Kräver att Sverige inför euron – ”Ett paradigmskifte”

2025 04 18

Världen står inför ett paradigmskifte, och i det läget måste Sverige gå med i euron, menar en stor tankesmedja.

Den svenska kronans framtid har debatterats flitigt de senaste åren.

Kronan har stärkts den senaste tiden, men trots det finns det många som vill att Sverige ska gå med i euron.

Nu menar tankesmedjan Timbro att läget i världen, och inte minst Donald Trumps tullpolitik, innebär att vi bör gå med i euron.

Inte enbart ekonomiskt

Carl-Vincent Reimers, Timbros projektledare för europeisk konkurrenskraft, skriver i en debattartikel i SvD att Trumps tullar inte bara bör ses ur ett ekonomiskt perspektiv, utan också ur ett geopolitiskt perspektiv.

– De tullar man inför kan alltså inte enbart analyseras med ekonomiska glasögon, där de rätteligen framstår som skadliga. Lika viktigt är att studera de geopolitiska drivkrafter som ligger bakom. Det Trumpadministrationen nu söker är en omförhandling av det globala handelssystem som byggts upp sedan andra världskriget, menar Reimers i debattartikeln.

Timbros debattör skriver bland annat att Trumpadministrationen ser dollarn som övervärderat och att USA nu vill bestraffa länder som  driver upp dollarn, samt minska handelsunderskottet och få andra länder att betala för sin egen säkerhet.

– För svensk och europeisk del innebär USA:s omläggning ett paradigmskifte. Tiden när världens enda supermakt verkade för att upprätthålla ett regelbaserat handelssystem är över, anser Timbros debattör.

”Har en avgörande svaghet”

Sverige kan klara tullkrisen tack vare att vi är med i EU, menar debattören.

Men samtidigt missgynnas vi av att vi inte är med i euron, anser han.

– Men Sverige har en avgörande svaghet: vi är inte med i euron. Mot detta framförs bland annat att en självständig räntepolitik är viktig vid volatila marknader. Men detta argument bleknar mot värdet för svensk ekonomi att vara med i en mer stabil valuta, som står emot häftiga valutasvängningar till följd av oberäknelig politik, skriver Carl-Vincent Reimers.

Tidigare i år förutspådde statsminister Ulf Kristerssons (M) tidigare närmaste man PM Nilsson, som idag är vd vid just Timbro, att Sverige kommer att gå med i euron redan 2025.

Nilsson hävdade att Sverige står inför en kris där USA kommer att sätta press på oss och ställa oss inför ett svårt val.

– Antingen vika sig helt platt eller att blixtsnabbt knyta sig till euroområdet, sade PM Nilsson till Expressen.

Det är dock långt ifrån alla som stödjer ett införande av euron, och när Sverige folkomröstade om frågan 2003 vann nejsidan en klar seger.

Kronan har dessutom stärkts på senare tid.

Foto: I Boran

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen