Kräver betydande ökning av invandringen till Sverige

2024 12 27

Det behövs en betydande ökning av invandringen till Sverige, enligt en ny rapport.

Sverige står inför stora demografiska utmaningar de kommande åren.

Fram till 2033 beräknas befolkningen minska i 159 av 290 kommuner, enligt rapporten Välfärdens kompetensförsörjning från Sveriges kommuner och regioner, SKR.

Med allt fler äldre i befolkningen och sjunkande barnafödande får Sverige svårt att hitta tillräckligt med arbetskraft för att upprätthålla välfärden.

Behöver arbetskraft

Som det ser ut nu kommer man behöva öka antalet anställda i äldreomsorgen med 32 procent fram till 2033.

– Allt annat lika skulle ungefär hälften av ökningen av sysselsatta fram till 2033 behövas inom äldreomsorgen för att möta de växande behoven. Det är knappast sannolikt – inte minst på grund av att efterfrågan på arbetskraft är stor i alla sektorer vilket gör att konkurrensen är hård, uppger SKR i rapporten.

Enligt SKR kommer hela ökningen av personer i arbetsför ålder (20-66 år) att utgöras av utrikes födda personer.

Men det kommer ändå inte att räcka för att möta välfärdens behov, menar organisationen.

”Majoritet på arbetsmarknaden”

En stor andel av arbetskraften år 2033 kommer att utgöras av första och andra generationens invandrare. Ändå behövs det ett ytterligare tillskott för att möta behoven, enligt organisationen.

– Vi kan inte lösa det ökade vårdbehovet genom att utbilda. Det kommer inte att finnas tillräckligt många att rekrytera, säger SKR:s Bodil Umegård, chef på sektionen för data och analys, till DN.

Forskaren Tobias Hübinette vid Karlstads Universitet säger att första och andra generationen invandrare troligtvis kommer att utgöra majoritet i arbetslivet år 2033.

– Utlandsfödda och andra generationen kommer att vara i majoritet på arbetsmarknaden, säger han till tidningen.

Antalet äldre ökar kraftigt

Antalet äldre kommer att öka kraftigt de kommande åren, enligt rapporten.

Personer som är 85 år och äldre kommer att öka med 60 procent fram till år 2033.

Samtidigt minskar antalet personer i arbetsför ålder i 6 av 10 kommuner.

Foto: ilzidedesigns

Text: Redaktionen

Skatteuppmaning till pensionärer – ”senast 9 november”

2025 10 23

Skatteverket går ut med en uppmaning till svenska pensionärer inför 2026.

Varje år får många svenskar kvarskatt efter att ha skickat in sin deklaration under våren.

Många av dem är nyblivna pensionärer.

– Pensionärer får ofta sin pension från flera olika utbetalare. En del pensionärer fortsätter också att arbeta vilket kan göra det mer komplicerat att räkna ut skatten, framhåller Skatteverket.

Men för att slippa kvarskatt uppmanar myndigheten nu särskilt pensionärer att agera.

Ansök om jämkning

För att undvika kvarskatt kan man be den som betalar ut den skattepliktiga ersättningen att dra mer skatt.

Man kan också ansöka om jämkning hos Skatteverket, så dras rätt skatt från början.

Det kan både de som väntas få kvarskatt och de som väntas få skatteåterbäring göra.

– Tänk på att kolla upp vad som gäller för just dig så du slipper att få kvarskatt att betala in i efterhand. Det gör du enkelt på Skatteverkets webbplats där det finns en e-tjänst för att beräkna din skatt, säger Skatteverkets rättsliga expert Pia Blank Thörnroos, i ett uttalande.

LÄS MER: Hushåll kan få 30 000 kronor mer – på ett villkor

Ansök senast den 9 november

Sista dagen att ansöka om jämkning för att det ska börja gälla i januari 2026 är i november.

– Om du vill att jämkningsbeslutet ska gälla från och med januari 2026 behöver du göra ansökan senast den 9 november, säger Pia Blank Thörnroos.

För de som exempelvis har höga ränteavdrag är jämkning ett sätt att betala mindre i skatt under hela året istället för att få tillbaka skatt efter deklarationen.

Ändrade regler från och med 2026

Från och med inkomståret 2026 gäller nya regler för avdrag för ränteutgifter.

– Då får du inte avdrag för ränteutgifter om lånet inte uppfyller särskilda förutsättningar vad gäller säkerhet och maximal belåningsgrad. Reglerna påverkar dig som ansöker om jämkning, uppger Skatteverket.

Det innebär bland annat att något avdrag för lån som saknar säkerhet inte längre kan göras.

Det kan till exempel vara blancolån, överbryggningslån vid bostadsköp, kortkrediter och lån av privatpersoner.

LÄS OCKSÅ: Nordea: En av fyra svenskar klarar inte ökad månadskostnad

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Kustbevakningen har bordat fartyg

2025 10 23

På torsdagseftermiddagen kommer besked om att kustbevakningen har bordat ett utländskt fartyg.

Det bekräftar Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar.

Det rör sig enligt honom om ett Liberiaflaggat fartyg som har bordats utanför Göteborg efter att ha dumpat skräp i Östersjön.

Fartyg bordat

Uppgifterna kommer direkt från Carl-Oskar Bohlin på torsdagseftermiddagen.

– Jag har under eftermiddagen fått information om att Kustbevakningen på svenskt vatten har bordat ett Liberiaflaggat bulkfartyg utanför Göteborg, som enligt uppgift observerats dumpa skräp i Östersjön utanför Fårö, skriver han på X.

"På bar gärning"

Bohlin fortsätter.

– Det är ett tydligt exempel på hur Kustbevakningen bedriver ett aktivt sjöövervakningsarbete för att beivra miljöbrott.

Besättningen har delgivits misstanke om brott, och Kustbevakningen upptäckte nedskräpningen med sitt flygplan.

– Vi tog de på bar gärning, säger Mattias Lindholm, presstalesperson hos Kustbevakningen, till Expressen.

Läs mer: Stormakt viker sig – kan dumpa rysk olja

Det är Kustbevakningen

Kustbevakningen är en civil statlig myndighet under Försvarsdepartementet.

På uppdrag av riksdag och regering arbetar myndigheten med räddningstjänst, sjöövervakning och är en del av samhällets krisberedskap i den maritima miljön.

Deras ansvar

Kustbevakningen ansvarar för att övervaka maritima miljöer och tillhandahålla sjöinformation till andra myndigheter.

– Vi bedriver övervakning till sjöss och ordningshållning i sjötrafiken samt utövar tillsyn och kontroll inom fiskeri, tull, gräns, sjötrafik, jakt, naturvård och miljöbrott. Kustbevakningen förebygger och utreder även vissa brott i maritim miljö, förklarar myndigheten.

Kustbevakningen ska även ha beredskap att tillsammans med andra samhällsaktörer förebygga, motstå och agera i händelse av en samhällsstörning.

Om Sverige råkar ut för ett väpnat angrepp ska de i första hand rikta in sig på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret.

Läs mer: ”Hoppas den slås ut” – Polen hånar Ungern

Foto: Johnny Söderberg Kustbevakningen

Text: Redaktionen