Krisläge för Muharrem Demirok

2023 09 19

I drygt ett halvår har Muharrem Demirok varit partiledare för Centerpartiet.

Han tog över efter Annie Lööf i februari, men har inte lyckats lyfta vare sig partiet eller det egna förtroendet som partiledare.

Och på tisdagsmorgonen befästs krisen ytterligare, rapporterar Expressen.

Nu släppts nämligen statistiskt säkerställda siffror som visar att andelen väljare som har en negativ inställning till Muharrem Demirok ökar – efter att redan tidigare ha legat på mycket låga nivåer.

"En fråga måste ställas"

Enbart fyra procent av det undersökta väljarunderlaget uppger att man har ganska eller mycket stort förtroende för Centerledaren, visar den mätning  som tidningen gjort tillsammans med Kantar Public.

52 procent svarar att man har litet eller mycket litet förtroende för samma partiledare – en ökning med fem procentenheter sedan juni.

Siffrorna är alarmerande för Centerpartiet och Muharrem Demirok, enligt Kantars opinionschef Toivo Sjörén.

– Hur länge man kan ha så lågt förtroende är en fråga som bör ställas, säger han till Expressen.

Långt efter partikollegorna

Förtroendesiffrorna bland de egna C-väljarna har visserligen fått en skjuts sedan försommaren – från 24 till 46 procent.

Men den siffran är långt efter övriga partiledare. Närmast är Johan Pehrson (L) och Per Bolund (MP) som ligger på 63 respektive 67 procent när det gäller förtroendet hos de egna partisympatörerna.

Det kan också jämföras med Magdalena Andersson (S) som toppar på 91 procent.

Under spärren

Även som parti ligger Centern pyrt till i opinionsmätningarna. 

I en väljarbarometer från SVT/Kantar Public som presenterades för knappt två veckor sedan hamnar Centerpartiet under riksdagsspärren med sina 3,9 procent.

Det är en minskning med 0,4 procentenheter sedan den senaste mätningen för en månad sedan.

– Centerpartiet har ju ett tufft läge. De har en väldigt uttunnat profil är i stort sett inte starka i några frågor alls, sade Toivo Sjörén till SVT och pekade på att ett parti måste ha åtminstone en fråga där man utmärker sig för att kunna lyfta i opinionen.

I en mätning som Aftonbladet/Demoskop presenterade samma vecka låg Centerpartiet strax över spärren på 4,3 procent. 

Hela mätningen

Nedan ser du mätningen från Expressen/Kantar Public i sin helhet. I den högra stapeln anges förändringen jämfört med juni.

Siffrorna avser andelen väljare som uppgett att de har "ganska eller mycket stort förtroende" för partiledarna.

🔴Magdalena Andersson     53          +1,0
🔵Ulf Kristersson                     33          +3,0
🔵Jimmie Åkesson                   26          +1,0
🔴Nooshi Dadgostar              24             0,0
🔵Ebba Busch                            19           -2,0 
🔵Johan Pehrson                     13           -1,0  
🟢Per Bolund                             13             0,0
🟢Märta Stenevi                      13          +1,0
🟢Muharrem Demirok            4             0,0
 

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen

23 januari 2026

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen

24 januari 2026

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen