Kristersson rasar mot EU – ”Djupt provocerande”

2025 01 31

Statsminister Ulf Kristersson (M) rasar mot EU-regler i en just nu väldigt aktuell fråga.

Europa har fått allt större behov av att bygga ut försvaret och satsa på försvarsindustrin sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

EU-länder vill både bygga upp sin egen försvarsförmåga och framför allt kunna stödja Ukraina i kriget.

Men EU-regler gör det svårt att få stöd från Europeiska investeringsbanken (EIB), vilket nu får statsminister Kristersson att rasa, rapporterar SR.

EU-regler ”djupt provocerande”

Många anser att EIB borde kunna göra större investeringar i europeisk försvarsindustri.

Men i dagsläget försvåras detta av bankens hållbarhetsregler.

Ulf Kristersson och regeringen är starkt kritiska mot EIB:s och EU:s regler.

– Det är djupt provocerande att EU nu har regler som begränsar försvarsindustrins möjligheter att snabbt växa, att hjälpa Ukraina, och att vi har skapat hållbarhetsregler som i praktiken antyder att det som nu räddar liv i Ukraina inte skulle vara en hållbar industri, säger Ulf Kristersson till radiokanalen.

Sverige har nu tillsammans med flera andra länder skickat ett brev till EIB där de kräver att bankens hållbarhetsregler ändras.

– Det måste helt enkelt ändras, tillägger statsministern.

”Är inte ett försvarsdepartement”

EIB har redan lättat på sina regler något. Nu tillåts investeringar i produkter med dubbla användningsområden, alltså produkter som kan användas både av försvaret och i det civila samhället, enligt radiokanalen.

Men Sveriges regering, tillsammans med 18 andra EU-länder som har skrivit under brevet, anser att reglerna måste lättas ytterligare.

EIB siktar på att investera 95 miljarder euro under 2025, rapporterar Euronews.

Av dessa pengar är det dock bara 2 miljarder euro som investeras i säkerhets- och försvarsindustrin. Resten investeras i alltifrån clean-tech och AI till hållbara bostäder, enligt kanalen.

Chefen för EIB understryker att bankens primära uppgift inte är att stödja försvarsindustrin.

– Jag vill vara väldigt tydlig: vi är inte ett försvarsdepartement. Vi är Europas investeringsbank och vi uppfyller vårt mandat med ett mycket proaktivt tillvägagångssätt, säger EIB-chefen Nadia Calviño, enligt Euronews.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram.

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen

Flera tecken visar – nytt land går in i Ukrainakriget

2026 06 23

Officiellt har Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förnekat att landet planerar att ansluta sig till Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Inga militära åtgärder bör förväntas från Belarus, sade diktatorn förra veckan.

Nu hävdar den exilbaserade oppositionen i Belarus att Lukasjenko bluffar.

Enligt oppositionen finns flera tecken på att Belarus är på väg att gå in i kriget.

En list med dessa signaler har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Kyiv Independent.

Många signaler

Enligt rapporten finns det flera tecken på att Belarus förbereder sig för krig.

Bland annat lyfts följande fram:

- Grundlagsändringar som har upphävt Belarus status som en kärnvapenfri och neutral stat.

- En fördubbling av antalet kontraktsanställda soldater.

- En femdubbling av de militära utgifterna i statsbudgeten.

- En ökad militarisering av samhället, inklusive av barn och vuxna.

Tillåter ”förebyggande anfall”

I rapporten noteras det att Belarus antog en ny militärdoktrin 2024 som officiellt tillåter förebyggande anfall som svar på ett "överhängande hot".

– Belarus har upphört att vara ett neutralt och kärnvapenfritt land, skriver oppositionen.

ANDRA LÄSER: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Stödjer Ryssland och har kärnvapen

Belarus stödjer den ryska invasionen av Ukraina, men diktaturen har inte skickat trupper till striderna.

I början av kriget tilläts ryska styrkor rycka fram mot Kyiv från belarusiskt territorium. Offensiven misslyckades dock och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka.

Under krigets gång har Belarus mottagit ett dussintals taktiska kärnvapen från Ryssland.

De ryska massförstörelsevapnen har utplacerats i olika delar av landet, enligt Lukasjenko.

Efter utplaceringarna har ryska och belarusiska trupper genomfört flera gemensamma kärnvapenövningar.

LÄS OCKSÅ: Putins missilfabrik under attack

Foto: President of Belarus Office

Text: Redaktionen