Kritik mot regnbågsflaggan skrämmer men har en dold förklaring

2021 08 09

Senaste veckans kritiska debatt om regnbågsflaggan kan ge bilden av det i Sverige finns ett jättestort motstånd mot HBTQ-personers rättigheter vilket kan skrämma många. Men det finns en dold förklaring.

För exakt en vecka sedan publicerades en stor annonsbild av svenska soldater med automatvapen och regnbågsflaggan på framsidan av Svenska Dagbladet med rubriken ”En flagga värd att försvara”. Många delade bilden med glädje i sociala medier samtidigt som det även framfördes en hel del stark kritik.

Flera kritiska inriktningar

Det fanns flera olika inriktningar i kritiken som framfördes både i intervjuer i dagstidningar, insändare, debattexter och främst i sociala medier.

Två vanliga argument:

◾Svenska flaggan – Inga andra flaggor än svenska flaggor borde användas eller försvaras av Försvarsmakten.  

◾Politisk aktivism – Det är fel när myndigheter ägnar sig åt politisk aktivism.

Två andra argument:

◾Fokusera på förorter istället – De som vill värna regnbågsflaggans värderingar borde rikta in sig på Sveriges förorter istället för där finns många från länder med stor brist på HBTQ-jämställdhet.

◾Gräsligheter – Bland kommentarerna i sociala medier fanns även en del rent hatfulla kommentarer som i flera fall sannolikt är olagliga.

ANALYS

Regnbågsflaggan skapades redan 1978 och står bland annat för att HBTQ-personer ska behandlas lika bra och ha samma rättigheter som alla andra människor. Mänskliga rättigheter och allas lika värde är en grundpelare i Sverige och en självklarhet för en majoritet av svenska folket samt ingår i svensk lag.

Därför är det lätt att reagera med bestörtning över den flod av kritik som sköljde över regnbågsflaggan i sociala medier. Kritiken kan lätt tolkas som ett omfattande motstånd i Sverige mot värderingen att HBTQ-personer ska behandlas lika bra som alla andra.

En annan förklaring – SD

Men nej – min bedömning är att det till mycket stor del finns en annan förklaring bakom, en dold förklaring som handlar om SD. En stor del av kritiken mot såväl Försvarsmaktens användande av regnbågsflaggan som mot regnbågsflaggan i allmänhet i Sverige beror sannolikt inte primärt på motstånd mot HBTQ-personers rättigheter utan på att en del uppfattar att regnbågsflaggan symboliserar ett motstånd mot ett av de 8 partierna – Sverigedemokraterna.

Bakgrundsförklaringar

Detta har flera förklaringar:

🔸 SD blev som enda parti inte inbjudet till RFSL:s partiledardebatt vid Stockholms Pridevecka 2018. Icke-inbjudan fick stor uppmärksamhet i media och RFSL klargjorde att man sagt nej till SD ända sedan 2010 baserat på att RFSL-kongressen antagit regler mot antidemokratiska organisationer.

🔸 SD framhöll att RFSL har fel om SD:s inställning till homosexuella och att SD har flera öppet homosexuella personer i sin riksdagsgrupp.

🔸 Samtidigt har höga SD-företrädare riktat kraftig kritik mot Pride och kritiserat frågor som är viktiga för Priderörelsen. Partiet pekas i en kartläggning av RFSL ut som det parti som skiljer ut sig genom att motarbeta HBTQ- och jämställdhetsfrågor i Sveriges kommuner och SD var det enda svenska partiet som så sent som juli 2021 inte röstade ja till att fördöma Orbans nya grova diskrimineringslagar mot HBTQ-personer i Ungern vilket SD fick hård kritik för av bland annat KD.

🔸 Samtidigt har SD på senare år ändrat en del politik och 2019 slopade man sitt motstånd mot samkönade pars adoptioner och slopade sitt krav på att minska kvinnors aborträtt.

En utdragen konflikt

Dessa 4 punkterna syftar inte till att värdera SD:s HBTQ-politik utan det kommer nästa år tillsammans med min genomgång av alla andra partier på stora sakområden. Poängen med punkterna är istället att visa att det finns en utdragen konflikt mellan SD och HBTQ-rörelsen i Sverige.

Kritikens huvudorsak

Min bedömning och denna texts slutsats är följande:

◾Huvudorsaken bakom den omfattande kritiken mot Försvarsmaktens annons och mot regnbågsflaggan och Pride i allmänhet som setts i debatten senaste veckan, inte minst i sociala medier, är sannolikt den mångåriga och fortfarande pågående konflikten mellan SD och HBTQ-rörelsen. Bilden av att alla regnbågsflaggekritiska kommentarer i sociala medier innebär att en stor andel av allmänheten är emot HBTQ-rättigheter är därmed inte korrekt. Utöver min förklaring ovan är det viktigt att tänka på följande fenomen:

🔺 Kommentarer i sociala medier är ofta extremt icke-representativa då en mycket, mycket liten andel personer med ovanligt hög ljudnivå står för en kraftigt oproportionerlig andel av kommentarerna.

Fortfarande ett allvarligt problem

Denna text och analys innebär inte att allt är frid och fröjd. Även om den bild som förmedlats senaste veckan i sociala medier har en dold förklaring och inte representerar svenska folket så finns det fortfarande ett allvarligt problem med personer som inte vill behandla HBTQ-personer lika bra som alla andra. Det visar inte minst den fjärde kritikkategorin ovan; gräsligheter.

Svenska flaggan och förorter

Angående övriga kategorier kan kort nämnas det självklara att Försvarsmakten givetvis står för svenska flaggan även om de anser att regnbågsflaggans värdering om att HBTQ-personer rättigheter är viktigt. Det är så självklart att det behöver knappt förklaras. Angående politisk aktivism så förklarar texten ovan varför en del uppfattar det så men för Försvarsmakten handlar det inte alls om svensk partipolitik utan om Försvarsmaktens personalpolitik för alla sina anställda och hur mångfaldsbredd stärker försvarets förmåga.

Angående förorter så är min bedömning både ja och nej – ja, det stämmer absolut att Sverige behöver göra mycket mer när det gäller HBTQ-information i invandrartäta områden. Absolut. Men nej – det ska inte göras istället för andra HBTQ-insatser ty man kan givetvis göra både och.

Stolt men inte nöjd

Det finns mycket mer att göra i Sverige för att värna och förbättra HBTQ-personers rättigheter. Sverige är bra jämfört med omvärlden men den dolda förklaringen ovan till trots så visar den senaste veckans debatt behovet av Försvarsmaktens kampanj. Stolt men inte nöjd som Göran Persson (S) brukade säga.

Många miljoner på er sida

✅ Ett viktigt budskap med min text riktas till alla – inte minst HBTQ-personer – som känt sig skrämda av alla regnbågskritiska kommentarer i debatten och i sociala medier senaste veckan. Utvecklingen i Sverige går hela tiden framåt och vi är många, många miljoner i Sverige som står på er sida till 100 %. Ni är precis lika mycket värda som alla andra och era rättigheter är absolut värda att försvara. Precis som Försvarsmakten framhåller.

[yop_poll id="460"]

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen