Kritiserat påskpynt byts ut i hela Sverige – det här ersätter

2025 04 14

I princip hela Sverige säger nej till ett kritiserat påskpynt.

År 2016 var det endast nio av 290 kommuner som uppgav att de skippar fjädrar när offentliga miljöer ska påskpyntas.

Nu ser det helt annorlunda ut.

Inför årets påskvecka har 283 kommuner deklarerat att de säger nej till fjädrar, enligt en kartläggning från Djurens rätt.

Kommer från "problematiska djurfabriker"

Fjädrar i påskriset upplevs möjligen som en liten fråga för många, men pyntet har kritiserats hårt av framför allt djurrättsorganisationer.

Många av de färgglada fjädrarna kommer från fåglar, inte sällan från kalkoner uppfödda i USA:s köttindustri “under mycket problematiska förhållanden”, uppger Djurens rätt.

– När kommuner väljer bort att köpa in stora volymer fjädrar från problematiska djurfabriker gör det en otroligt stor skillnad för djuren, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens rätt, i ett uttalande.

Ersätts av andra alternativ

I de 283 av 290 svenska kommunerna som i år väljer bort fjädrarna kommer i flera fall annat pynt att ersätta. Det handlar då om fjäderfritt material, eller i vissa fall inget pynt överhuvudtaget.

– Det finns många djurvänliga alternativ, i stället för att använda fjädrar från fåglar som far illa, säger Camilla Bergvall.

Djurens rätt beskriver kommunernas val som en stor framgång.

– Att allt fler kommunerna väljer bort fjädrar är ett tydligt steg framåt för mer hållbara och djurvänliga traditioner, samtidigt som det visar att vår kartläggning gör skillnad. Vi ser en stark och positiv förändring där fler kommuner inser vikten av att ta hänsyn till djuren, säger Cecilia Mille, sakkunnig inom hållbarhetsfrågor hos Djurens rätt.

"Logiskt och rätt"

En av kommunerna som var tidigt ute med att säga nej till påskfjädrar var Örnsköldsvik.

Redan 2017 valde kommunen bort pyntet.

Ett enkelt beslut och ingen större uppoffring, enligt Mikael Kristiansson från kommunen.

– Vi diskuterade hur fåglar far illa. Det kändes logiskt och rätt, sade han till SVT vid tillfället.

Se hela listan över vilka kommuner som säger nej till fjädrar genom att klicka här.

Foto: Noé Villalta Photography resp G. Tutu resp Green Yoshi

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen