JUST NU: Kritiserade kommunen svänger om flyktingmottagande

2022 06 13

Staffanstorp öppnar återigen för att ta emot kvotflyktingar.

Kommunen ändrar sig och häver beslutet från den 23 mars, då Staffanstorp införde ett omedelbart stopp för mottagande av kvotflyktingar i kommunen så länge det pågår ett krig i Ukraina, rapporterar SR Ekot.

Meddelar beslutet

Kommunstyrelsen ordförande Christian Sonesson (M) meddelade beslutet i dag.

– Staffanstorps kommun fattar beslut utifrån hur verkligheten ser ut. Förändras omvärldsläget så måste vi ta höjd för det i våra kommunala beslut. När Sverige stod inför den största flyktingsituationen i Europa sedan andra världskriget var det rätt att helt och hållet prioritera de ukrainska flyktingarna. Migrationsverket har sedan dess vid flera tillfällen skrivit ner sina prognoser, vilket gör att det tillfälliga beslutet om att inte ta emot kvotflyktingar inte längre är nödvändigt, säger han.

Dök inte upp på flygplatsen

Det var den 5 maj som Migrationsverket tvingades att avbryta den planerade anvisningen av fyra kvotflyktingar till Staffanstorps kommun.

Familjen väntade på flygplatsen i Malmö, men ingen representant från kommunen dök upp.

– Det är naivt att tro att det finns hur mycket resurser som helst i landets kommuner, sa Christian Sonesson till DN.

Kritiserades internt

Kommunens beslut stötte på hård kritik. Både utifrån och internt.

Maria Malmer Stenergard, migrations- och socialförsäkringspolitisk talesperson för Moderaterna, kritiserade Staffanstorps agerande i ett pressmeddelande:

– Det beräknas komma 80 000 skyddsbehövande från Ukraina. Vi menar att det är rätt att fokusera på dem och det är därför vi från Moderaterna sagt att Sveriges kvotflyktingmottagande i detta läge måste ner till nära noll. Men som med allt annat måste detta ske i rätt ordning. Först måste vi jobba för att ändra regelverket. De regler som finns ska följas.

Handlar inte om kritiken

Enligt Christian Sonesson handlar inte kommunens svängning om den kritik som riktats mot Staffanstorp.

Anledningen bakom beslutet är att kommunen nu anser att man ha kapacitet för att klara av ett mottagande av kvotflyktingar, då Migrationsverket sänkt sin prognos för flyktingmottagande från kriget i Ukraina med 75 procent – från över 200 000 till 50 000 personer, rapporterar SR.

Foto: P D. Preez

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning.

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd.

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning.

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten.

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen