Kräver sänkta bidrag i Sverige

2023 09 26

Sverige måste fokusera mindre på bidrag och mer på utbildning.

Det framhåller Centerpartiet som nu går ut med att rikets finanser bör läggas om.

Centern vill uppnå en effekt där man prioriterar ned bidragen och istället investerar i forskning, skolan, vidareutbildning och ökad lönsamhet för de som uppnår kvalificerade jobb.

Nej till ökade bidrag

– Regeringen och Sverigedemokraterna har i sina två budgetar gått åt fel håll.

– Ökat bidragen genom en stor permanent ökning av a-kassan.

– Samtidigt som resurserna till skolan inte ökat i takt med inflationen.

Det poängterar partiledare Muharrem Demirok (C), utbildningspolitiska talespersonen Niels Paarup-Petersen (C) och ekonomisk-politiska talespersonen Martin Ådahl (C) på DN Debatt.

Storsatsning på skolan

De riktar kritik mot M-KD-L-SD-styret.

– Det här duger inte. Det borde vara tvärtom.

– Under det kommande årtiondet bör 100 miljarder kronor satsas på utbildning i stället för på bidrag i statsbudgeten.

– Både genom att prioritera direkta satsningar på skola, vidareutbildning och högre utbildning – och genom att fler lämnar bidragsberoende, framhäver de till DN.

Plastpåseskatten

– Nu måste Sverige på allvar börja prioritera utbildning.

Centern betonar att ungdomar på små orter på svenska landsbygden måste vara helt säkra på att skolan och vidareutbildning är deras stora chans att göra en livsresa och bli stolta experter inom sitt yrke.

Och det ska gälla för såväl praktiska som teoretiska yrken.

– Vår plan är därför att steg för steg återerövra Sverige som kunskapsnation, både på bredden och på toppen.

– I vår budget för nästa år kommer vi därför att skjuta till 10 miljarder kronor på utbildning, mer än dubbelt så mycket som Tidöpartierna gör.

– Det får gå före billigare plastpåsar och bensinsubventioner i städerna. Ja, till och med före billigare snus.

Vill ha mindre klasser

Centerpartiet meddelar att de vill lyfta fram fyra olika punkter.

1) Stärkt skola, stoppa nedskärningarna.

– Det måste bli ett stopp för ständigt växande klasser på ofta mer än 30 elever.

2) Vidareutbildning för att klara kompetensgapet.

– Det är obegripligt att Tidöregeringen snålar när det gäller den allvarliga och skadliga kompetensbrist vi har i Sverige.

Sänk marginalskatten

3) Stärk forskningen och dess oberoende.

– När den afrikanska svinpesten nu drar över delar av Sveriges landsbygd så har regeringen just dragit in forskningsmedlen för våra två världsledande experter på detta område, betonar Centern.

4) Det ska löna sig att utbilda sig.

– Öka incitamenten att gå från bidrag till jobb, med lägre skatter på låga löner. Vi måste samtidigt minska marginalskatterna, inte som regeringen öka dem, om fler ska våga vidareutbilda sig och fylla kompetensluckor.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen