Kräver sänkta bidrag i Sverige

2023 09 26

Det framhåller Centerpartiet som nu går ut med att rikets finanser bör läggas om.

Centern vill uppnå en effekt där man prioriterar ned bidragen och istället investerar i forskning, skolan, vidareutbildning och ökad lönsamhet för de som uppnår kvalificerade jobb.

Nej till ökade bidrag

– Regeringen och Sverigedemokraterna har i sina två budgetar gått åt fel håll.

– Ökat bidragen genom en stor permanent ökning av a-kassan.

– Samtidigt som resurserna till skolan inte ökat i takt med inflationen.

Det poängterar partiledare Muharrem Demirok (C), utbildningspolitiska talespersonen Niels Paarup-Petersen (C) och ekonomisk-politiska talespersonen Martin Ådahl (C) på DN Debatt.

Storsatsning på skolan

De riktar kritik mot M-KD-L-SD-styret.

– Det här duger inte. Det borde vara tvärtom.

– Under det kommande årtiondet bör 100 miljarder kronor satsas på utbildning i stället för på bidrag i statsbudgeten.

– Både genom att prioritera direkta satsningar på skola, vidareutbildning och högre utbildning – och genom att fler lämnar bidrags­beroende, framhäver de till DN.

Plastpåseskatten

– Nu måste Sverige på allvar börja prioritera utbildning.

Centern betonar att ungdomar på små orter på svenska landsbygden måste vara helt säkra på att skolan och vidareutbildning är deras stora chans att göra en livsresa och bli stolta experter inom sitt yrke.

Och det ska gälla för såväl praktiska som teoretiska yrken.

– Vår plan är därför att steg för steg återerövra Sverige som kunskaps­nation, både på bredden och på toppen.  

– I vår budget för nästa år kommer vi därför att skjuta till 10 miljarder kronor på utbildning, mer än dubbelt så mycket som Tidöpartierna gör.

– Det får gå före billigare plastpåsar och bensinsubventioner i städerna. Ja, till och med före billigare snus.

Vill ha mindre klasser

Centerpartiet meddelar att de vill lyfta fram fyra olika punkter.

1) Stärkt skola, stoppa nedskärningarna.

– Det måste bli ett stopp för ständigt växande klasser på ofta mer än 30 elever.

2) Vidareutbildning för att klara kompetensgapet.

– Det är obegripligt att Tidöregeringen snålar när det gäller den allvarliga och skadliga kompetensbrist vi har i Sverige.

Sänk marginalskatten

3) Stärk forskningen och dess oberoende.

– När den afrikanska svinpesten nu drar över delar av Sveriges landsbygd så har regeringen just dragit in forskningsmedlen för våra två världsledande experter på detta område, betonar Centern.

4) Det ska löna sig att utbilda sig.

– Öka incitamenten att gå från bidrag till jobb, med lägre skatter på låga löner. Vi måste samtidigt minska marginalskatterna, inte som regeringen öka dem, om fler ska våga vidareutbilda sig och fylla kompetensluckor.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen