JUST NU: Kritiserade kommunen svänger om flyktingmottagande

2022 06 13

Staffanstorp öppnar återigen för att ta emot kvotflyktingar.

Kommunen ändrar sig och häver beslutet från den 23 mars, då Staffanstorp införde ett omedelbart stopp för mottagande av kvotflyktingar i kommunen så länge det pågår ett krig i Ukraina, rapporterar SR Ekot.

Meddelar beslutet

Kommunstyrelsen ordförande  Christian Sonesson (M) meddelade beslutet i dag.

– Staffanstorps kommun fattar beslut utifrån hur verkligheten ser ut. Förändras omvärldsläget så måste vi ta höjd för det i våra kommunala beslut. När Sverige stod inför den största flyktingsituationen i Europa sedan andra världskriget var det rätt att helt och hållet prioritera de ukrainska flyktingarna. Migrationsverket har sedan dess vid flera tillfällen skrivit ner sina prognoser, vilket gör att det tillfälliga beslutet om att inte ta emot kvotflyktingar inte längre är nödvändigt, säger han.

Dök inte upp på flygplatsen

Det var den 5 maj som Migrationsverket tvingades att avbryta den planerade anvisningen av fyra kvotflyktingar till Staffanstorps kommun.

Familjen väntade på flygplatsen i Malmö, men ingen representant från kommunen dök upp.

–  Det är naivt att tro att det finns hur mycket resurser som helst i landets kommuner, sa Christian Sonesson till DN.

Kritiserades internt

Kommunens beslut stötte på hård kritik. Både utifrån och internt.

Maria Malmer Stenergard, migrations- och socialförsäkringspolitisk talesperson för Moderaterna, kritiserade Staffanstorps agerande i ett pressmeddelande:

– Det beräknas komma 80 000 skyddsbehövande från Ukraina. Vi menar att det är rätt att fokusera på dem och det är därför vi från Moderaterna sagt att Sveriges kvotflyktingmottagande i detta läge måste ner till nära noll. Men som med allt annat måste detta ske i rätt ordning. Först måste vi jobba för att ändra regelverket. De regler som finns ska följas.

Handlar inte om kritiken

Enligt Christian Sonesson handlar inte kommunens svängning om den kritik som riktats mot Staffanstorp.

Anledningen bakom beslutet är att kommunen nu anser att man ha kapacitet för att klara av ett mottagande av kvotflyktingar, då Migrationsverket sänkt sin prognos för flyktingmottagande från kriget i Ukraina med 75 procent – från över 200 000 till 50 000 personer, rapporterar SR.

Foto: P D. Preez

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen