Kräver sänkta bidrag i Sverige

2023 09 26

Det framhåller Centerpartiet som nu går ut med att rikets finanser bör läggas om.

Centern vill uppnå en effekt där man prioriterar ned bidragen och istället investerar i forskning, skolan, vidareutbildning och ökad lönsamhet för de som uppnår kvalificerade jobb.

Nej till ökade bidrag

– Regeringen och Sverigedemokraterna har i sina två budgetar gått åt fel håll.

– Ökat bidragen genom en stor permanent ökning av a-kassan.

– Samtidigt som resurserna till skolan inte ökat i takt med inflationen.

Det poängterar partiledare Muharrem Demirok (C), utbildningspolitiska talespersonen Niels Paarup-Petersen (C) och ekonomisk-politiska talespersonen Martin Ådahl (C) på DN Debatt.

Storsatsning på skolan

De riktar kritik mot M-KD-L-SD-styret.

– Det här duger inte. Det borde vara tvärtom.

– Under det kommande årtiondet bör 100 miljarder kronor satsas på utbildning i stället för på bidrag i statsbudgeten.

– Både genom att prioritera direkta satsningar på skola, vidareutbildning och högre utbildning – och genom att fler lämnar bidrags­beroende, framhäver de till DN.

Plastpåseskatten

– Nu måste Sverige på allvar börja prioritera utbildning.

Centern betonar att ungdomar på små orter på svenska landsbygden måste vara helt säkra på att skolan och vidareutbildning är deras stora chans att göra en livsresa och bli stolta experter inom sitt yrke.

Och det ska gälla för såväl praktiska som teoretiska yrken.

– Vår plan är därför att steg för steg återerövra Sverige som kunskaps­nation, både på bredden och på toppen.  

– I vår budget för nästa år kommer vi därför att skjuta till 10 miljarder kronor på utbildning, mer än dubbelt så mycket som Tidöpartierna gör.

– Det får gå före billigare plastpåsar och bensinsubventioner i städerna. Ja, till och med före billigare snus.

Vill ha mindre klasser

Centerpartiet meddelar att de vill lyfta fram fyra olika punkter.

1) Stärkt skola, stoppa nedskärningarna.

– Det måste bli ett stopp för ständigt växande klasser på ofta mer än 30 elever.

2) Vidareutbildning för att klara kompetensgapet.

– Det är obegripligt att Tidöregeringen snålar när det gäller den allvarliga och skadliga kompetensbrist vi har i Sverige.

Sänk marginalskatten

3) Stärk forskningen och dess oberoende.

– När den afrikanska svinpesten nu drar över delar av Sveriges landsbygd så har regeringen just dragit in forskningsmedlen för våra två världsledande experter på detta område, betonar Centern.

4) Det ska löna sig att utbilda sig.

– Öka incitamenten att gå från bidrag till jobb, med lägre skatter på låga löner. Vi måste samtidigt minska marginalskatterna, inte som regeringen öka dem, om fler ska våga vidareutbilda sig och fylla kompetensluckor.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen