Kräver att Sverige inför euron – ”Ett paradigmskifte”

2025 04 18

Världen står inför ett paradigmskifte, och i det läget måste Sverige gå med i euron, menar en stor tankesmedja.

Den svenska kronans framtid har debatterats flitigt de senaste åren.

Kronan har stärkts den senaste tiden, men trots det finns det många som vill att Sverige ska gå med i euron.

Nu menar tankesmedjan Timbro att läget i världen, och inte minst Donald Trumps tullpolitik, innebär att vi bör gå med i euron.

Inte enbart ekonomiskt

Carl-Vincent Reimers, Timbros projektledare för europeisk konkurrenskraft, skriver i en debattartikel i SvD att Trumps tullar inte bara bör ses ur ett ekonomiskt perspektiv, utan också ur ett geopolitiskt perspektiv.

– De tullar man inför kan alltså inte enbart analyseras med ekonomiska glasögon, där de rätteligen framstår som skadliga. Lika viktigt är att studera de geopolitiska drivkrafter som ligger bakom. Det Trumpadministrationen nu söker är en omförhandling av det globala handelssystem som byggts upp sedan andra världskriget, menar Reimers i debattartikeln.

Timbros debattör skriver bland annat att Trumpadministrationen ser dollarn som övervärderat och att USA nu vill bestraffa länder som  driver upp dollarn, samt minska handelsunderskottet och få andra länder att betala för sin egen säkerhet.

– För svensk och europeisk del innebär USA:s omläggning ett paradigmskifte. Tiden när världens enda supermakt verkade för att upprätthålla ett regelbaserat handelssystem är över, anser Timbros debattör.

”Har en avgörande svaghet”

Sverige kan klara tullkrisen tack vare att vi är med i EU, menar debattören.

Men samtidigt missgynnas vi av att vi inte är med i euron, anser han.

– Men Sverige har en avgörande svaghet: vi är inte med i euron. Mot detta framförs bland annat att en självständig räntepolitik är viktig vid volatila marknader. Men detta argument bleknar mot värdet för svensk ekonomi att vara med i en mer stabil valuta, som står emot häftiga valutasvängningar till följd av oberäknelig politik, skriver Carl-Vincent Reimers.

Tidigare i år förutspådde statsminister Ulf Kristerssons (M) tidigare närmaste man PM Nilsson, som idag är vd vid just Timbro, att Sverige kommer att gå med i euron redan 2025.

Nilsson hävdade att Sverige står inför en kris där USA kommer att sätta press på oss och ställa oss inför ett svårt val.

– Antingen vika sig helt platt eller att blixtsnabbt knyta sig till euroområdet, sade PM Nilsson till Expressen.

Det är dock långt ifrån alla som stödjer ett införande av euron, och när Sverige folkomröstade om frågan 2003 vann nejsidan en klar seger.

Kronan har dessutom stärkts på senare tid.

Foto: I Boran

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen