NYA REGERINGEN: Krav på att Ulf Kristersson stoppas

2022 10 14

Liberalerna måste rösta nej till Ulf Kristersson (M) som statsminister på måndag.

Det kräver flera toppnamn i Liberala ungdomsförbundet, Luf, rapporterar Expressen.

I en debattartikel i samma tidning går bland annat Erik Berg och Olle Johnsson, förste respetkvie andre vice ordförande i förbundet, till hårt angrepp mot det avtal som Liberalerna idag har slutit tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och framför allt Sverigedemokraterna.

– En del av innehållet är bra. Exempelvis har Liberalerna fått stort inflytande över punkterna som rör utbildningspolitiken. Resten av innehållet står dock lång ifrån liberalismen och vårt parti, framhåller företrädarna.

“Gå tillbaka till förhandlingsbordet”

Kravet på huvudpartiet uttrycks i klartext i debattartikeln – Liberalerna får inte släppa igenom Ulf Kristersson som statsminister.

– Därför kräver Liberala ungdomsförbundet att Liberalerna röstar nej till Ulf Kristersson på måndag och går tillbaka till förhandlingsbordet. Vi har varnat för vad samarbetet med Sverigedemokraterna skulle innebära sedan Liberalernas vägval i mars 2021, framhäver Luf.

Försvarar uppgörelsen

Liberalernas partiledare Johan Pehrson försvarar emellertid överenskommelsen med M, KD och SD.

Han tillbakavisar också den kritik som tidigare under dagen riktats mot honom från olika L-toppar inom partiet, exempelvis partistyrelseledamoten Jan Jönsson.

– Då har han bara läst hälften. Man måste läsa hela, säger han till Dagens Nyheter.

“Man får ge och ta”

Pehrson tillägger:

– Jag har inget krav på människor att man ska gilla allting. Jag försöker upplysa alla liberaler om att Liberalerna i århundrade ingått i olika regeringar. Man kompromissar och ibland blir det andra partiers politik. Man får ge och ta. Så det är en orättvis beskrivning men det är klart att det innehåller både sött och salt.

Kommer rösta emot

En av kritikerna är även riksdagsledamoten Anna Starbrink, som säger att hon ska rösta nej till SD:s förslag om att utreda nationellt tiggeriförbud som ingår i överenskommelsen.

– Jag har pratat med Anna. Det här är något som hon tycker är jobbigt och jag har stor respekt för det. Men Anna står bakom Ulf Kristersson och ska frågan utredas och så får man hantera det då, säger Johan Pehrson till DN.

Foto: Liberalerna resp Moderaterna

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen