JUST NU: Kritiserade kommunen svänger om flyktingmottagande

2022 06 13

Staffanstorp öppnar återigen för att ta emot kvotflyktingar.

Kommunen ändrar sig och häver beslutet från den 23 mars, då Staffanstorp införde ett omedelbart stopp för mottagande av kvotflyktingar i kommunen så länge det pågår ett krig i Ukraina, rapporterar SR Ekot.

Meddelar beslutet

Kommunstyrelsen ordförande Christian Sonesson (M) meddelade beslutet i dag.

– Staffanstorps kommun fattar beslut utifrån hur verkligheten ser ut. Förändras omvärldsläget så måste vi ta höjd för det i våra kommunala beslut. När Sverige stod inför den största flyktingsituationen i Europa sedan andra världskriget var det rätt att helt och hållet prioritera de ukrainska flyktingarna. Migrationsverket har sedan dess vid flera tillfällen skrivit ner sina prognoser, vilket gör att det tillfälliga beslutet om att inte ta emot kvotflyktingar inte längre är nödvändigt, säger han.

Dök inte upp på flygplatsen

Det var den 5 maj som Migrationsverket tvingades att avbryta den planerade anvisningen av fyra kvotflyktingar till Staffanstorps kommun.

Familjen väntade på flygplatsen i Malmö, men ingen representant från kommunen dök upp.

– Det är naivt att tro att det finns hur mycket resurser som helst i landets kommuner, sa Christian Sonesson till DN.

Kritiserades internt

Kommunens beslut stötte på hård kritik. Både utifrån och internt.

Maria Malmer Stenergard, migrations- och socialförsäkringspolitisk talesperson för Moderaterna, kritiserade Staffanstorps agerande i ett pressmeddelande:

– Det beräknas komma 80 000 skyddsbehövande från Ukraina. Vi menar att det är rätt att fokusera på dem och det är därför vi från Moderaterna sagt att Sveriges kvotflyktingmottagande i detta läge måste ner till nära noll. Men som med allt annat måste detta ske i rätt ordning. Först måste vi jobba för att ändra regelverket. De regler som finns ska följas.

Handlar inte om kritiken

Enligt Christian Sonesson handlar inte kommunens svängning om den kritik som riktats mot Staffanstorp.

Anledningen bakom beslutet är att kommunen nu anser att man ha kapacitet för att klara av ett mottagande av kvotflyktingar, då Migrationsverket sänkt sin prognos för flyktingmottagande från kriget i Ukraina med 75 procent – från över 200 000 till 50 000 personer, rapporterar SR.

Foto: P D. Preez

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen