbiologiska institutet, säger Kerstin Andersson till SVT.

I det framförda förslaget föreslås Hermelinsvägen som nytt namn på nuvarande Olof Bergqvistgatan. Gällivare kommun i form av miljö- bygg och räddningsförvaltningen meddelar till SVT Norrbotten att man ännu inte tagit ställning till hur man ska gå vidare med namnbytet.

Riktat till politiken

– Vi har fått in ett medborgarinitiativ från en av medborgarna som är riktat till politiken. Politiken kommer bereda ärendet och säga om vi ska gå vidare med det på tjänstepersonnivå eller om vi ska ge avslag direkt, säger förvaltningschef Henrik Lyngmark till SVT.

Den senare tiden har flera händelser inträffat som skapat upprörda känslor när det gäller hanteringen av samer.

Bland annat drabbades renägaren Evelina Solsten av nära 100 otäcka, hatiska och rasistiska kommentarer när hon ville berätta om sin kärlek till renar.

Foto: Gällivare kommun

[yop_poll id="879"]

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen