Kreml dundrar om påstådd vapenvila – väcker stor förvirring

2025 05 06

Kreml anklagar Ukraina för att vilja förlänga kriget och hotar med vedergällning om den föreslagna vapenvilan i maj bryts.

Kreml riktar nu hård kritik mot Ukraina och anklagar landets ledning för att vilja fortsätta kriget.

Ryssland hotar dessutom med att svara militärt om Ukraina fortsätter angripa ryska mål under den planerade vapenvilan i maj.

 Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger att Ryssland kommer att agera ”omedelbart och lämpligt” om Ukraina bryter vapenvilan, rapporterar den ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Tass. 

Uttalandet kommer efter att ryska myndigheter påstått att ukrainska styrkor attackerat civila mål i Kurskregionen under måndagen.

– Kievregimen fortsätter att demonstrera sin strategi, som syftar till att fortsätta kriget, säger Peskov..

Förslag om vapenvila

Rysslands president Vladimir Putin har föreslagit en tre dagar lång vapenvila mellan den 8:e och 10:e maj. 

Enligt Kreml gäller förslaget ett totalt eldupphör från båda sidor under dessa dagar.

Stor förvirring – Ukraina har sagt nej 

Kremls anklagelse väcker dock stor förvirring. Det är oklart vilken vapenvila Moskva anklagar Ukraina för att bryta mot. 

Den ukrainska ledningen har redan gjort klart att de inte tänker gå med på den föreslagna vapenvilan i maj. 

Enligt ett uttalande från president Volodymyr Zelenskyj, som återgetts av ukrainska Interfax, är Putins förslag inte seriöst.

– Det är en teatralisk gest, sa Zelenskyj, och menade att det ryska förslaget bara syftar till att skapa en illusion av att Ryssland vill avsluta kriget.

Ukrainas president kräver istället en vapenvila som varar i minst 30 dagar. Det är ett krav som ligger i linje med ett tidigare förslag från USA.

Symboliskt datum

Datumet för Putins föreslagna vapenvila är symboliskt valt. Den 9 maj firar Ryssland segern över Nazityskland i andra världskriget – det så kallade ”stora fosterländska kriget”. 

Men Ukraina sa blankt nej.

– Vi värdesätter människoliv, inte parader. Det finns ingen anledning att vänta till den 8 maj. Vapenvilan bör inte bara gälla några dagar, för att sedan återgå till dödande. Den måste vara fullständig och ovillkorlig, skrev Zelenskyj i ett inlägg på X.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


21 februari 2026

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen