16 september 2025

Kreml dundrar mot USA:s förslag: ”Helt omöjligt”

2025 04 29

USA och Ukraina är överens om en 30 dagars lång vapenvila i kriget.

Men den tredje parten, Ryssland, säger nej.

– Utan att reda ut alla nyanser. Detta förslag är för närvarande helt omöjligt, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt den statsägda ryska nyhetsbyrån RIA.

Ukraina säger nej till Moskvas förslag

Under tisdagen kommenterar Kreml också Ukrainas vägran att gå med på en tillfällig vapenvila mellan den 8 till 10 maj.

– Ukrainas vägran att gå med på Rysslands förslag om vapenvila är ren och skär manipulation, säger Dmitrij Peskov.

Zelenskyj: ”Värdesätter människoliv, inte parader”

Samtliga datum som Kreml föreslagit sammanfaller med Rysslands 80-årsfirandet av segern mot Nazityskland i ”det stora fosterländska kriget” (andra världskriget).

Men Ukraina säger nej till det korta eldupphöret.

– Vi värdesätter människoliv, inte parader. Det finns inte någon anledning att vänta till den 8 maj. Vapenvilan bör inte endast gälla några dagar, för att sedan återgå till dödande. Den måste vara fullständig och ovillkorlig, skriver Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på X.

Vidare hävdar presidenten att det ryska förslaget syftar till att lura USA och omvärlden.

– Ryssland har konsekvent förkastat alla förslag och fortsätter att manipulera världen och försöka lura USA. Detta är återigen ett försök till manipulation: av någon anledning vill de vänta till 8 maj innan de upphör med skjutandet – bara för att ge Putin lugn och ro när han anordnar sin parad.

Zelenskyj syftar på den årliga segerparaden som genomförs i ryska städer den 9 maj – det ryska datumet för Nazitysklands ovillkorliga kapitulation i andra världskriget.

LÄS MER OM UKAINAKRIGET HÄR:

Stor vändning om Ukraina – Trumps krav i avtalet ryker

Donald Trump: Ukraina nära häpnadsväckande besked

Foto: President of Ukraine resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 aug 26

Åska och kraftigt regn drar in över Sverige

2026 08 23

Ett omfattande nederbördsområde rör sig mot södra Sverige.

Det visar en färsk prognos från danska TV2.

I delar av Danmark har varningar för skyfall utfärdats.

Nu flaggar SMHI för att två stora landskap i Sverige kommer att drabbas av regnovädret under söndagen.

– Särskilt kraftiga ser skurarna ut att vara under morgon och förmiddag i Skåne, samt till kvällen i östra Småland, uppger myndigheten.

Åskoväder

I Skåne väntas både åska och kraftigt regn.

– Framåt eftermiddagen kan det förekomma åskknallar i hela Skåne, säger SMHI:s jourhavande meteorolog Fanny Saarela till Sydsvenskan.

Enligt meteorologen kan det åska ordentligt i hela länet.

– Det är klart att det kan bildas. Ska man klara sig bäst från regnet är det de östliga delarna man ska åka till, säger hon till tidningen.

Det här är skyfall

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar för skyfall eller åska.

Myndighetens definition av skyfall är minst 50 millimeter regn på en timme eller minst 1 millimeter på en minut.

I Danmark definieras skyfall som minst 15 millimeter regn under en halvtimme.

ANDRA LÄSER: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Orange varning i norra Sverige

Samtidigt kvarstår SMHI:s orangea varning för översvämningar i Boden med omnejd.

– Stora regnmängder har lett till höga vattenstånd och risk för översvämning som drabbar byggnader och vägar runt Buddbyträsket, Bodträsket och Svartbyträsket i Boden samt Ljusån, uppger myndigheten.

SMHI varnar för att översvämningar kan drabba ett stort antal byggnader, däribland bostäder och verksamhetslokaler.

– Skydda din fastighet om den ligger i ett utsatt område och flytta på föremål som riskerar att skadas av vatten.

Även trafikanter uppmanas att vara extra försiktiga.

–  Kör inte genom vattensamlingar och var beredd på längre restider.

LÄS OCKSÅ: Svenska folket överens – drömförändringen på jobbet 

Foto: WKIDESIGN

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen