Kräver sänkta bidrag i Sverige

2023 09 26

Sverige måste fokusera mindre på bidrag och mer på utbildning.

Det framhåller Centerpartiet som nu går ut med att rikets finanser bör läggas om.

Centern vill uppnå en effekt där man prioriterar ned bidragen och istället investerar i forskning, skolan, vidareutbildning och ökad lönsamhet för de som uppnår kvalificerade jobb.

Nej till ökade bidrag

– Regeringen och Sverigedemokraterna har i sina två budgetar gått åt fel håll.

– Ökat bidragen genom en stor permanent ökning av a-kassan.

– Samtidigt som resurserna till skolan inte ökat i takt med inflationen.

Det poängterar partiledare Muharrem Demirok (C), utbildningspolitiska talespersonen Niels Paarup-Petersen (C) och ekonomisk-politiska talespersonen Martin Ådahl (C) på DN Debatt.

Storsatsning på skolan

De riktar kritik mot M-KD-L-SD-styret.

– Det här duger inte. Det borde vara tvärtom.

– Under det kommande årtiondet bör 100 miljarder kronor satsas på utbildning i stället för på bidrag i statsbudgeten.

– Både genom att prioritera direkta satsningar på skola, vidareutbildning och högre utbildning – och genom att fler lämnar bidragsberoende, framhäver de till DN.

Plastpåseskatten

– Nu måste Sverige på allvar börja prioritera utbildning.

Centern betonar att ungdomar på små orter på svenska landsbygden måste vara helt säkra på att skolan och vidareutbildning är deras stora chans att göra en livsresa och bli stolta experter inom sitt yrke.

Och det ska gälla för såväl praktiska som teoretiska yrken.

– Vår plan är därför att steg för steg återerövra Sverige som kunskapsnation, både på bredden och på toppen.

– I vår budget för nästa år kommer vi därför att skjuta till 10 miljarder kronor på utbildning, mer än dubbelt så mycket som Tidöpartierna gör.

– Det får gå före billigare plastpåsar och bensinsubventioner i städerna. Ja, till och med före billigare snus.

Vill ha mindre klasser

Centerpartiet meddelar att de vill lyfta fram fyra olika punkter.

1) Stärkt skola, stoppa nedskärningarna.

– Det måste bli ett stopp för ständigt växande klasser på ofta mer än 30 elever.

2) Vidareutbildning för att klara kompetensgapet.

– Det är obegripligt att Tidöregeringen snålar när det gäller den allvarliga och skadliga kompetensbrist vi har i Sverige.

Sänk marginalskatten

3) Stärk forskningen och dess oberoende.

– När den afrikanska svinpesten nu drar över delar av Sveriges landsbygd så har regeringen just dragit in forskningsmedlen för våra två världsledande experter på detta område, betonar Centern.

4) Det ska löna sig att utbilda sig.

– Öka incitamenten att gå från bidrag till jobb, med lägre skatter på låga löner. Vi måste samtidigt minska marginalskatterna, inte som regeringen öka dem, om fler ska våga vidareutbilda sig och fylla kompetensluckor.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Denna skatt höjs 2027 – Tidö har försökt sätta stopp

2026 11 12

I dagarna fastställde den nuvarande övergångsregeringen en ny skattehöjning inför nästa år.

Det är elskatten som vid årsskiftet kommer att höjas. Det nya beloppet blir 36,2 öre per förbrukad kilowattimme med start 1 januari 2027.

Höjningen beror på den årliga uppindexeringen av energiskatten, något som Tidöpartierna i våras lade ett förslag om att stoppa. Motiveringen var att “motverka ökande elkostnader för hushåll och företag”.

– Den 1 januari 2026 sänktes energiskatten på el med nästan 20 procent och är nu 36,0 öre per kilowattimme. För att hushåll och företag inte ska få ökade elkostnader på grund av indexeringen av elskatt föreslås att indexeringen slopas permanent, framhöll regeringen i mars tidigare i år.

Möter kritik

Höjningen vid årsskiftet är på blott 0,2 öre per kilowattimme. I de nordligaste kommunerna med nedsatt energiskatt kommer skattenivån att bli ännu lägre, 26,6 öre per kilowattimme.

Ändå väcker förändringen kritik. Motståndet riktas framför allt mot själva systemet, där elskatten automatiskt räknas upp i takt med inflationen.

– De successiva uppräkningarna av energiskatten på el gör att Sverige fortsätter ligga bland de länder i Europa med högst energiskatt på el, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige, i ett uttalande.

Han tillägger:

– Det är nu angeläget att en tillträdande regering tar vidare det remissförslag som presenterades i våras om att slopa den årliga uppindexeringen av energiskatten på el, inte minst för att dämpa kostnadsutvecklingen för elkunderna.

Läs mer: Svensk nätbutik i konkurs – omsatte 60 miljoner

Även C vill slopa indexeringen

Under ett sammanträde i riksdagen förra året kallade Oscar Sjöstedt (SD) indexeringen för “hopplös”.

– Kommer statsministern även framöver att vara beredd att, tillsammans med Sverigedemokraterna såklart, gå fram med ytterligare sänkningar av just elskatten? Och framför allt: Kommer statsministern att vara beredd att ta bort den hopplösa automatiska indexeringen av elskatten, som slår till just när det är som kallast och folk behöver som mest el för sin uppvärmning? sade Sjöstedt vid tillfället.

Även Centerpartiet är kritiska till den automatiska indexeringen.

– Samtidigt är just nu skatten på fossila bränslen lägre per energienhet än den är på elektrisk kraft. Incitamentet för att ställa om för både hushåll och företag har kraftigt försämrats av den här regeringen. Man bör därför slopa indexeringen av elskatten, vilket innebär en skattesänkning under året jämfört med regeringens förslag på 1,2 öre per kilowattimme och därefter ökande i takt med att elskatten fortsätter stiga medan den i vårt förslag har frysts tills vidare på 42,8 öre per kilowattimme, anförde Anders Ådahl (C) under ett yttrande i riksdagens skatteutskott våren 2025.

Läs mer: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Henrik Nyström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Tvärvändning om elpriset – då får hushållen jubla

2026 11 12

Elpriset kommer att ändras totalt nästa vinter.

Det råder rekorddyra elpriser i södra Sverige. Riktigt dyrt väntas det bli även i december.

Men redan nästa december kan det bli så mycket som 75 procent billigare, menar Claes Hemberg, energiekonom på Nibe.

– Nästa vinter kan vi nog komma ned till normala priser igen, det vill säga i december var det förra året 65 öre, vi kanske kan komma ned dit igen istället för 265 som det ser ut att bli just nu, säger experten till SR.

Blir betydligt billigare

Anledningen till de höga elpriserna stavas gas. Gaspriset har ökat i Europa som en konsekvens av konflikten vid Hormuzsundet. Men då europeiska länder istället sökt alternativa leverantörer, till exempel från Norge och USA, kommer de nya avtalen att leda till kraftigt sjunkande elpriser.

Då spelar det knappt någon roll vad som händer i Hormuzsundet.

– Samtidigt ser vi att vi bygger mycket vindkraft och solenergi i Europa och det kommer också hjälpa till att priserna fortsätter ned, säger Claes Hemberg.

Läs också: Pausa genast – de rödgröna uppmanas

Jubel redan i januari

Hushållen behöver dock förhoppningsvis inte vänta ett helt år innan det vänder. Redan i januari kan elpriset dyka kraftigt, åtminstone om väderfenomenet El Niño ser till att värma upp Europa.

– Förväntningarna är att början av vintern kommer vara mildare än vanligt, vilket kommer göra att efterfrågan på gas i Europa inte blir lika hög, säger Elin Akinci, elmarknadsanalytiker vid ELS Analysis, till SvD.

Hon poängterar att den senare delen av vintern kan bli blåsigare, vilket är positivt för vindkraften.

– Visserligen tenderar det att bli kallare under andra halvan av vintern, men början väntas som sagt bli mildare.

Läs mer: S jublar – stor miljardsatsning i Sverige

Foto: A. Piacquadio resp Tomas Ärlemo/Svenska Kraftnät

Text: Redaktionen