Kreml hotar tidning – “Legitim militär måltavla”

2024 12 19

Frustrationen hos Kreml är enorm efter generallöjtnant Igor Kirillovs död.

Kirillov, som ansvarade för militärens enhet för kemiskt och biologiskt försvar, dödades på tisdagsförmiddagen.

Därefter publicerades en ledare i tidningen The Times där händelsen beskrevs som ”en legitim försvarshandling” av Ukraina, som har tagit på sig ansvaret för mordet.

Nu rasar det ryska säkerhetsrådets vice ordförande, Dmitrij Medvedev, och pekar ut The Times som en “legitim militär måltavla”.

Det rapporterar The Guardian.

“Legitim måltavla”

Så här uttrycker sig Medvedev efter ledaren från The Times:

– De som utför brott mot Ryssland har alltid medbrottslingar, framhåller Medvedev.

– Även de är nu legitima militära mål. Denna kategori skulle också kunna omfatta de eländiga schakaler från The Times som fegt gömde sig bakom sin ledare. Det innebär hela ledningen för publikationen.

Den tidigare presidenten tillade att journalister på The Times borde ”vara försiktiga” eftersom ”allt är tillåtet i London”.

Storbritannien svarar

Storbritanniens utrikesminister David Lammy har svarat på det ryska hotet.

– Gangsterhotet mot Times journalister luktar desperation, skriver Lammy på X med en bild där han läser en upplaga av The Times.

– Våra tidningar representerar det bästa av brittiska värderingar: frihet, demokrati och oberoende tänkande.

Ukrainsk specialoperation

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU dödade den 17 december i Moskva den ryske chefen för NBC-styrkorna, generallöjtnant Igor Kirillov och hans assistent, major Ilya Polikarpov.

SBU:s källor bekräftade för olika ukrainska och västerländska medier att SBU genomförde en ”specialoperation” för att döda Kirillov, som SBU:s källor beskrev som ett ”legitimt mål” för hans krigsbrott och användning av förbjudna kemiska vapen mot den ukrainska militären.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Sprängladdning i elscooter

ISW förklarar.

– Svetlana Petrenko, representant för den ryska undersökningskommittén Sledkom, meddelade att Sledkoms huvudundersökningsavdelning för Moskva har inlett en utredning av Kirillovs och Polikarpovs död efter att en improviserad sprängladdning som var placerad i en elscooter detonerade på distans nära ett bostadshus på Ryazansky Prospect.

Foto: R. Kaft resp M. Parulava

Text: Redaktionen


31 maj 2026

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen


31 maj 2026

Utbetalning stoppas för många svenskar

2026 05 31

Flera utbetalningar i form av bidrag och ersättningar kommer stoppas.

En grupp svenskar kan få ersättningar indragna.

Det bekräftar regeringen.

Miljarder utbetalas fel

Svenska välfärdssystem betalar varje år ut stora summor i bidrag och ersättningar som inte alltid når rätt mottagare.

Mellan 15 och 20 miljarder kronor årligen betalas ut felaktigt.

En betydande grupp där utbetalningar sker felaktigt är personer som lämnar Sverige ändå kan fortsätta få ersättningar som är kopplade till bosättning i landet.

– Bosättning utomlands utgör en särskild risk för bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. Det kan till exempel handla om att personer lämnar Sverige under en längre tid utan att anmäla detta och felaktigt får bosättningsbaserade förmåner, såsom barnbidrag, meddelar regeringen.

LÄS MER: Grön satsning i konkurs – “Marknaden finns inte”

Skärpta kontroller

För att minska felaktiga utbetalningar ska kontrollerna nu skärpas.

Flygplatskontroller som hjälper till att stoppa felaktiga utbetalningar får nu ett utökat uppdrag.

– Den här regeringen accepterar inte att miljarder av skattebetalarnas pengar försvinner varje år. Vi behöver ytterligare verktyg för att motverka bidragsbrott och felaktiga utbetalningar, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L).

Samtidigt betonas att kontrollerna ska bli mer träffsäkra så att personer som har rätt till ersättning inte drabbas av felaktiga stopp.

Återkommande debatt

Frågan om bidrag till personer som inte längre bor i Sverige har väckt återkommande debatt.

Kritiker menar att bristande kontroll gör att skattepengar riskerar att betalas ut till personer som inte längre omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet.

I vissa fall handlar det om personer som är folkbokförda i Sverige trots att de har flyttat utomlands, vilket gör att utbetalningar fortsätter som vanligt.

Samtidigt handlar problemet inte enbart om medvetet fusk, utan också om att myndigheter ibland saknar aktuella uppgifter om var personer faktiskt bor.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: M Lis

Text: Redaktionen