Krisen förvärras – 41 av 97 barnmorskor har sagt upp sig

2021 11 05

Förlossningsvården i Stockholm har hamnat i djup kris. 41 av 97 barnmorskor på Danderyds Sjukhus har sagt upp sig sedan i fredags.

Massuppsägningar skakar förlossningsvården i Stockholm.

Barnmorskorna har fått nog

Huvudskyddsombudet och barnmorskan Dorieth Sone Zidaric är tydlig med vad som ligger bakom alla uppsägningar.

– Arbetsbelastning, arbetsmiljö och att man inte orkar. Det här är en väldigt stark signal uppåt. Att nu orkar vi inte längre. Det här har pågått under en väldigt lång tid och ingen har lyssnat. Nu till slut så sätter man ner foten. Det är nog, säger hon till Sveriges Radio.

Tvingas hålla stängt

I fredags lämnade 26 barnmorskor in sin avskedsansökan och tills idag tisdag har ytterligare 15 sagt upp sig vilket innebär att 41 av 97 barnmorskor nu meddelat att de lämnar sina jobb vid Danderyds Sjukhus.

Idag har förlossningsavdelningen tvingats hålla flera rum stängda på grund av det ansträngda bemanningsläget trots att de som begärt avsked inte lämnar förrän om några veckor.

Stor personalbrist

– Det är fortfarande så att folk blir sjuka och vi har inga som kan täcka upp. Och då blir vi för få och måste stänga rum. Vi är för få för att bemanna alla förlossningsrum, säger huvudskyddsombudet till SR.

Vill få till akuta åtgärder

– Vi behöver få till akuta åtgärder här och nu som får våra barnmorskor att stanna kvar men självklart också en hållbar arbetsmiljö på längre sikt som skapar framtidstro och hopp. Vi arbetar nu skyndsamt och fokuserat på sjukhusnivå, regional nivå och på facklig nivå. Vi har också en nära dialog med de andra förlossningsklinikerna i regionen angående förändringsförslag, uppger verksamhetschefen Maria Persson som ansvarar för sjukhusets kvinnosjukvård och förlossning till DN.

Kritiserar Moderaterna

Socialdemokraterna begär ett extra sammanträde med regionstyrelsen för att diskutera krisläget.

– Vi måste agera för att skjuta till mer medel omedelbart. Irene Svenonius misslyckas med att ge besked och massflykten från förlossningsklinikerna fortsätter, säger oppositionsregionrådet Aida Hadzialic (S) till DN.

Jobbar på att få fram lösningar

Moderaternas finansregionråd säger ja till att möta oppositionen och hon poängterar att Region Stockholms så kallade förlossningssamordnare nu är i full fart med att försöka lösa situationen.

– Givetvis kommer vi ordna ett möte åt oppositionen. Samordnaren som också är barnmorska arbetar för fullt tillsammans med sjukhusledningar och fackliga företrädare för att så snart som möjligt kunna presentera lösningar på bästa sätt kan ge förlossningens medarbetare en bättre arbetsmiljö – och fler kollegor, uppger Irene Svenonius till DN.

ANALYS

Barnmorskorna torde anse att det är tråkigt att det ska behövas massuppsägningar innan sjukhusledningen och politikerna reagerar. Och sannolikt bedömer politikerna att det krävs mer pengar för att kunna satsa på mer personal och andra insatser för att göra barnmorskeyrket populärare i Stockholm.

Då kommer en klassisk fråga på tapeten – finns det möjlighet att spara pengar någon annanstans i verksamheten eller är man beredd att höja skatten.

Foto: H. Santos

[yop_poll id="857"]

Rysk jätte paralyserad – har ingen chans

2026 10 24

Det knakar i fogarna för en rysk oljegigant.

Ukrainska drönarattacker har paralyserat den ryska oljejätten Rosneft.

Den ryska jätten har ingen chans att återställa reparationerna innan Ukraina slår till igen, rapporterar oberoende Moscow Times.

Attackerat över 100 gånger

Ukrainas attacker mot ryska oljetillgångar ökade kraftigt under det senaste året. Antalet bekräftade träffar mellan januari och oktober var mer än dubbelt så stort 2026 som under motsvarande period 2025.

– Sedan årets början har Ukrainas väpnade styrkor attackerat ryska oljeraffinaderier vid 114 tillfällen, enligt Bloombergs beräkningar, skriver tidningen.

Rosneft har drabbats särskilt hårt.

Det statliga bolaget är Rysslands största oljeföretag och driver tolv raffinaderier som tillsammans står för en tredjedel av landets oljeraffinering.

Enligt Bloomberg, som hänvisar till företagsledare och interna dokument, har attackerna försatt bolaget i en allt svårare situation.

Källor uppger för nyhetsbyrån att ytterligare två månader av krig i samma omfattning är ”ohållbart” för Rosnefts verksamhet.

Läs också: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Raffinaderier står stilla

Flera av bolagets anläggningar har haft stora problem efter attackerna.

Rjazanraffinaderiet, det största i bolagets nätverk, har stoppat bränsleproduktionen minst fyra gånger under året och har ännu inte återhämtat sig helt.

Syzrans raffinaderi har under de senaste sex månaderna nästan hela tiden stått stilla eller arbetat med bara en tredjedel av sin kapacitet.

Även raffinaderiet i Tuapse vid Svarta havet har drabbats. Anläggningen har inte återupptagit verksamheten sedan den stoppades i april.

Samtidigt växer kostnaderna för reparationer och ny utrustning. Enligt Bloombergs källor har vissa reparationer medvetet dragit ut på tiden, så att arbeten som kunde ha genomförts på några dagar i stället tagit flera veckor.

– Behovet av reparationer och utrustning vid raffinaderierna, liksom de tillhörande kostnaderna, samlas på Rosnefts balansräkning och når nivåer som företaget inte längre klarar av att upprätthålla, uppger Bloombergs källor.

Sanktioner försvårar reparationerna

Rosneft har dessutom svårt att få tag på reservdelar till de anläggningar där motorbränsle produceras.

På grund av västerländska sanktioner är reservdelar från väst inte tillgängliga. Alternativ från Kina och Ryssland kan kräva flera månaders väntan och passar ofta inte ihop med den befintliga utrustningen.

Försök att skydda raffinaderierna med drönarnät, stålvajrar och till och med fraktcontainrar har inte gett önskat resultat, enligt Bloomberg, som hänvisar till interna dokument från Rosneft.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata

Text: Redaktionen