Kristersson rasar mot EU – ”Djupt provocerande”

2025 01 31

Statsminister Ulf Kristersson (M) rasar mot EU-regler i en just nu väldigt aktuell fråga.

Europa har fått allt större behov av att bygga ut försvaret och satsa på försvarsindustrin sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

EU-länder vill både bygga upp sin egen försvarsförmåga och framför allt kunna stödja Ukraina i kriget.

Men EU-regler gör det svårt att få stöd från Europeiska investeringsbanken (EIB), vilket nu får statsminister Kristersson att rasa, rapporterar SR.

EU-regler ”djupt provocerande”

Många anser att EIB borde kunna göra större investeringar i europeisk försvarsindustri.

Men i dagsläget försvåras detta av bankens hållbarhetsregler.

Ulf Kristersson och regeringen är starkt kritiska mot EIB:s och EU:s regler.

– Det är djupt provocerande att EU nu har regler som begränsar försvarsindustrins möjligheter att snabbt växa, att hjälpa Ukraina, och att vi har skapat hållbarhetsregler som i praktiken antyder att det som nu räddar liv i Ukraina inte skulle vara en hållbar industri, säger Ulf Kristersson till radiokanalen.

Sverige har nu tillsammans med flera andra länder skickat ett brev till EIB där de kräver att bankens hållbarhetsregler ändras.

– Det måste helt enkelt ändras, tillägger statsministern.

”Är inte ett försvarsdepartement”

EIB har redan lättat på sina regler något. Nu tillåts investeringar i produkter med dubbla användningsområden, alltså produkter som kan användas både av försvaret och i det civila samhället, enligt radiokanalen.

Men Sveriges regering, tillsammans med 18 andra EU-länder som har skrivit under brevet, anser att reglerna måste lättas ytterligare.

EIB siktar på att investera 95 miljarder euro under 2025, rapporterar Euronews.

Av dessa pengar är det dock bara 2 miljarder euro som investeras i säkerhets- och försvarsindustrin. Resten investeras i alltifrån clean-tech och AI till hållbara bostäder, enligt kanalen.

Chefen för EIB understryker att bankens primära uppgift inte är att stödja försvarsindustrin.

– Jag vill vara väldigt tydlig: vi är inte ett försvarsdepartement. Vi är Europas investeringsbank och vi uppfyller vårt mandat med ett mycket proaktivt tillvägagångssätt, säger EIB-chefen Nadia Calviño, enligt Euronews.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skatteverket: 700 000 svenskar måste betala

2026 06 22

2,6 miljoner svenskar får dela på 35,7 miljarder kronor i återbäring, men 700 000 personer måste istället betala.

Den 9-12 juni betalades skatteåterbäringen ut till dem som ändrade eller lade till uppgifter i sin deklaration och till dem som deklarerade senast den 4 maj digitalt eller på papper och inte fick utbetalning i april.

Drygt 54 000 personer som ska få skatteåterbäring i juni får dock ingen automatisk utbetalning eftersom de inte har registrerat konto för utbetalning.

Samtidigt har så många som 700 000 svenskar istället fått besked om kvarskatt.

700 000 måste betala

Drygt 700 000 personer har fått besked om kvarskatt om sammanlagt 16,3 miljarder kronor.

Skatteverket meddelar att det gäller att hålla koll på datumen i det slutgiltiga beskedet.

– Du som får besked om kvarskatt ska betala inom cirka 90 dagar. Sista betalningsdag hittar du i ditt besked om slutlig skatt, framhåller myndigheten.

Dessa datum gäller

Så här lyder senaste betalningsdatum utifrån när slutskattebeskedet kom:

- Den som fick besked i april: Måste betala senast 13 juli

- Den som fick besked i juni: Måste betala senast 14 september

- Den som får besked i augusti: Måste betala senast 12 november

- Den som får besked i december: Måste betala senast 12 mars 2027

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Håll koll på räntan

Det gäller att betala in kvarskatten innan det slutdatumet, annars kan man behöva betala kostnadsränta på beloppet.

Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor kvarskatten är.

– Du som inte gör en extra inbetalning till skattekontot betalar låg kostnadsränta fram till datumet då kvarskatten senast ska vara betald (förfallodagen), framhåller Skatteverket.

– Kostnadsräntan beräknas dag för dag. Det innebär att om du betalar innan förfallodagen beräknas kostnadsränta fram till att din betalning är bokförd på skattekontot.

Det är kvarskatt

Kvarskatt kallas också för underskott av slutlig skatt.

Det är alltså den skatt som man behöver betala i efterhand om det visar sig att man har betalat in för lite skatt under året.

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen