Kreml hotar tidning – “Legitim militär måltavla”

2024 12 19

Frustrationen hos Kreml är enorm efter generallöjtnant Igor Kirillovs död.

Kirillov, som ansvarade för militärens enhet för kemiskt och biologiskt försvar, dödades på tisdagsförmiddagen.

Därefter publicerades en ledare i tidningen The Times där händelsen beskrevs som ”en legitim försvarshandling” av Ukraina, som har tagit på sig ansvaret för mordet.

Nu rasar det ryska säkerhetsrådets vice ordförande, Dmitrij Medvedev, och pekar ut The Times som en “legitim militär måltavla”.

Det rapporterar The Guardian.

“Legitim måltavla”

Så här uttrycker sig Medvedev efter ledaren från The Times:

– De som utför brott mot Ryssland har alltid medbrottslingar, framhåller Medvedev.

– Även de är nu legitima militära mål. Denna kategori skulle också kunna omfatta de eländiga schakaler från The Times som fegt gömde sig bakom sin ledare. Det innebär hela ledningen för publikationen.

Den tidigare presidenten tillade att journalister på The Times borde ”vara försiktiga” eftersom ”allt är tillåtet i London”.

Storbritannien svarar

Storbritanniens utrikesminister David Lammy har svarat på det ryska hotet.

– Gangsterhotet mot Times journalister luktar desperation, skriver Lammy på X med en bild där han läser en upplaga av The Times.

– Våra tidningar representerar det bästa av brittiska värderingar: frihet, demokrati och oberoende tänkande.

Ukrainsk specialoperation

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU dödade den 17 december i Moskva den ryske chefen för NBC-styrkorna, generallöjtnant Igor Kirillov och hans assistent, major Ilya Polikarpov.

SBU:s källor bekräftade för olika ukrainska och västerländska medier att SBU genomförde en ”specialoperation” för att döda Kirillov, som SBU:s källor beskrev som ett ”legitimt mål” för hans krigsbrott och användning av förbjudna kemiska vapen mot den ukrainska militären.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Sprängladdning i elscooter

ISW förklarar.

– Svetlana Petrenko, representant för den ryska undersökningskommittén Sledkom, meddelade att Sledkoms huvudundersökningsavdelning för Moskva har inlett en utredning av Kirillovs och Polikarpovs död efter att en improviserad sprängladdning som var placerad i en elscooter detonerade på distans nära ett bostadshus på Ryazansky Prospect.

Foto: R. Kaft resp M. Parulava

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen