9okt2025

Kreml vädjar till Trump – “Putin gör allt han kan”

2025 05 10

Kremls talesperson Dmitrij Peskov vädjar till USA:s president.

Sedan Donald Trump tillträdde som amerikansk president har hans team försökt få till stånd ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Annat än vagt definierade begränsade eldupphör som inte har följts tycks det inte rönas många framgångar.

Nu menar Kremls talesperson Dmitrij Peskov att Vladimir Putin gör allt han kan för att nå en fredlig lösning.

Det säger han i en intervju med ABC News.

“Putin gör allt han kan”

ABC:s Martha Raddatz ställer frågan hur Kreml ser på Trumps ifrågasättande av deras ambitioner om fred.

President Putin gör allt som är möjligt för att lösa problemet, för att nå en uppgörelse genom fredliga och diplomatiska vägar, säger Peskov.

Vädjar till Trump

Peskov vädjar även till Donald Trump.

– Vi hoppas att medling med hjälp av USA och president Trump kan hjälpa med att bidra till lite mer flexibilitet, och lite mer politisk vilja och vishet till Kyiv.

Peskov understryker även att eftersom Kreml inte ser några tillräckliga möjligheter till fredsavtal för närvarande så fortgår den “militära operationen” i Ukraina.

Senaste uppdateringarna

Samtidigt som Kreml anklagar Ukraina för att inte vilja nå ett fredsavtal så fortsätter ryska drönare och missiler flyga mot ukrainska städer och byar.

Det västerländska stödet till Ukraina fortsätter, bland annat genom frysta ryska tillgångar.

EU, Danmark, Frankrike och Italien enades den 9 maj om att överföra en miljard euro från intäkterna från frysta ryska tillgångar till Europeiska fredsfonden för att köpa vapen från den ukrainska försvarsindustrin till den ukrainska militären.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Artilleri och ammunition

Ukrainas premiärminister Denys Shmyhal meddelade att EU också har anslagit artilleri och ammunition till ett värde av 600 miljoner euro till Ukraina och mer än 200 miljoner euro för att stärka Ukrainas luftförsvar.

Volodymyr Zelenskyj har särskilt tryckt på vikten av luftförsvaret givet de återkommande ryska missil-och drönarattackerna.

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen