Sverige står inför stora demografiska utmaningar de kommande åren.

Fram till 2033 beräknas befolkningen minska i 159 av 290 kommuner, enligt rapporten Välfärdens kompetensförsörjning från Sveriges kommuner och regioner, SKR.

Med allt fler äldre i befolkningen och sjunkande barnafödande får Sverige svårt att hitta tillräckligt med arbetskraft för att upprätthålla välfärden.

Behöver arbetskraft

Som det ser ut nu kommer man behöva öka antalet anställda i äldreomsorgen med 32 procent fram till 2033.

– Allt annat lika skulle ungefär hälften av ökningen av sysselsatta fram till 2033 behövas inom äldreomsorgen för att möta de växande behoven. Det är knappast sannolikt – inte minst på grund av att efterfrågan på arbetskraft är stor i alla sektorer vilket gör att konkurrensen är hård, uppger SKR i rapporten.

Enligt SKR kommer hela ökningen av personer i arbetsför ålder (20-66 år) att utgöras av utrikes födda personer.

Men det kommer ändå inte att räcka för att möta välfärdens behov, menar organisationen.

”Majoritet på arbetsmarknaden”

En stor andel av arbetskraften år 2033 kommer att utgöras av första och andra generationens invandrare. Ändå behövs det ett ytterligare tillskott för att möta behoven, enligt organisationen.

– Vi kan inte lösa det ökade vårdbehovet genom att utbilda. Det kommer inte att finnas tillräckligt många att rekrytera, säger SKR:s Bodil Umegård, chef på sektionen för data och analys, till DN.

Forskaren Tobias Hübinette vid Karlstads Universitet säger att första och andra generationen invandrare troligtvis kommer att utgöra majoritet i arbetslivet år 2033.

– Utlandsfödda och andra generationen kommer att vara i majoritet på arbetsmarknaden, säger han till tidningen.

Antalet äldre ökar kraftigt

Antalet äldre kommer att öka kraftigt de kommande åren, enligt rapporten.

Personer som är 85 år och äldre kommer att öka med 60 procent fram till år 2033.

Samtidigt minskar antalet personer i arbetsför ålder i 6 av 10 kommuner.

Foto: ilzidedesigns

Text: Redaktionen

Det har tidigare rapporterats att Ica och Willys sänkt priserna på ett större antal varor i samband med Pensionärernas riksorganisations årliga undersökning av Sveriges mest pensionärsvänliga butik.

Nu ansluter sig även Lidl till priskriget, rapporterar jämförelsesajten Matpriskollen.

–  Prissänkningarna är ner till under inköpspris och detta kostar kedjorna och butikerna mycket pengar. Många artiklar ur PRO-listan, har nu också sänkts på samtliga Lidlbutiker, medan Willys och Ica Maxi sänkt på utvalda butiker, så för oss konsumenter är det bara att passa på, säger Matpriskollens vd och grundare Ulf Mazur i ett uttalande.

”Extremlåga”

Enligt Mazur är priserna nere på historiskt låga nivåer.

–  Priserna är extremlåga och dom verkar inte ge sig. Röd Garantmjölk för 8,90/liter, Makaroner 8,50 kr, Rågsikt 9,90, Heinz ketchup 17,90, Rydbergs Potatisallad 400 gram 9,90 kr, medan samma potatissallad 200 gram kostar 14,90. Det är helt galet, säger han.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs 

Stor prissänkning nästa år

Nästa år beräknas matpriserna sjunka ordentligt. Regeringen har beslutat att sänka matmomsen från 12 till 6 procent från och med 1 april 2026. En matpriskommission ska tillsättas för att säkerställa att butikerna sänker priserna i samma utsträckning.

De stora livsmedelskedjorna jobbar aktivt för att säkerställa att producenterna inte kommer få igenom prisökningar som skulle kunna slå mot momssänkningen.

– Vi har redan fått tydliga indikationer på att alla de stora kedjorna verkligen pressar producenter och leverantörer för att det inte ska ske prisökningar som kan göra att momssänkningen ifrågasätts. Normalt förhandlar man nu om ganska stora prisökningar i januari och februari, men min gissning är att de kommer vara väldigt små, om ens några, säger Ulf Mazur.

– Detta kommer givetvis göra det ännu tuffare för många mindre leverantörer om man inte får öka priserna när kostnaderna ökar, tillägger han.

LÄS OCKSÅ: Anstormning till ICA – därför återvänder kunderna till matjätten 

Foto: D. Strategy

Text: Redaktionen