Kritik mot regnbågsflaggan skrämmer men har en dold förklaring

2021 08 09

Senaste veckans kritiska debatt om regnbågsflaggan kan ge bilden av det i Sverige finns ett jättestort motstånd mot HBTQ-personers rättigheter vilket kan skrämma många. Men det finns en dold förklaring.

För exakt en vecka sedan publicerades en stor annonsbild av svenska soldater med automatvapen och regnbågsflaggan på framsidan av Svenska Dagbladet med rubriken ”En flagga värd att försvara”. Många delade bilden med glädje i sociala medier samtidigt som det även framfördes en hel del stark kritik.

Flera kritiska inriktningar

Det fanns flera olika inriktningar i kritiken som framfördes både i intervjuer i dagstidningar, insändare, debattexter och främst i sociala medier.

Två vanliga argument:

◾Svenska flaggan – Inga andra flaggor än svenska flaggor borde användas eller försvaras av Försvarsmakten.  

◾Politisk aktivism – Det är fel när myndigheter ägnar sig åt politisk aktivism.

Två andra argument:

◾Fokusera på förorter istället – De som vill värna regnbågsflaggans värderingar borde rikta in sig på Sveriges förorter istället för där finns många från länder med stor brist på HBTQ-jämställdhet.

◾Gräsligheter – Bland kommentarerna i sociala medier fanns även en del rent hatfulla kommentarer som i flera fall sannolikt är olagliga.

ANALYS

Regnbågsflaggan skapades redan 1978 och står bland annat för att HBTQ-personer ska behandlas lika bra och ha samma rättigheter som alla andra människor. Mänskliga rättigheter och allas lika värde är en grundpelare i Sverige och en självklarhet för en majoritet av svenska folket samt ingår i svensk lag.

Därför är det lätt att reagera med bestörtning över den flod av kritik som sköljde över regnbågsflaggan i sociala medier. Kritiken kan lätt tolkas som ett omfattande motstånd i Sverige mot värderingen att HBTQ-personer ska behandlas lika bra som alla andra.

En annan förklaring – SD

Men nej – min bedömning är att det till mycket stor del finns en annan förklaring bakom, en dold förklaring som handlar om SD. En stor del av kritiken mot såväl Försvarsmaktens användande av regnbågsflaggan som mot regnbågsflaggan i allmänhet i Sverige beror sannolikt inte primärt på motstånd mot HBTQ-personers rättigheter utan på att en del uppfattar att regnbågsflaggan symboliserar ett motstånd mot ett av de 8 partierna – Sverigedemokraterna.

Bakgrundsförklaringar

Detta har flera förklaringar:

🔸 SD blev som enda parti inte inbjudet till RFSL:s partiledardebatt vid Stockholms Pridevecka 2018. Icke-inbjudan fick stor uppmärksamhet i media och RFSL klargjorde att man sagt nej till SD ända sedan 2010 baserat på att RFSL-kongressen antagit regler mot antidemokratiska organisationer.

🔸 SD framhöll att RFSL har fel om SD:s inställning till homosexuella och att SD har flera öppet homosexuella personer i sin riksdagsgrupp.

🔸 Samtidigt har höga SD-företrädare riktat kraftig kritik mot Pride och kritiserat frågor som är viktiga för Priderörelsen. Partiet pekas i en kartläggning av RFSL ut som det parti som skiljer ut sig genom att motarbeta HBTQ- och jämställdhetsfrågor i Sveriges kommuner och SD var det enda svenska partiet som så sent som juli 2021 inte röstade ja till att fördöma Orbans nya grova diskrimineringslagar mot HBTQ-personer i Ungern vilket SD fick hård kritik för av bland annat KD.

🔸 Samtidigt har SD på senare år ändrat en del politik och 2019 slopade man sitt motstånd mot samkönade pars adoptioner och slopade sitt krav på att minska kvinnors aborträtt.

En utdragen konflikt

Dessa 4 punkterna syftar inte till att värdera SD:s HBTQ-politik utan det kommer nästa år tillsammans med min genomgång av alla andra partier på stora sakområden. Poängen med punkterna är istället att visa att det finns en utdragen konflikt mellan SD och HBTQ-rörelsen i Sverige.

Kritikens huvudorsak

Min bedömning och denna texts slutsats är följande:

◾Huvudorsaken bakom den omfattande kritiken mot Försvarsmaktens annons och mot regnbågsflaggan och Pride i allmänhet som setts i debatten senaste veckan, inte minst i sociala medier, är sannolikt den mångåriga och fortfarande pågående konflikten mellan SD och HBTQ-rörelsen. Bilden av att alla regnbågsflaggekritiska kommentarer i sociala medier innebär att en stor andel av allmänheten är emot HBTQ-rättigheter är därmed inte korrekt. Utöver min förklaring ovan är det viktigt att tänka på följande fenomen:

🔺 Kommentarer i sociala medier är ofta extremt icke-representativa då en mycket, mycket liten andel personer med ovanligt hög ljudnivå står för en kraftigt oproportionerlig andel av kommentarerna.

Fortfarande ett allvarligt problem

Denna text och analys innebär inte att allt är frid och fröjd. Även om den bild som förmedlats senaste veckan i sociala medier har en dold förklaring och inte representerar svenska folket så finns det fortfarande ett allvarligt problem med personer som inte vill behandla HBTQ-personer lika bra som alla andra. Det visar inte minst den fjärde kritikkategorin ovan; gräsligheter.

Svenska flaggan och förorter

Angående övriga kategorier kan kort nämnas det självklara att Försvarsmakten givetvis står för svenska flaggan även om de anser att regnbågsflaggans värdering om att HBTQ-personer rättigheter är viktigt. Det är så självklart att det behöver knappt förklaras. Angående politisk aktivism så förklarar texten ovan varför en del uppfattar det så men för Försvarsmakten handlar det inte alls om svensk partipolitik utan om Försvarsmaktens personalpolitik för alla sina anställda och hur mångfaldsbredd stärker försvarets förmåga.

Angående förorter så är min bedömning både ja och nej – ja, det stämmer absolut att Sverige behöver göra mycket mer när det gäller HBTQ-information i invandrartäta områden. Absolut. Men nej – det ska inte göras istället för andra HBTQ-insatser ty man kan givetvis göra både och.

Stolt men inte nöjd

Det finns mycket mer att göra i Sverige för att värna och förbättra HBTQ-personers rättigheter. Sverige är bra jämfört med omvärlden men den dolda förklaringen ovan till trots så visar den senaste veckans debatt behovet av Försvarsmaktens kampanj. Stolt men inte nöjd som Göran Persson (S) brukade säga.

Många miljoner på er sida

✅ Ett viktigt budskap med min text riktas till alla – inte minst HBTQ-personer – som känt sig skrämda av alla regnbågskritiska kommentarer i debatten och i sociala medier senaste veckan. Utvecklingen i Sverige går hela tiden framåt och vi är många, många miljoner i Sverige som står på er sida till 100 %. Ni är precis lika mycket värda som alla andra och era rättigheter är absolut värda att försvara. Precis som Försvarsmakten framhåller.

[yop_poll id="460"]

29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen


29 okt 26

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister 

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland 

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen