Krisen förvärras – 41 av 97 barnmorskor har sagt upp sig

2021 11 05

Förlossningsvården i Stockholm har hamnat i djup kris. 41 av 97 barnmorskor på Danderyds Sjukhus har sagt upp sig sedan i fredags.

Massuppsägningar skakar förlossningsvården i Stockholm.

Barnmorskorna har fått nog

Huvudskyddsombudet och barnmorskan Dorieth Sone Zidaric är tydlig med vad som ligger bakom alla uppsägningar.

– Arbetsbelastning, arbetsmiljö och att man inte orkar. Det här är en väldigt stark signal uppåt. Att nu orkar vi inte längre. Det här har pågått under en väldigt lång tid och ingen har lyssnat. Nu till slut så sätter man ner foten. Det är nog, säger hon till Sveriges Radio.

Tvingas hålla stängt

I fredags lämnade 26 barnmorskor in sin avskedsansökan och tills idag tisdag har ytterligare 15 sagt upp sig vilket innebär att 41 av 97 barnmorskor nu meddelat att de lämnar sina jobb vid Danderyds Sjukhus.

Idag har förlossningsavdelningen tvingats hålla flera rum stängda på grund av det ansträngda bemanningsläget trots att de som begärt avsked inte lämnar förrän om några veckor.

Stor personalbrist

– Det är fortfarande så att folk blir sjuka och vi har inga som kan täcka upp. Och då blir vi för få och måste stänga rum. Vi är för få för att bemanna alla förlossningsrum, säger huvudskyddsombudet till SR.

Vill få till akuta åtgärder

– Vi behöver få till akuta åtgärder här och nu som får våra barnmorskor att stanna kvar men självklart också en hållbar arbetsmiljö på längre sikt som skapar framtidstro och hopp. Vi arbetar nu skyndsamt och fokuserat på sjukhusnivå, regional nivå och på facklig nivå. Vi har också en nära dialog med de andra förlossningsklinikerna i regionen angående förändringsförslag, uppger verksamhetschefen Maria Persson som ansvarar för sjukhusets kvinnosjukvård och förlossning till DN.

Kritiserar Moderaterna

Socialdemokraterna begär ett extra sammanträde med regionstyrelsen för att diskutera krisläget.

– Vi måste agera för att skjuta till mer medel omedelbart. Irene Svenonius misslyckas med att ge besked och massflykten från förlossningsklinikerna fortsätter, säger oppositionsregionrådet Aida Hadzialic (S) till DN.

Jobbar på att få fram lösningar

Moderaternas finansregionråd säger ja till att möta oppositionen och hon poängterar att Region Stockholms så kallade förlossningssamordnare nu är i full fart med att försöka lösa situationen.

– Givetvis kommer vi ordna ett möte åt oppositionen. Samordnaren som också är barnmorska arbetar för fullt tillsammans med sjukhusledningar och fackliga företrädare för att så snart som möjligt kunna presentera lösningar på bästa sätt kan ge förlossningens medarbetare en bättre arbetsmiljö – och fler kollegor, uppger Irene Svenonius till DN.

ANALYS

Barnmorskorna torde anse att det är tråkigt att det ska behövas massuppsägningar innan sjukhusledningen och politikerna reagerar. Och sannolikt bedömer politikerna att det krävs mer pengar för att kunna satsa på mer personal och andra insatser för att göra barnmorskeyrket populärare i Stockholm.

Då kommer en klassisk fråga på tapeten – finns det möjlighet att spara pengar någon annanstans i verksamheten eller är man beredd att höja skatten.

Foto: H. Santos

[yop_poll id="857"]

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen