JUST NU: Kropparna måste grävas upp – på order av FN

2022 04 04

FN:s människorättschef Michelle Bachelet har för första gången uttalat sig om rapporterna från Butja sedan de fruktansvärda bilderna på lik och massgravar i staden lamslagit omvärlden.

– Jag är förfärad över de bilder av civila som ligger döda på gatan och i improviserade gravas i staden Butja, skriver hon i ett uttalande och konstaterar att rapporterna från Butja och andra platser i Ukraina väcker ”allvarliga och obehagliga frågor om möjliga krigsbrott”.

Gräva upp kropparna

Vidare framhäver hon att det är av yttersta vikt att samla in bevis för att säkerhetsställa att möjliga krigsförbrytelser har ägt rum. Därför konstaterar Bachelet att samtliga kroppar måste grävas upp och identifieras, erfar AFP.

Alla åtgärder bör vidtas

– Det är av yttersta vikt att alla kroppar grävs upp och identifieras så att offrens familjer kan informeras och att de exakta dödsorsakerna kan fastställas. Alla åtgärder bör vidtas för att bevara bevis, skriver FN:s människorättschef, enligt nyhetsbyrån.

Är på plats

Personal från FN har ännu inte kunnat verifiera siffrorna eller detaljerna som rapporterats av ukrainska tjänstemän, uppger AFP.

– Det är viktigt att ansträngningar görs för att säkerhetsställa att det finns oberoende och effektiva utredningar av vad som hände i Butja för att säkerhetsställa att sanning, rättvisa och ansvarsskyldighet utkrävs, såväl som skadestånd för offren och deras familjer, konstaterar Bachelet.

Kreml har svarat

Ryssland har avvisat samtliga påstående om att ryska styrkor ska ha dödat civila i Butja. De hävdar att bilderna på civila är ”fejkade”, rapporterar AFP.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov har fortsatt att förneka uppgifterna tidigare på måndagen och utrikesministern Sergej Lavrov återupprepade Rysslands anklagelse om att bilderna fabricerats av Ukraina.

Vill utesluta Ryssland

Samtidigt vill USA att FN:s generalförsamling utesluter Ryssland ur FN:s människorättsråd.

– Rysslands delaktighet i människorättsrådet är en fars, och det är fel, därför tycker vi att det är dags att FN:s generalförsamling röstar för att utesluta dem, säger amerikanska FN-ambassadören Linda Thomas-Greenfield, enligt Reuters.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen