Sverige står inför stora demografiska utmaningar de kommande åren.

Fram till 2033 beräknas befolkningen minska i 159 av 290 kommuner, enligt rapporten Välfärdens kompetensförsörjning från Sveriges kommuner och regioner, SKR.

Med allt fler äldre i befolkningen och sjunkande barnafödande får Sverige svårt att hitta tillräckligt med arbetskraft för att upprätthålla välfärden.

Behöver arbetskraft

Som det ser ut nu kommer man behöva öka antalet anställda i äldreomsorgen med 32 procent fram till 2033.

– Allt annat lika skulle ungefär hälften av ökningen av sysselsatta fram till 2033 behövas inom äldreomsorgen för att möta de växande behoven. Det är knappast sannolikt – inte minst på grund av att efterfrågan på arbetskraft är stor i alla sektorer vilket gör att konkurrensen är hård, uppger SKR i rapporten.

Enligt SKR kommer hela ökningen av personer i arbetsför ålder (20-66 år) att utgöras av utrikes födda personer.

Men det kommer ändå inte att räcka för att möta välfärdens behov, menar organisationen.

”Majoritet på arbetsmarknaden”

En stor andel av arbetskraften år 2033 kommer att utgöras av första och andra generationens invandrare. Ändå behövs det ett ytterligare tillskott för att möta behoven, enligt organisationen.

– Vi kan inte lösa det ökade vårdbehovet genom att utbilda. Det kommer inte att finnas tillräckligt många att rekrytera, säger SKR:s Bodil Umegård, chef på sektionen för data och analys, till DN.

Forskaren Tobias Hübinette vid Karlstads Universitet säger att första och andra generationen invandrare troligtvis kommer att utgöra majoritet i arbetslivet år 2033.

– Utlandsfödda och andra generationen kommer att vara i majoritet på arbetsmarknaden, säger han till tidningen.

Antalet äldre ökar kraftigt

Antalet äldre kommer att öka kraftigt de kommande åren, enligt rapporten.

Personer som är 85 år och äldre kommer att öka med 60 procent fram till år 2033.

Samtidigt minskar antalet personer i arbetsför ålder i 6 av 10 kommuner.

Foto: ilzidedesigns

Text: Redaktionen

De flesta önskar nog att vara ledig under julen, men långt ifrån alla har den möjligheten.

Nu väcks kritik mot att en specifik grupp har förtur till julfirandet.

Vissa får förtur till julen

Föräldrar ges i praktiken förtur till ledigheten över jul – vilket drabbar kollegor som inte har barn.

Detta eftersom föräldrar har möjlighet att ta ut föräldradagar – ett system som utnyttjas väldigt flitigt, enligt statistiken.

Det är inte rätt att föräldrar ska få förtur till julfirandet, menar tankesmedjan Timbros välfärdsansvariga, Lovisa Lanryd, rapporterar SR.

– Föräldrar ska liksom såklart kunna vara hemma med sina barn, men frågan är om det ska trumfa andras ledighet, säger Lanryd till radiokanalen.

Redan förra året skrev hon en debattartikel i GP där hon konstaterade att uttaget av föräldradagar var 45 procent högre än i mellandagarna än veckan innan jul.

Föräldrar ”fuskar” och utnyttjar systemet, och deras kollegor som inte har små barn får betala priset, menar hon.

– Det blir lite av ett problem när något system som är tänkt att vara en försäkring för barn, och under de första åren av barnets liv, blir liksom en möjlighet att ta extra semestertillägg utan att chefen kan neka det. Och det tycker jag urholkar systemet lite grann och legitimiteten för systemet, säger Lovisa Lanryd.

”Påverkar inte barnet nämnvärt”

Vissa arbetsplatser kräver ständig bemanning, och när vissa medarbetare tar ut föräldradagar så innebär det att deras kollegor kanske inte kan få ledigt.

– Många önskar såklart ledighet, men alla har inte samma möjlighet att vara hemma. Semestern måste godkännas av arbetsgivaren medan föräldraledigheten inte kan nekas – även när barnet är äldre, skrev Lovisa Lanryd i debattartikeln i GP förra året.

Föräldradagar utnyttjas som semester, menar hon. Många av dessa föräldrar hade i själva verket kunnat jobba.

– Att en förälder är borta varannan julafton eller så påverkar inte barnen nämnvärt – de tycker fortfarande om att titta på Kalle Anka. Det är sällan barn inte har andra värdefulla vuxna runt sig under julen, skriver Lovisa Lanryd.

”Kan ha lika ömmande skäl”

Hon menar att föräldraförsäkringen borde kortas eftersom föräldradagarna ”används till annat än dess syfte”.

– I verksamheter som måste bemannas dygnet runt finns kollegor utan egna barn. Deras ledighet är inte lika mycket värd, men de kan ha lika ömmande skäl att fira jul hemma. Men dagens lagstiftning gör det omöjligt för chefer att bedöma varje persons behov av ledighet, skriver Lovisa Lanryd i debattartikeln.

Foto: F Buitenwerf

Text: Redaktionen