JUST NU: Kropparna måste grävas upp – på order av FN

2022 04 04

FN:s människorättschef Michelle Bachelet har för första gången uttalat sig om rapporterna från Butja sedan de fruktansvärda bilderna på lik och massgravar i staden lamslagit omvärlden.

– Jag är förfärad över de bilder av civila som ligger döda på gatan och i improviserade gravas i staden Butja, skriver hon i ett uttalande och konstaterar att rapporterna från Butja och andra platser i Ukraina väcker ”allvarliga och obehagliga frågor om möjliga krigsbrott”.

Gräva upp kropparna

Vidare framhäver hon att det är av yttersta vikt att samla in bevis för att säkerhetsställa att möjliga krigsförbrytelser har ägt rum. Därför konstaterar Bachelet att samtliga kroppar måste grävas upp och identifieras, erfar AFP.

Alla åtgärder bör vidtas

– Det är av yttersta vikt att alla kroppar grävs upp och identifieras så att offrens familjer kan informeras och att de exakta dödsorsakerna kan fastställas. Alla åtgärder bör vidtas för att bevara bevis, skriver FN:s människorättschef, enligt nyhetsbyrån.

Är på plats

Personal från FN har ännu inte kunnat verifiera siffrorna eller detaljerna som rapporterats av ukrainska tjänstemän, uppger AFP.

– Det är viktigt att ansträngningar görs för att säkerhetsställa att det finns oberoende och effektiva utredningar av vad som hände i Butja för att säkerhetsställa att sanning, rättvisa och ansvarsskyldighet utkrävs, såväl som skadestånd för offren och deras familjer, konstaterar Bachelet.

Kreml har svarat

Ryssland har avvisat samtliga påstående om att ryska styrkor ska ha dödat civila i Butja. De hävdar att bilderna på civila är ”fejkade”, rapporterar AFP.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov har fortsatt att förneka uppgifterna tidigare på måndagen och utrikesministern Sergej Lavrov återupprepade Rysslands anklagelse om att bilderna fabricerats av Ukraina.

Vill utesluta Ryssland

Samtidigt vill USA att FN:s generalförsamling utesluter Ryssland ur FN:s människorättsråd.

– Rysslands delaktighet i människorättsrådet är en fars, och det är fel, därför tycker vi att det är dags att FN:s generalförsamling röstar för att utesluta dem, säger amerikanska FN-ambassadören Linda Thomas-Greenfield, enligt Reuters.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)