Kreml dundrar om påstådd vapenvila – väcker stor förvirring

2025 05 06

Kreml anklagar Ukraina för att vilja förlänga kriget och hotar med vedergällning om den föreslagna vapenvilan i maj bryts.

Kreml riktar nu hård kritik mot Ukraina och anklagar landets ledning för att vilja fortsätta kriget.

Ryssland hotar dessutom med att svara militärt om Ukraina fortsätter angripa ryska mål under den planerade vapenvilan i maj.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger att Ryssland kommer att agera ”omedelbart och lämpligt” om Ukraina bryter vapenvilan, rapporterar den ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Tass.

Uttalandet kommer efter att ryska myndigheter påstått att ukrainska styrkor attackerat civila mål i Kurskregionen under måndagen.

– Kievregimen fortsätter att demonstrera sin strategi, som syftar till att fortsätta kriget, säger Peskov..

Förslag om vapenvila

Rysslands president Vladimir Putin har föreslagit en tre dagar lång vapenvila mellan den 8:e och 10:e maj.

Enligt Kreml gäller förslaget ett totalt eldupphör från båda sidor under dessa dagar.

Stor förvirring – Ukraina har sagt nej

Kremls anklagelse väcker dock stor förvirring. Det är oklart vilken vapenvila Moskva anklagar Ukraina för att bryta mot.

Den ukrainska ledningen har redan gjort klart att de inte tänker gå med på den föreslagna vapenvilan i maj.

Enligt ett uttalande från president Volodymyr Zelenskyj, som återgetts av ukrainska Interfax, är Putins förslag inte seriöst.

– Det är en teatralisk gest, sa Zelenskyj, och menade att det ryska förslaget bara syftar till att skapa en illusion av att Ryssland vill avsluta kriget.

Ukrainas president kräver istället en vapenvila som varar i minst 30 dagar. Det är ett krav som ligger i linje med ett tidigare förslag från USA.

Symboliskt datum

Datumet för Putins föreslagna vapenvila är symboliskt valt. Den 9 maj firar Ryssland segern över Nazityskland i andra världskriget – det så kallade ”stora fosterländska kriget”.

Men Ukraina sa blankt nej.

– Vi värdesätter människoliv, inte parader. Det finns ingen anledning att vänta till den 8 maj. Vapenvilan bör inte bara gälla några dagar, för att sedan återgå till dödande. Den måste vara fullständig och ovillkorlig, skrev Zelenskyj i ett inlägg på X.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen