Krisläge för Muharrem Demirok

2023 09 19

I drygt ett halvår har Muharrem Demirok varit partiledare för Centerpartiet.

Han tog över efter Annie Lööf i februari, men har inte lyckats lyfta vare sig partiet eller det egna förtroendet som partiledare.

Och på tisdagsmorgonen befästs krisen ytterligare, rapporterar Expressen.

Nu släppts nämligen statistiskt säkerställda siffror som visar att andelen väljare som har en negativ inställning till Muharrem Demirok ökar – efter att redan tidigare ha legat på mycket låga nivåer.

"En fråga måste ställas"

Enbart fyra procent av det undersökta väljarunderlaget uppger att man har ganska eller mycket stort förtroende för Centerledaren, visar den mätning  som tidningen gjort tillsammans med Kantar Public.

52 procent svarar att man har litet eller mycket litet förtroende för samma partiledare – en ökning med fem procentenheter sedan juni.

Siffrorna är alarmerande för Centerpartiet och Muharrem Demirok, enligt Kantars opinionschef Toivo Sjörén.

– Hur länge man kan ha så lågt förtroende är en fråga som bör ställas, säger han till Expressen.

Långt efter partikollegorna

Förtroendesiffrorna bland de egna C-väljarna har visserligen fått en skjuts sedan försommaren – från 24 till 46 procent.

Men den siffran är långt efter övriga partiledare. Närmast är Johan Pehrson (L) och Per Bolund (MP) som ligger på 63 respektive 67 procent när det gäller förtroendet hos de egna partisympatörerna.

Det kan också jämföras med Magdalena Andersson (S) som toppar på 91 procent.

Under spärren

Även som parti ligger Centern pyrt till i opinionsmätningarna. 

I en väljarbarometer från SVT/Kantar Public som presenterades för knappt två veckor sedan hamnar Centerpartiet under riksdagsspärren med sina 3,9 procent.

Det är en minskning med 0,4 procentenheter sedan den senaste mätningen för en månad sedan.

– Centerpartiet har ju ett tufft läge. De har en väldigt uttunnat profil är i stort sett inte starka i några frågor alls, sade Toivo Sjörén till SVT och pekade på att ett parti måste ha åtminstone en fråga där man utmärker sig för att kunna lyfta i opinionen.

I en mätning som Aftonbladet/Demoskop presenterade samma vecka låg Centerpartiet strax över spärren på 4,3 procent. 

Hela mätningen

Nedan ser du mätningen från Expressen/Kantar Public i sin helhet. I den högra stapeln anges förändringen jämfört med juni.

Siffrorna avser andelen väljare som uppgett att de har "ganska eller mycket stort förtroende" för partiledarna.

🔴Magdalena Andersson     53          +1,0
🔵Ulf Kristersson                     33          +3,0
🔵Jimmie Åkesson                   26          +1,0
🔴Nooshi Dadgostar              24             0,0
🔵Ebba Busch                            19           -2,0 
🔵Johan Pehrson                     13           -1,0  
🟢Per Bolund                             13             0,0
🟢Märta Stenevi                      13          +1,0
🟢Muharrem Demirok            4             0,0
 

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen