20 juli 2026

Kräver sänkta bidrag i Sverige

2023 09 26

Sverige måste fokusera mindre på bidrag och mer på utbildning.

Det framhåller Centerpartiet som nu går ut med att rikets finanser bör läggas om.

Centern vill uppnå en effekt där man prioriterar ned bidragen och istället investerar i forskning, skolan, vidareutbildning och ökad lönsamhet för de som uppnår kvalificerade jobb.

Nej till ökade bidrag

– Regeringen och Sverigedemokraterna har i sina två budgetar gått åt fel håll.

– Ökat bidragen genom en stor permanent ökning av a-kassan.

– Samtidigt som resurserna till skolan inte ökat i takt med inflationen.

Det poängterar partiledare Muharrem Demirok (C), utbildningspolitiska talespersonen Niels Paarup-Petersen (C) och ekonomisk-politiska talespersonen Martin Ådahl (C) på DN Debatt.

Storsatsning på skolan

De riktar kritik mot M-KD-L-SD-styret.

– Det här duger inte. Det borde vara tvärtom.

– Under det kommande årtiondet bör 100 miljarder kronor satsas på utbildning i stället för på bidrag i statsbudgeten.

– Både genom att prioritera direkta satsningar på skola, vidareutbildning och högre utbildning – och genom att fler lämnar bidrags­beroende, framhäver de till DN.

Plastpåseskatten

– Nu måste Sverige på allvar börja prioritera utbildning.

Centern betonar att ungdomar på små orter på svenska landsbygden måste vara helt säkra på att skolan och vidareutbildning är deras stora chans att göra en livsresa och bli stolta experter inom sitt yrke.

Och det ska gälla för såväl praktiska som teoretiska yrken.

– Vår plan är därför att steg för steg återerövra Sverige som kunskaps­nation, både på bredden och på toppen.  

– I vår budget för nästa år kommer vi därför att skjuta till 10 miljarder kronor på utbildning, mer än dubbelt så mycket som Tidöpartierna gör.

– Det får gå före billigare plastpåsar och bensinsubventioner i städerna. Ja, till och med före billigare snus.

Vill ha mindre klasser

Centerpartiet meddelar att de vill lyfta fram fyra olika punkter.

1) Stärkt skola, stoppa nedskärningarna.

– Det måste bli ett stopp för ständigt växande klasser på ofta mer än 30 elever.

2) Vidareutbildning för att klara kompetensgapet.

– Det är obegripligt att Tidöregeringen snålar när det gäller den allvarliga och skadliga kompetensbrist vi har i Sverige.

Sänk marginalskatten

3) Stärk forskningen och dess oberoende.

– När den afrikanska svinpesten nu drar över delar av Sveriges landsbygd så har regeringen just dragit in forskningsmedlen för våra två världsledande experter på detta område, betonar Centern.

4) Det ska löna sig att utbilda sig.

– Öka incitamenten att gå från bidrag till jobb, med lägre skatter på låga löner. Vi måste samtidigt minska marginalskatterna, inte som regeringen öka dem, om fler ska våga vidareutbilda sig och fylla kompetensluckor.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 20

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperature på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorology Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen