Kräver att Sverige inför euron – ”Ett paradigmskifte”

2025 04 18

Världen står inför ett paradigmskifte, och i det läget måste Sverige gå med i euron, menar en stor tankesmedja.

Den svenska kronans framtid har debatterats flitigt de senaste åren.

Kronan har stärkts den senaste tiden, men trots det finns det många som vill att Sverige ska gå med i euron.

Nu menar tankesmedjan Timbro att läget i världen, och inte minst Donald Trumps tullpolitik, innebär att vi bör gå med i euron.

Inte enbart ekonomiskt

Carl-Vincent Reimers, Timbros projektledare för europeisk konkurrenskraft, skriver i en debattartikel i SvD att Trumps tullar inte bara bör ses ur ett ekonomiskt perspektiv, utan också ur ett geopolitiskt perspektiv.

– De tullar man inför kan alltså inte enbart analyseras med ekonomiska glasögon, där de rätteligen framstår som skadliga. Lika viktigt är att studera de geopolitiska drivkrafter som ligger bakom. Det Trumpadministrationen nu söker är en omförhandling av det globala handelssystem som byggts upp sedan andra världskriget, menar Reimers i debattartikeln.

Timbros debattör skriver bland annat att Trumpadministrationen ser dollarn som övervärderat och att USA nu vill bestraffa länder som  driver upp dollarn, samt minska handelsunderskottet och få andra länder att betala för sin egen säkerhet.

– För svensk och europeisk del innebär USA:s omläggning ett paradigmskifte. Tiden när världens enda supermakt verkade för att upprätthålla ett regelbaserat handelssystem är över, anser Timbros debattör.

”Har en avgörande svaghet”

Sverige kan klara tullkrisen tack vare att vi är med i EU, menar debattören.

Men samtidigt missgynnas vi av att vi inte är med i euron, anser han.

– Men Sverige har en avgörande svaghet: vi är inte med i euron. Mot detta framförs bland annat att en självständig räntepolitik är viktig vid volatila marknader. Men detta argument bleknar mot värdet för svensk ekonomi att vara med i en mer stabil valuta, som står emot häftiga valutasvängningar till följd av oberäknelig politik, skriver Carl-Vincent Reimers.

Tidigare i år förutspådde statsminister Ulf Kristerssons (M) tidigare närmaste man PM Nilsson, som idag är vd vid just Timbro, att Sverige kommer att gå med i euron redan 2025.

Nilsson hävdade att Sverige står inför en kris där USA kommer att sätta press på oss och ställa oss inför ett svårt val.

– Antingen vika sig helt platt eller att blixtsnabbt knyta sig till euroområdet, sade PM Nilsson till Expressen.

Det är dock långt ifrån alla som stödjer ett införande av euron, och när Sverige folkomröstade om frågan 2003 vann nejsidan en klar seger.

Kronan har dessutom stärkts på senare tid.

Foto: I Boran

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen