Krisbesked från Tele2

2025 01 29

Tele2 tvingas genomföra omfattande krisåtgärder.

Det meddelar telekomjätten på onsdagen.

Bolaget har inlett en transformation som “syftar till att förbättra lönsamheten genom striktare prioriteringar, ökad kostnadsmedvetenhet och en förenklad organisation”.

Det innebär bland annat att 15 procent av personalstyrkan sägs upp.

– Vår organisation kommer att genomgå betydande förändringar under 2025. Det här kommer att bli en utmanande tid för alla våra kollegor, särskilt de som direkt berörs av omorganisationen, säger Jean Marc Harion, vd och koncernchef på Tele2, i en kommentar.

"Bär ett stor ansvar"

Prognosen för minskningen av arbetsstyrkan är med förbehåll för fackliga förhandlingar.

Men att Tele2 står inför ett svårt år deklareras tydligt.

– Tele2 är en global referens för utmanare i telekomsektorn. Dessutom finns det en outnyttjad potential i företaget, och den måste vi frigöra. Vi kommer att minska komplexiteten, förstärka kostnadsdisciplinen och välja investeringar med omsorg för att fokusera på de som gör verklig skillnad för våra kunder, säger Jean Marc Harion.

Han fortsätter:

– Jag och Tele2s alla ledare bär ett stort ansvar under de kommande månaderna för att se till att denna process är så transparent, respektfull och stödjande som möjligt. Dessa förändringar är dock nödvändiga för att göra Tele2 till ett snabbare och mer agilt bolag, bättre rustat för att snabbt ta tillvara marknadsmöjligheter.

"Outnyttjad potential"

I samma veva meddelar Tele2 sitt konsoliderade resultat för 2024 och årets sista tre månader. Under fjolårets fjärde kvartal uppgick vinsten till 1,2 miljarder kronor. Motsvarande period 2023 låg vinsten på 1,1 miljarder kronor.

– Tele2 är en global referens för utmanare i telekomsektorn. Dessutom finns det en outnyttjad potential i företaget, och den måste vi frigöra. Vi kommer att minska komplexiteten, förstärka kostnadsdisciplinen och välja investeringar med omsorg för att fokusera på de som gör verklig skillnad för våra kunder, säger Jean Marc Harion.

Foto: Tele2Sverige

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen