Krisen förvärras – 41 av 97 barnmorskor har sagt upp sig

2021 11 05

Förlossningsvården i Stockholm har hamnat i djup kris. 41 av 97 barnmorskor på Danderyds Sjukhus har sagt upp sig sedan i fredags.

Massuppsägningar skakar förlossningsvården i Stockholm.

Barnmorskorna har fått nog

Huvudskyddsombudet och barnmorskan Dorieth Sone Zidaric är tydlig med vad som ligger bakom alla uppsägningar.

– Arbetsbelastning, arbetsmiljö och att man inte orkar. Det här är en väldigt stark signal uppåt. Att nu orkar vi inte längre. Det här har pågått under en väldigt lång tid och ingen har lyssnat. Nu till slut så sätter man ner foten. Det är nog, säger hon till Sveriges Radio.

Tvingas hålla stängt

I fredags lämnade 26 barnmorskor in sin avskedsansökan och tills idag tisdag har ytterligare 15 sagt upp sig vilket innebär att 41 av 97 barnmorskor nu meddelat att de lämnar sina jobb vid Danderyds Sjukhus.

Idag har förlossningsavdelningen tvingats hålla flera rum stängda på grund av det ansträngda bemanningsläget trots att de som begärt avsked inte lämnar förrän om några veckor.

Stor personalbrist

– Det är fortfarande så att folk blir sjuka och vi har inga som kan täcka upp. Och då blir vi för få och måste stänga rum. Vi är för få för att bemanna alla förlossningsrum, säger huvudskyddsombudet till SR.

Vill få till akuta åtgärder

– Vi behöver få till akuta åtgärder här och nu som får våra barnmorskor att stanna kvar men självklart också en hållbar arbetsmiljö på längre sikt som skapar framtidstro och hopp. Vi arbetar nu skyndsamt och fokuserat på sjukhusnivå, regional nivå och på facklig nivå. Vi har också en nära dialog med de andra förlossningsklinikerna i regionen angående förändringsförslag, uppger verksamhetschefen Maria Persson som ansvarar för sjukhusets kvinnosjukvård och förlossning till DN.

Kritiserar Moderaterna

Socialdemokraterna begär ett extra sammanträde med regionstyrelsen för att diskutera krisläget.

– Vi måste agera för att skjuta till mer medel omedelbart. Irene Svenonius misslyckas med att ge besked och massflykten från förlossningsklinikerna fortsätter, säger oppositionsregionrådet Aida Hadzialic (S) till DN.

Jobbar på att få fram lösningar

Moderaternas finansregionråd säger ja till att möta oppositionen och hon poängterar att Region Stockholms så kallade förlossningssamordnare nu är i full fart med att försöka lösa situationen.

– Givetvis kommer vi ordna ett möte åt oppositionen. Samordnaren som också är barnmorska arbetar för fullt tillsammans med sjukhusledningar och fackliga företrädare för att så snart som möjligt kunna presentera lösningar på bästa sätt kan ge förlossningens medarbetare en bättre arbetsmiljö – och fler kollegor, uppger Irene Svenonius till DN.

ANALYS

Barnmorskorna torde anse att det är tråkigt att det ska behövas massuppsägningar innan sjukhusledningen och politikerna reagerar. Och sannolikt bedömer politikerna att det krävs mer pengar för att kunna satsa på mer personal och andra insatser för att göra barnmorskeyrket populärare i Stockholm.

Då kommer en klassisk fråga på tapeten – finns det möjlighet att spara pengar någon annanstans i verksamheten eller är man beredd att höja skatten.

Foto: H. Santos

[yop_poll id="857"]

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen