Kritik mot regnbågsflaggan skrämmer men har en dold förklaring

2021 08 09

Senaste veckans kritiska debatt om regnbågsflaggan kan ge bilden av det i Sverige finns ett jättestort motstånd mot HBTQ-personers rättigheter vilket kan skrämma många. Men det finns en dold förklaring.

För exakt en vecka sedan publicerades en stor annonsbild av svenska soldater med automatvapen och regnbågsflaggan på framsidan av Svenska Dagbladet med rubriken ”En flagga värd att försvara”. Många delade bilden med glädje i sociala medier samtidigt som det även framfördes en hel del stark kritik.

Flera kritiska inriktningar

Det fanns flera olika inriktningar i kritiken som framfördes både i intervjuer i dagstidningar, insändare, debattexter och främst i sociala medier.

Två vanliga argument:

◾Svenska flaggan – Inga andra flaggor än svenska flaggor borde användas eller försvaras av Försvarsmakten.  

◾Politisk aktivism – Det är fel när myndigheter ägnar sig åt politisk aktivism.

Två andra argument:

◾Fokusera på förorter istället – De som vill värna regnbågsflaggans värderingar borde rikta in sig på Sveriges förorter istället för där finns många från länder med stor brist på HBTQ-jämställdhet.

◾Gräsligheter – Bland kommentarerna i sociala medier fanns även en del rent hatfulla kommentarer som i flera fall sannolikt är olagliga.

ANALYS

Regnbågsflaggan skapades redan 1978 och står bland annat för att HBTQ-personer ska behandlas lika bra och ha samma rättigheter som alla andra människor. Mänskliga rättigheter och allas lika värde är en grundpelare i Sverige och en självklarhet för en majoritet av svenska folket samt ingår i svensk lag.

Därför är det lätt att reagera med bestörtning över den flod av kritik som sköljde över regnbågsflaggan i sociala medier. Kritiken kan lätt tolkas som ett omfattande motstånd i Sverige mot värderingen att HBTQ-personer ska behandlas lika bra som alla andra.

En annan förklaring – SD

Men nej – min bedömning är att det till mycket stor del finns en annan förklaring bakom, en dold förklaring som handlar om SD. En stor del av kritiken mot såväl Försvarsmaktens användande av regnbågsflaggan som mot regnbågsflaggan i allmänhet i Sverige beror sannolikt inte primärt på motstånd mot HBTQ-personers rättigheter utan på att en del uppfattar att regnbågsflaggan symboliserar ett motstånd mot ett av de 8 partierna – Sverigedemokraterna.

Bakgrundsförklaringar

Detta har flera förklaringar:

🔸 SD blev som enda parti inte inbjudet till RFSL:s partiledardebatt vid Stockholms Pridevecka 2018. Icke-inbjudan fick stor uppmärksamhet i media och RFSL klargjorde att man sagt nej till SD ända sedan 2010 baserat på att RFSL-kongressen antagit regler mot antidemokratiska organisationer.

🔸 SD framhöll att RFSL har fel om SD:s inställning till homosexuella och att SD har flera öppet homosexuella personer i sin riksdagsgrupp.

🔸 Samtidigt har höga SD-företrädare riktat kraftig kritik mot Pride och kritiserat frågor som är viktiga för Priderörelsen. Partiet pekas i en kartläggning av RFSL ut som det parti som skiljer ut sig genom att motarbeta HBTQ- och jämställdhetsfrågor i Sveriges kommuner och SD var det enda svenska partiet som så sent som juli 2021 inte röstade ja till att fördöma Orbans nya grova diskrimineringslagar mot HBTQ-personer i Ungern vilket SD fick hård kritik för av bland annat KD.

🔸 Samtidigt har SD på senare år ändrat en del politik och 2019 slopade man sitt motstånd mot samkönade pars adoptioner och slopade sitt krav på att minska kvinnors aborträtt.

En utdragen konflikt

Dessa 4 punkterna syftar inte till att värdera SD:s HBTQ-politik utan det kommer nästa år tillsammans med min genomgång av alla andra partier på stora sakområden. Poängen med punkterna är istället att visa att det finns en utdragen konflikt mellan SD och HBTQ-rörelsen i Sverige.

Kritikens huvudorsak

Min bedömning och denna texts slutsats är följande:

◾Huvudorsaken bakom den omfattande kritiken mot Försvarsmaktens annons och mot regnbågsflaggan och Pride i allmänhet som setts i debatten senaste veckan, inte minst i sociala medier, är sannolikt den mångåriga och fortfarande pågående konflikten mellan SD och HBTQ-rörelsen. Bilden av att alla regnbågsflaggekritiska kommentarer i sociala medier innebär att en stor andel av allmänheten är emot HBTQ-rättigheter är därmed inte korrekt. Utöver min förklaring ovan är det viktigt att tänka på följande fenomen:

🔺 Kommentarer i sociala medier är ofta extremt icke-representativa då en mycket, mycket liten andel personer med ovanligt hög ljudnivå står för en kraftigt oproportionerlig andel av kommentarerna.

Fortfarande ett allvarligt problem

Denna text och analys innebär inte att allt är frid och fröjd. Även om den bild som förmedlats senaste veckan i sociala medier har en dold förklaring och inte representerar svenska folket så finns det fortfarande ett allvarligt problem med personer som inte vill behandla HBTQ-personer lika bra som alla andra. Det visar inte minst den fjärde kritikkategorin ovan; gräsligheter.

Svenska flaggan och förorter

Angående övriga kategorier kan kort nämnas det självklara att Försvarsmakten givetvis står för svenska flaggan även om de anser att regnbågsflaggans värdering om att HBTQ-personer rättigheter är viktigt. Det är så självklart att det behöver knappt förklaras. Angående politisk aktivism så förklarar texten ovan varför en del uppfattar det så men för Försvarsmakten handlar det inte alls om svensk partipolitik utan om Försvarsmaktens personalpolitik för alla sina anställda och hur mångfaldsbredd stärker försvarets förmåga.

Angående förorter så är min bedömning både ja och nej – ja, det stämmer absolut att Sverige behöver göra mycket mer när det gäller HBTQ-information i invandrartäta områden. Absolut. Men nej – det ska inte göras istället för andra HBTQ-insatser ty man kan givetvis göra både och.

Stolt men inte nöjd

Det finns mycket mer att göra i Sverige för att värna och förbättra HBTQ-personers rättigheter. Sverige är bra jämfört med omvärlden men den dolda förklaringen ovan till trots så visar den senaste veckans debatt behovet av Försvarsmaktens kampanj. Stolt men inte nöjd som Göran Persson (S) brukade säga.

Många miljoner på er sida

✅ Ett viktigt budskap med min text riktas till alla – inte minst HBTQ-personer – som känt sig skrämda av alla regnbågskritiska kommentarer i debatten och i sociala medier senaste veckan. Utvecklingen i Sverige går hela tiden framåt och vi är många, många miljoner i Sverige som står på er sida till 100 %. Ni är precis lika mycket värda som alla andra och era rättigheter är absolut värda att försvara. Precis som Försvarsmakten framhåller.

[yop_poll id="460"]

Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR. 

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen. 

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan. 

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 30

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen