Kritiserat påskpynt byts ut i hela Sverige – det här ersätter

2025 04 14

I princip hela Sverige säger nej till ett kritiserat påskpynt.

År 2016 var det endast nio av 290 kommuner som uppgav att de skippar fjädrar när offentliga miljöer ska påskpyntas.

Nu ser det helt annorlunda ut.

Inför årets påskvecka har 283 kommuner deklarerat att de säger nej till fjädrar, enligt en kartläggning från Djurens rätt.

Kommer från "problematiska djurfabriker"

Fjädrar i påskriset upplevs möjligen som en liten fråga för många, men pyntet har kritiserats hårt av framför allt djurrättsorganisationer.

Många av de färgglada fjädrarna kommer från fåglar, inte sällan från kalkoner uppfödda i USA:s köttindustri “under mycket problematiska förhållanden”, uppger Djurens rätt.

– När kommuner väljer bort att köpa in stora volymer fjädrar från problematiska djurfabriker gör det en otroligt stor skillnad för djuren, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens rätt, i ett uttalande.

Ersätts av andra alternativ

I de 283 av 290 svenska kommunerna som i år väljer bort fjädrarna kommer i flera fall annat pynt att ersätta. Det handlar då om fjäderfritt material, eller i vissa fall inget pynt överhuvudtaget.

– Det finns många djurvänliga alternativ, i stället för att använda fjädrar från fåglar som far illa, säger Camilla Bergvall.

Djurens rätt beskriver kommunernas val som en stor framgång.

– Att allt fler kommunerna väljer bort fjädrar är ett tydligt steg framåt för mer hållbara och djurvänliga traditioner, samtidigt som det visar att vår kartläggning gör skillnad. Vi ser en stark och positiv förändring där fler kommuner inser vikten av att ta hänsyn till djuren, säger Cecilia Mille, sakkunnig inom hållbarhetsfrågor hos Djurens rätt.

"Logiskt och rätt"

En av kommunerna som var tidigt ute med att säga nej till påskfjädrar var Örnsköldsvik.

Redan 2017 valde kommunen bort pyntet.

Ett enkelt beslut och ingen större uppoffring, enligt Mikael Kristiansson från kommunen.

– Vi diskuterade hur fåglar far illa. Det kändes logiskt och rätt, sade han till SVT vid tillfället.

Se hela listan över vilka kommuner som säger nej till fjädrar genom att klicka här.

Foto:  Noé Villalta Photography resp G. Tutu resp Green Yoshi 

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Massflykt vid finska gränsen” – tiotusentals har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

26nov2025

JUST NU: Regeringen sågar sin egen miljardsatsning – ”pinsamt”

2025 11 26

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) går ut och sågar resultatet av regeringens storsatsning på arbetsmarknaden.

Regeringen har ofta basunerat ut sina stora satsningar på att få fler människor i arbete.

Färre ska gå på bidrag och fler ska jobba, har varit budskapet.

– För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det, framhåller regeringen i ett uttalande.

I september meddelade regeringen ytterligare satsningar på att få fler i arbete under nästa år.

– Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen, uppger regeringen.

Tidigare satsning

Samtidigt som man miljardsatsar framåt så kommer nu rapporter om att tidigare satsningar inte har gett önskat resultat.

I januari 2024, alltså för nästa två år sedan, inleddes en satsning på etableringsjobb.

Regeringen avsatte runt en miljard, i ett upplägg där staten står för en tredjedel av lönen de första två åren av en anställning.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

”Pinsamt”

Satsningen har resulterat i att 84 personer fått nya jobb under de två gångna åren.

Ett resultat som finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver som ”uselt”, rapporterar Aftonbladet.

Hon hade betydligt högre förväntningar på regeringens satsning.

– Definitivt mer än de som har blivit. Det är ju på gränsen till pinsamt att parterna inte lyckas med det de själva vill göra, säger Elisabeth Svantesson, till tidningen.

Kallar upp fack och arbetsgivare

Finansministern anser att regeringen har gjort vad de har kunnat, genom att skjuta till pengar.

Nu agerar Elisabeth Svantesson mot de som hon anser ansvariga för det misslyckade resultatet, nämligen facken och arbetsgivarna.

– Det har jag tröttnat på. Och jag vill att de förklarar sig om varför vi har ett så bedrövligt resultat, säger hon till tidningen.

Fackförbundet Unionen har tidigare uppgett att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande är den stora utmaningen när det gäller satsningen på etableringsjobb.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen