JUST NU: Kräver plats i regering

2022 07 01

Vänsterpartiet kräver en plats i en potentiell S-regering efter valet.

Det har partiets ledning beslutat, rapporterar Expressen.

– Jag har egentligen alltid tyckt att det naturliga är att de partier som utgör regeringsunderlaget också ingår i regeringen. Men det som är nytt den här mandatperioden är den här stökigheten, och den måste försvinna. Så länge vi inte har ett stabilt samarbete mellan alla fyra partier, där vi tar kollektiva beslut och får igenom våra beslut i riksdagen, så kommer inte den stabiliteten att infinna sig, säger V-ledaren Nooshi Dadgostar till tidningen och tillägger:

– Det är i grund och botten också en demokratifråga. Svenska folket måste veta vem de ska utkräva ansvar av. Att vi har en socialdemokratisk statsminister men en borgerlig ekonomisk politik skapar total förvirring. Det kommer inte fungera att fortsätta så.

Sträcker ut handen till C

Vänsterpartiet hoppas nu på ett samarbete med Centerpartiet.

Det kan bli svårt.

Centern har än så länge uteslutit ett samarbete med V och att bilda regering tillsammans med Vänsterpartiet har inte funnits på kartan.

Men det vill Nooshi Dadgostar ändra på. Att V ska acceptera en lösare roll, som någon form av samarbetsparti efter valet, utesluter hon.

– Jag ser inga förutsättningar för det. Det man kan tänka sig är om Centerpartiet och Socialdemokraterna lyckas få ihop till 50 procent på något annat sätt genom att samarbeta med andra partier. Det är det sättet man kan göra det på, säger Nooshi Dadgostar till Expressen.

Hon meddelar att kravet från V har förmedlats till statsminister Magdalena Andersson (S).

Vill bilda majoritetsregering

Miljöpartiet har öppnat för att bilda en majoritetsregering tillsammans med S, C och V efter valet.

– Det allra bästa vore om vi närmar oss en finsk regeringsbildning där man har ett brett parlamentariskt underlag i regeringen, konstaterade Per Bolund (MP) i en intervju med nyhetsbyrån TT.

Han framhävde att ett sådant samarbete kräver att alla partier är beredda att ta det ansvar som krävs för att sitta i en regering och för att hitta en gemensam agenda.

Foto: Vänsterpartiet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen