KRONKOLLAPS: ”Strategin har misslyckats”

2023 05 24

Den svenska kronan har återigen försvagats.

På onsdagen noterar den svenska valutan sin svagaste nivå mot euron sedan 2009, rapporterar Di.

Kronan har försvagats med drygt 5 öre mot euron.  

Det innebär att den svenska valutan ligger på 11,49 kronor per euro, vilket i sin tur innebär att kronan försvagats med omkring 3 procent sedan årsskiftet, uppger Di.

Det är den svagaste noteringen sedan finanskrisen 2009.

”Strategin har misslyckats”

Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, ser dystert på utvecklingen.

– Svenska kronan tycks aldrig vilja ge upp möjligheten att sätta ett nytt svaghetsrekord mot bland annat euron.

– Tufft för Riksbanken - strategin att sälja statspapper för att få en starkare krona har misslyckats (hittills). Nu får inflationen - allt annat lika - mer kraft, skriver han på Twitter.

Revanschen dröjer

Under onsdagsmorgonen släppte Handelsbanken sin nya konjunkturrapport.

Enligt bankens experter förväntas kronan vara svag under en längre tid.

Svenska folket kan få vänta fram tills årsskiftet innan den illavarslande trenden vänder.

Därefter kommer kronan succesivt att stärkas när konjunkturoro och ränteskillnader minskar, förutspår Handelsbanken. 

– På några års sikt ser vi kronan handlas mot euron runt 10 kronor och mot dollarn runt 8,50 kronor, säger Christina Nyman, Handelsbankens chefekonom.

I dag ligger kronan på cirka 10,66 kronor per dollar.

Riksbankens plan

Riksbanken har agerat för att stärka kronan.

I april började Riksbanken sälja statsobligationer så att innehavet av värdepapper minskar i snabbare takt.

– Såväl försäljningen av statsobligationer som den ökade mängden riksbankscertifikat väntas framförallt bidra till att riskfria marknadsräntor stiger något och att mängden säkra och lätt omsättningsbara tillgångar på den svenska marknaden ökar.

– Detta kan underlätta för utländska aktörer att investera i svenska tillgångar och dessutom förbättra de finansiella marknadernas funktionssätt. Sammantaget kan detta bidra till en starkare krona och förbättra Riksbankens möjligheter att dämpa inflationen, framhöll Riksbanken i ett uttalande.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen

Går i konkurs efter 106 år – efter dödsolyckan

2025 05 24

Ett Göteborgsbolag går i konkurs.

Det var under sommaren 2023 som en tragisk olycka inträffade vid nöjesparken Gröna Lund i Stockholm.

En 35-årig kvinna förlorade livet och flera skadades när berg-och dalbanan Jetline spårade ur.

En rättsprocess inleddes då mot bland annat Göteborgs Mekaniska Werkstad – som nu går i konkurs.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Går i konkurs

Göteborgs Mekaniska Werkstad – med anor från 1919 – krävs på miljoner för inblandning i dödsolyckan.

Åklagare lämnade förra året in en talan om grovt vållande till annans död, flera fall av grovt vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan mot Göteborgsbolaget.

Detta eftersom Göteborgs Mekaniska Werkstad på uppdrag av Mekosmos levererade en bärarm till nöjesparken.

Bärarmen knäcktes enligt TV4 vid dödsolyckan.

Inte på grund av rättsprocessen

Det ska dock enligt konkursförvaltaren inte vara på grund av rättsprocessen som bolaget går i konkurs – utan på grund av prissättningen.

Göteborgs tingsrätt har fattat beslut om konkurs och bolaget hade vid konkurstillfället 15 anställda.

Enligt de senast tillgängliga siffrorna hade bolaget en nettoomsättning på 17 227 000 kronor, och bokförda tillgångar på 9 402 000 kronor, uppger Konkurslistan

“Hade inte hänt”

Senior åklagare Christer B. Jarlås vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har sagt att dödsolyckan inte hade hänt om alla regler hade följts.

– I tivolianordningar ska alla delar vara säkra och det finns ett tydligt regelverk med svenska standarder att följa, har han sagt till SVT.

– Om företagen hade följt reglerna hade detta inte hänt.

Anlitades av Mekosmos

Tre företag misstänktes för brott efter dödsolyckan, däribland just Göteborgs Mekaniska Werkstad.

Underentreprenören Mekosmos ska utan Gröna Lunds vetskap ha anlitat Göteborgs Mekaniska Werkstad för produktion av bärarmarna.

Göteborgs Mekaniska Werkstads försvarsadvokat framhöll förra året att ”bolaget bestrider ansvar och motsätter sig därför att betala företagsbot.”

Det rapporterar SVT.

Foto: Gröna Lund

Text: Redaktionen

Ryska fartyg i Norge

2025 05 23

Fartyg som kopplas till Rysslands skuggflotta observeras regelbundet i norska vatten.

Nu riktar Malte Humpert, grundare av tankesmedjan The Arctic Institute och journalist vid den norska tidskriften High North News, skarp kritik mot sitt eget land.

– Norge tillhandahåller vapen och stöd till Ukraina, men när det gäller att införa sanktioner mot LNG-tankfartyg gör landet mindre än andra, säger han till Dagbladet. 

– Varför låta farliga fartyg, som Ryssland tjänar pengar på, stanna kvar i Norge? frågar sig journalisten.

Tillåts besöka hamnar

Humpert hänvisar bland annat till att Norge fortfarande tillåter fartygen att byta besättning och fylla på varor i norska hamnar.

Detta sker trots att EU enats om hårda sanktioner mot 342 fartyg som kopplas till den ryska skuggflottan.

Norge är förvisso inte med i EU, men Humpert menar att landet borde följa unionens exempel.

– Om det finns politisk vilja kan något göras åt det. Men Norge har inte gjort någonting och det ser inte bra ut.

Kraftfull markering från Storbritannien

Storbritannien, ett annat land som inte är med i EU, har infört mängder av sanktioner mot fartyg i den ryska skuggflottan.

För två veckor sedan presenterade Downing Street de ”kraftfullaste åtgärderna” hittills.

Läs mer här: Storbritannien slår till mot Ryssland – ”största någonsin”

Vill undvika sanktioner

Fartygen i den ryska skuggflottan seglar under falsk flagg för att undvika västvärldens sanktioner. Putinregimen använder i synnerhet skuggflottan för att transportera rysk olja till handelspartners.

Snittåldern på oljefartygen i den ryska skuggflottan har ökat från 8,9 till 16,6 år efter den ryska invasionen av Ukraina. EU-ledare har länge varnat för att fartygen kan orsaka olyckor med ödesdigra konsekvenser för miljön.

Enligt Malte Humpert är fartygen i skuggflottan ofta dåligt försäkrade och har vid flera tillfällen stängt av sina transpondrar, vilket innebär att de inte syns för andra fartyg.  

– Det är inte säkert, man måste veta var de befinner sig. Det har förekommit fall där fartyg har kolliderat eftersom de inte synts på andra fartygs radar, säger han till Dagbladet.

Foto: Jetiveri

Text: Redaktionen