Kritik mot regnbågsflaggan skrämmer men har en dold förklaring

2021 08 09

Senaste veckans kritiska debatt om regnbågsflaggan kan ge bilden av det i Sverige finns ett jättestort motstånd mot HBTQ-personers rättigheter vilket kan skrämma många. Men det finns en dold förklaring.

För exakt en vecka sedan publicerades en stor annonsbild av svenska soldater med automatvapen och regnbågsflaggan på framsidan av Svenska Dagbladet med rubriken ”En flagga värd att försvara”. Många delade bilden med glädje i sociala medier samtidigt som det även framfördes en hel del stark kritik.

Flera kritiska inriktningar

Det fanns flera olika inriktningar i kritiken som framfördes både i intervjuer i dagstidningar, insändare, debattexter och främst i sociala medier.

Två vanliga argument:

◾Svenska flaggan – Inga andra flaggor än svenska flaggor borde användas eller försvaras av Försvarsmakten.  

◾Politisk aktivism – Det är fel när myndigheter ägnar sig åt politisk aktivism.

Två andra argument:

◾Fokusera på förorter istället – De som vill värna regnbågsflaggans värderingar borde rikta in sig på Sveriges förorter istället för där finns många från länder med stor brist på HBTQ-jämställdhet.

◾Gräsligheter – Bland kommentarerna i sociala medier fanns även en del rent hatfulla kommentarer som i flera fall sannolikt är olagliga.

ANALYS

Regnbågsflaggan skapades redan 1978 och står bland annat för att HBTQ-personer ska behandlas lika bra och ha samma rättigheter som alla andra människor. Mänskliga rättigheter och allas lika värde är en grundpelare i Sverige och en självklarhet för en majoritet av svenska folket samt ingår i svensk lag.

Därför är det lätt att reagera med bestörtning över den flod av kritik som sköljde över regnbågsflaggan i sociala medier. Kritiken kan lätt tolkas som ett omfattande motstånd i Sverige mot värderingen att HBTQ-personer ska behandlas lika bra som alla andra.

En annan förklaring – SD

Men nej – min bedömning är att det till mycket stor del finns en annan förklaring bakom, en dold förklaring som handlar om SD. En stor del av kritiken mot såväl Försvarsmaktens användande av regnbågsflaggan som mot regnbågsflaggan i allmänhet i Sverige beror sannolikt inte primärt på motstånd mot HBTQ-personers rättigheter utan på att en del uppfattar att regnbågsflaggan symboliserar ett motstånd mot ett av de 8 partierna – Sverigedemokraterna.

Bakgrundsförklaringar

Detta har flera förklaringar:

🔸 SD blev som enda parti inte inbjudet till RFSL:s partiledardebatt vid Stockholms Pridevecka 2018. Icke-inbjudan fick stor uppmärksamhet i media och RFSL klargjorde att man sagt nej till SD ända sedan 2010 baserat på att RFSL-kongressen antagit regler mot antidemokratiska organisationer.

🔸 SD framhöll att RFSL har fel om SD:s inställning till homosexuella och att SD har flera öppet homosexuella personer i sin riksdagsgrupp.

🔸 Samtidigt har höga SD-företrädare riktat kraftig kritik mot Pride och kritiserat frågor som är viktiga för Priderörelsen. Partiet pekas i en kartläggning av RFSL ut som det parti som skiljer ut sig genom att motarbeta HBTQ- och jämställdhetsfrågor i Sveriges kommuner och SD var det enda svenska partiet som så sent som juli 2021 inte röstade ja till att fördöma Orbans nya grova diskrimineringslagar mot HBTQ-personer i Ungern vilket SD fick hård kritik för av bland annat KD.

🔸 Samtidigt har SD på senare år ändrat en del politik och 2019 slopade man sitt motstånd mot samkönade pars adoptioner och slopade sitt krav på att minska kvinnors aborträtt.

En utdragen konflikt

Dessa 4 punkterna syftar inte till att värdera SD:s HBTQ-politik utan det kommer nästa år tillsammans med min genomgång av alla andra partier på stora sakområden. Poängen med punkterna är istället att visa att det finns en utdragen konflikt mellan SD och HBTQ-rörelsen i Sverige.

Kritikens huvudorsak

Min bedömning och denna texts slutsats är följande:

◾Huvudorsaken bakom den omfattande kritiken mot Försvarsmaktens annons och mot regnbågsflaggan och Pride i allmänhet som setts i debatten senaste veckan, inte minst i sociala medier, är sannolikt den mångåriga och fortfarande pågående konflikten mellan SD och HBTQ-rörelsen. Bilden av att alla regnbågsflaggekritiska kommentarer i sociala medier innebär att en stor andel av allmänheten är emot HBTQ-rättigheter är därmed inte korrekt. Utöver min förklaring ovan är det viktigt att tänka på följande fenomen:

🔺 Kommentarer i sociala medier är ofta extremt icke-representativa då en mycket, mycket liten andel personer med ovanligt hög ljudnivå står för en kraftigt oproportionerlig andel av kommentarerna.

Fortfarande ett allvarligt problem

Denna text och analys innebär inte att allt är frid och fröjd. Även om den bild som förmedlats senaste veckan i sociala medier har en dold förklaring och inte representerar svenska folket så finns det fortfarande ett allvarligt problem med personer som inte vill behandla HBTQ-personer lika bra som alla andra. Det visar inte minst den fjärde kritikkategorin ovan; gräsligheter.

Svenska flaggan och förorter

Angående övriga kategorier kan kort nämnas det självklara att Försvarsmakten givetvis står för svenska flaggan även om de anser att regnbågsflaggans värdering om att HBTQ-personer rättigheter är viktigt. Det är så självklart att det behöver knappt förklaras. Angående politisk aktivism så förklarar texten ovan varför en del uppfattar det så men för Försvarsmakten handlar det inte alls om svensk partipolitik utan om Försvarsmaktens personalpolitik för alla sina anställda och hur mångfaldsbredd stärker försvarets förmåga.

Angående förorter så är min bedömning både ja och nej – ja, det stämmer absolut att Sverige behöver göra mycket mer när det gäller HBTQ-information i invandrartäta områden. Absolut. Men nej – det ska inte göras istället för andra HBTQ-insatser ty man kan givetvis göra både och.

Stolt men inte nöjd

Det finns mycket mer att göra i Sverige för att värna och förbättra HBTQ-personers rättigheter. Sverige är bra jämfört med omvärlden men den dolda förklaringen ovan till trots så visar den senaste veckans debatt behovet av Försvarsmaktens kampanj. Stolt men inte nöjd som Göran Persson (S) brukade säga.

Många miljoner på er sida

✅ Ett viktigt budskap med min text riktas till alla – inte minst HBTQ-personer – som känt sig skrämda av alla regnbågskritiska kommentarer i debatten och i sociala medier senaste veckan. Utvecklingen i Sverige går hela tiden framåt och vi är många, många miljoner i Sverige som står på er sida till 100 %. Ni är precis lika mycket värda som alla andra och era rättigheter är absolut värda att försvara. Precis som Försvarsmakten framhåller.

[yop_poll id="460"]

NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet. 

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


12 okt 26

”Kastar in handduken” – nya uppgifter om regeringsbildningen

2026 10 12

På tisdag ska Magdalena Andersson (S) träffa talmannen Andreas Norlén.

Under mötet ska S-ledaren redogöra för hur sonderingsuppdraget har gått och sina möjligheter att bilda en ny regering.

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

Enligt källor med insyn i förhandlingarna är det mycket osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister.

– Det vore förvånande om det skedde ett genombrott före tisdag. Troligast är att Magdalena Andersson kastar in handduken, säger en källa till DN.

Hävdar: Nödvändig motgång

Magdalena Andersson (S) har dock inte gett upp hoppet om att bli statsminister. En annan källa med insyn i förhandlingarna framhåller att det kan vara nödvändigt för S-ledaren att fällas i en första statsministeromröstning.  

– Det kanske behövs en omröstning för att sätta mer press på de inblandade partierna, säger personen till tidningen.

Stor frustration

Centerpartiets och Vänsterpartiets röda linjer ligger kvar, vilket har fått förhandlingarna på den rödgröna sidan att stagnera.

Flera tunga S-profiler har riktat skarp kritik mot regeringsprocessen,

– Nu räknar alla med att ingenting kommer att hända förrän det skett två kanske tre misslyckade statsministeromröstningar, sade en högt uppsatt socialdemokrat till Expressen förra veckan.

– Det är inte klokt. Den här modellen för regeringsbildning underlättar småpartiers krångel, tillade S-toppen.

Läs också: USA vill flytta trupper i Europa

FAKTA: Statsministeromröstningar i Sverige

- När talmannen presenterar sitt förslag till statsminister uppger hen samtidigt vilka partier som ska ingå i regeringen. Målet är att hitta den statsministerkandidat som har störst möjlighet att bilda en regering som har tillräckligt stöd i riksdagen.

- Talmannens förslag till statsminister bordläggs en andra gång och ska därefter prövas av riksdagsledamöterna i kammaren i en omröstning senast på fjärde dagen efter den dag då förslaget lagts fram.

- Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar mot förslaget går det inte igenom. Annars är det godkänt.

Källa: Riksdagen

Läs också: Flera republikaner går emot Trump

Foto: Melker Dahlstrand, Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen