Kritik mot regnbågsflaggan skrämmer men har en dold förklaring

2021 08 09

Senaste veckans kritiska debatt om regnbågsflaggan kan ge bilden av det i Sverige finns ett jättestort motstånd mot HBTQ-personers rättigheter vilket kan skrämma många. Men det finns en dold förklaring.

För exakt en vecka sedan publicerades en stor annonsbild av svenska soldater med automatvapen och regnbågsflaggan på framsidan av Svenska Dagbladet med rubriken ”En flagga värd att försvara”. Många delade bilden med glädje i sociala medier samtidigt som det även framfördes en hel del stark kritik.

Flera kritiska inriktningar

Det fanns flera olika inriktningar i kritiken som framfördes både i intervjuer i dagstidningar, insändare, debattexter och främst i sociala medier.

Två vanliga argument:

◾Svenska flaggan – Inga andra flaggor än svenska flaggor borde användas eller försvaras av Försvarsmakten.  

◾Politisk aktivism – Det är fel när myndigheter ägnar sig åt politisk aktivism.

Två andra argument:

◾Fokusera på förorter istället – De som vill värna regnbågsflaggans värderingar borde rikta in sig på Sveriges förorter istället för där finns många från länder med stor brist på HBTQ-jämställdhet.

◾Gräsligheter – Bland kommentarerna i sociala medier fanns även en del rent hatfulla kommentarer som i flera fall sannolikt är olagliga.

ANALYS

Regnbågsflaggan skapades redan 1978 och står bland annat för att HBTQ-personer ska behandlas lika bra och ha samma rättigheter som alla andra människor. Mänskliga rättigheter och allas lika värde är en grundpelare i Sverige och en självklarhet för en majoritet av svenska folket samt ingår i svensk lag.

Därför är det lätt att reagera med bestörtning över den flod av kritik som sköljde över regnbågsflaggan i sociala medier. Kritiken kan lätt tolkas som ett omfattande motstånd i Sverige mot värderingen att HBTQ-personer ska behandlas lika bra som alla andra.

En annan förklaring – SD

Men nej – min bedömning är att det till mycket stor del finns en annan förklaring bakom, en dold förklaring som handlar om SD. En stor del av kritiken mot såväl Försvarsmaktens användande av regnbågsflaggan som mot regnbågsflaggan i allmänhet i Sverige beror sannolikt inte primärt på motstånd mot HBTQ-personers rättigheter utan på att en del uppfattar att regnbågsflaggan symboliserar ett motstånd mot ett av de 8 partierna – Sverigedemokraterna.

Bakgrundsförklaringar

Detta har flera förklaringar:

🔸 SD blev som enda parti inte inbjudet till RFSL:s partiledardebatt vid Stockholms Pridevecka 2018. Icke-inbjudan fick stor uppmärksamhet i media och RFSL klargjorde att man sagt nej till SD ända sedan 2010 baserat på att RFSL-kongressen antagit regler mot antidemokratiska organisationer.

🔸 SD framhöll att RFSL har fel om SD:s inställning till homosexuella och att SD har flera öppet homosexuella personer i sin riksdagsgrupp.

🔸 Samtidigt har höga SD-företrädare riktat kraftig kritik mot Pride och kritiserat frågor som är viktiga för Priderörelsen. Partiet pekas i en kartläggning av RFSL ut som det parti som skiljer ut sig genom att motarbeta HBTQ- och jämställdhetsfrågor i Sveriges kommuner och SD var det enda svenska partiet som så sent som juli 2021 inte röstade ja till att fördöma Orbans nya grova diskrimineringslagar mot HBTQ-personer i Ungern vilket SD fick hård kritik för av bland annat KD.

🔸 Samtidigt har SD på senare år ändrat en del politik och 2019 slopade man sitt motstånd mot samkönade pars adoptioner och slopade sitt krav på att minska kvinnors aborträtt.

En utdragen konflikt

Dessa 4 punkterna syftar inte till att värdera SD:s HBTQ-politik utan det kommer nästa år tillsammans med min genomgång av alla andra partier på stora sakområden. Poängen med punkterna är istället att visa att det finns en utdragen konflikt mellan SD och HBTQ-rörelsen i Sverige.

Kritikens huvudorsak

Min bedömning och denna texts slutsats är följande:

◾Huvudorsaken bakom den omfattande kritiken mot Försvarsmaktens annons och mot regnbågsflaggan och Pride i allmänhet som setts i debatten senaste veckan, inte minst i sociala medier, är sannolikt den mångåriga och fortfarande pågående konflikten mellan SD och HBTQ-rörelsen. Bilden av att alla regnbågsflaggekritiska kommentarer i sociala medier innebär att en stor andel av allmänheten är emot HBTQ-rättigheter är därmed inte korrekt. Utöver min förklaring ovan är det viktigt att tänka på följande fenomen:

🔺 Kommentarer i sociala medier är ofta extremt icke-representativa då en mycket, mycket liten andel personer med ovanligt hög ljudnivå står för en kraftigt oproportionerlig andel av kommentarerna.

Fortfarande ett allvarligt problem

Denna text och analys innebär inte att allt är frid och fröjd. Även om den bild som förmedlats senaste veckan i sociala medier har en dold förklaring och inte representerar svenska folket så finns det fortfarande ett allvarligt problem med personer som inte vill behandla HBTQ-personer lika bra som alla andra. Det visar inte minst den fjärde kritikkategorin ovan; gräsligheter.

Svenska flaggan och förorter

Angående övriga kategorier kan kort nämnas det självklara att Försvarsmakten givetvis står för svenska flaggan även om de anser att regnbågsflaggans värdering om att HBTQ-personer rättigheter är viktigt. Det är så självklart att det behöver knappt förklaras. Angående politisk aktivism så förklarar texten ovan varför en del uppfattar det så men för Försvarsmakten handlar det inte alls om svensk partipolitik utan om Försvarsmaktens personalpolitik för alla sina anställda och hur mångfaldsbredd stärker försvarets förmåga.

Angående förorter så är min bedömning både ja och nej – ja, det stämmer absolut att Sverige behöver göra mycket mer när det gäller HBTQ-information i invandrartäta områden. Absolut. Men nej – det ska inte göras istället för andra HBTQ-insatser ty man kan givetvis göra både och.

Stolt men inte nöjd

Det finns mycket mer att göra i Sverige för att värna och förbättra HBTQ-personers rättigheter. Sverige är bra jämfört med omvärlden men den dolda förklaringen ovan till trots så visar den senaste veckans debatt behovet av Försvarsmaktens kampanj. Stolt men inte nöjd som Göran Persson (S) brukade säga.

Många miljoner på er sida

✅ Ett viktigt budskap med min text riktas till alla – inte minst HBTQ-personer – som känt sig skrämda av alla regnbågskritiska kommentarer i debatten och i sociala medier senaste veckan. Utvecklingen i Sverige går hela tiden framåt och vi är många, många miljoner i Sverige som står på er sida till 100 %. Ni är precis lika mycket värda som alla andra och era rättigheter är absolut värda att försvara. Precis som Försvarsmakten framhåller.

[yop_poll id="460"]

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen


Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen