JUST NU: Kritiserade kommunen svänger om flyktingmottagande

2022 06 13

Staffanstorp öppnar återigen för att ta emot kvotflyktingar.

Kommunen ändrar sig och häver beslutet från den 23 mars, då Staffanstorp införde ett omedelbart stopp för mottagande av kvotflyktingar i kommunen så länge det pågår ett krig i Ukraina, rapporterar SR Ekot.

Meddelar beslutet

Kommunstyrelsen ordförande Christian Sonesson (M) meddelade beslutet i dag.

– Staffanstorps kommun fattar beslut utifrån hur verkligheten ser ut. Förändras omvärldsläget så måste vi ta höjd för det i våra kommunala beslut. När Sverige stod inför den största flyktingsituationen i Europa sedan andra världskriget var det rätt att helt och hållet prioritera de ukrainska flyktingarna. Migrationsverket har sedan dess vid flera tillfällen skrivit ner sina prognoser, vilket gör att det tillfälliga beslutet om att inte ta emot kvotflyktingar inte längre är nödvändigt, säger han.

Dök inte upp på flygplatsen

Det var den 5 maj som Migrationsverket tvingades att avbryta den planerade anvisningen av fyra kvotflyktingar till Staffanstorps kommun.

Familjen väntade på flygplatsen i Malmö, men ingen representant från kommunen dök upp.

– Det är naivt att tro att det finns hur mycket resurser som helst i landets kommuner, sa Christian Sonesson till DN.

Kritiserades internt

Kommunens beslut stötte på hård kritik. Både utifrån och internt.

Maria Malmer Stenergard, migrations- och socialförsäkringspolitisk talesperson för Moderaterna, kritiserade Staffanstorps agerande i ett pressmeddelande:

– Det beräknas komma 80 000 skyddsbehövande från Ukraina. Vi menar att det är rätt att fokusera på dem och det är därför vi från Moderaterna sagt att Sveriges kvotflyktingmottagande i detta läge måste ner till nära noll. Men som med allt annat måste detta ske i rätt ordning. Först måste vi jobba för att ändra regelverket. De regler som finns ska följas.

Handlar inte om kritiken

Enligt Christian Sonesson handlar inte kommunens svängning om den kritik som riktats mot Staffanstorp.

Anledningen bakom beslutet är att kommunen nu anser att man ha kapacitet för att klara av ett mottagande av kvotflyktingar, då Migrationsverket sänkt sin prognos för flyktingmottagande från kriget i Ukraina med 75 procent – från över 200 000 till 50 000 personer, rapporterar SR.

Foto: P D. Preez

Text: Redaktionen

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen