Kristersson rasar mot EU – ”Djupt provocerande”

2025 01 31

Statsminister Ulf Kristersson (M) rasar mot EU-regler i en just nu väldigt aktuell fråga.

Europa har fått allt större behov av att bygga ut försvaret och satsa på försvarsindustrin sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

EU-länder vill både bygga upp sin egen försvarsförmåga och framför allt kunna stödja Ukraina i kriget.

Men EU-regler gör det svårt att få stöd från Europeiska investeringsbanken (EIB), vilket nu får statsminister Kristersson att rasa, rapporterar SR.

EU-regler ”djupt provocerande”

Många anser att EIB borde kunna göra större investeringar i europeisk försvarsindustri.

Men i dagsläget försvåras detta av bankens hållbarhetsregler.

Ulf Kristersson och regeringen är starkt kritiska mot EIB:s och EU:s regler.

– Det är djupt provocerande att EU nu har regler som begränsar försvarsindustrins möjligheter att snabbt växa, att hjälpa Ukraina, och att vi har skapat hållbarhetsregler som i praktiken antyder att det som nu räddar liv i Ukraina inte skulle vara en hållbar industri, säger Ulf Kristersson till radiokanalen.

Sverige har nu tillsammans med flera andra länder skickat ett brev till EIB där de kräver att bankens hållbarhetsregler ändras.

– Det måste helt enkelt ändras, tillägger statsministern.

”Är inte ett försvarsdepartement”

EIB har redan lättat på sina regler något. Nu tillåts investeringar i produkter med dubbla användningsområden, alltså produkter som kan användas både av försvaret och i det civila samhället, enligt radiokanalen.

Men Sveriges regering, tillsammans med 18 andra EU-länder som har skrivit under brevet, anser att reglerna måste lättas ytterligare.

EIB siktar på att investera 95 miljarder euro under 2025, rapporterar Euronews.

Av dessa pengar är det dock bara 2 miljarder euro som investeras i säkerhets- och försvarsindustrin. Resten investeras i alltifrån clean-tech och AI till hållbara bostäder, enligt kanalen.

Chefen för EIB understryker att bankens primära uppgift inte är att stödja försvarsindustrin.

– Jag vill vara väldigt tydlig: vi är inte ett försvarsdepartement. Vi är Europas investeringsbank och vi uppfyller vårt mandat med ett mycket proaktivt tillvägagångssätt, säger EIB-chefen Nadia Calviño, enligt Euronews.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen