Kräver att Sverige inför euron – ”Ett paradigmskifte”

2025 04 18

Den svenska kronans framtid har debatterats flitigt de senaste åren.

Kronan har stärkts den senaste tiden, men trots det finns det många som vill att Sverige ska gå med i euron.

Nu menar tankesmedjan Timbro att läget i världen, och inte minst Donald Trumps tullpolitik, innebär att vi bör gå med i euron.

Inte enbart ekonomiskt

Carl-Vincent Reimers, Timbros projektledare för europeisk konkurrenskraft, skriver i en debattartikel i SvD att Trumps tullar inte bara bör ses ur ett ekonomiskt perspektiv, utan också ur ett geopolitiskt perspektiv.

– De tullar man inför kan alltså inte enbart analyseras med ekonomiska glasögon, där de rätteligen framstår som skadliga. Lika viktigt är att studera de geopolitiska drivkrafter som ligger bakom. Det Trumpadministrationen nu söker är en omförhandling av det globala handelssystem som byggts upp sedan andra världskriget, menar Reimers i debattartikeln.

Timbros debattör skriver bland annat att Trumpadministrationen ser dollarn som övervärderat och att USA nu vill bestraffa länder som  driver upp dollarn, samt minska handelsunderskottet och få andra länder att betala för sin egen säkerhet.

– För svensk och europeisk del innebär USA:s omläggning ett paradigmskifte. Tiden när världens enda supermakt verkade för att upprätthålla ett regelbaserat handelssystem är över, anser Timbros debattör.

”Har en avgörande svaghet”

Sverige kan klara tullkrisen tack vare att vi är med i EU, menar debattören.

Men samtidigt missgynnas vi av att vi inte är med i euron, anser han.

– Men Sverige har en avgörande svaghet: vi är inte med i euron. Mot detta framförs bland annat att en självständig räntepolitik är viktig vid volatila marknader. Men detta argument bleknar mot värdet för svensk ekonomi att vara med i en mer stabil valuta, som står emot häftiga valutasvängningar till följd av oberäknelig politik, skriver Carl-Vincent Reimers.

Tidigare i år förutspådde statsminister Ulf Kristerssons (M) tidigare närmaste man PM Nilsson, som idag är vd vid just Timbro, att Sverige kommer att gå med i euron redan 2025.

Nilsson hävdade att Sverige står inför en kris där USA kommer att sätta press på oss och ställa oss inför ett svårt val.

– Antingen vika sig helt platt eller att blixtsnabbt knyta sig till euroområdet, sade PM Nilsson till Expressen.

Det är dock långt ifrån alla som stödjer ett införande av euron, och när Sverige folkomröstade om frågan 2003 vann nejsidan en klar seger.

Kronan har dessutom stärkts på senare tid.

Foto: I Boran

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen