SVERIGE: Kunderna vänder ryggen till Arla

2023 08 29

Det uppger mejerijätten i ett pressmeddelandet.              

Volymtillväxten för Arlas strategiska varumärken landade på minus 6 procent för första halvåret av 2023.

Resultatet påverkar Arlas vinst.

Vinsten föll rejält under årets första sex månader – från 230 miljoner euro till 130 miljoner euro.

Förändrat köpbeteende

Enligt Arla beror nedgången på ett förändrat köpbeteende hos svenska konsumenter.

Kunder vänder ryggen till mejerijättens produkter och väljer i högre utsträckning billigare alternativ i matbutikerna.

– Under årets första sex månader har vi sett ett fortsatt högt inflationstryck. Det har bland annat lett till att konsumenter i större utsträckning valt lågpriskedjor och butikernas egna märkesvaror, vilket pressar våra varumärkesprodukter, säger Arlas finansdirektör Torben Dahl Nyholm. 

Vinsten minskar men omsättningen ökar

Kunderna ratar Arlas dyrare märkesprodukter, men mejerijättens totala omsättning har dock ökat.

Arlas omsättning var 7 067 miljoner euro, motsvarande cirka 84 miljarder kronor, under första halvåret av 2023.

En uppgång med 10,7 procent jämfört med samma period i fjol.

Ökningen beror bland annat på att priserna generellt har stigit inom dagligvaruhandeln.

Sverige sticker ut

Omsättningen för Arla Sverige har även ökat.

– Omsättningen för Arla Sverige var 8,9 miljarder kronor, cirka 1,2 miljarder kronor mer än under första halvåret i fjol. Precis som i resten av koncernen beror ökningen nästan helt på högre priser till dagligvaruhandeln och Foodservice, framhåller företaget.

Samtidigt har den volymdrivna omsättningen för Arlas märkesvaror i Sverige minskat med i genomsnitt 10 procent – 4 procentenheter mer än den totala minskningen för de strategiska varumärkena.

– Många hushåll har handlat färre mejerivaror och bytt till billigare alternativ för att få ihop vardagsekonomin, skriver Arla.

Finns i sju länder

Arla är ett lantbrukskooperativt mejeriföretag med 13 500 mjölkbönder och ägare i sju länder:

- Sverige

- Danmark

- Storbritannien

- Tyskland

- Belgien

- Luxemburg

- Nederländerna

Foto: Arla Foods 

Text: Redaktionen

Denna skatt höjs 2027 – Tidö har försökt sätta stopp

2026 11 12

Det är elskatten som vid årsskiftet kommer att höjas. Det nya beloppet blir 36,2 öre per förbrukad kilowattimme med start 1 januari 2027.

Höjningen beror på den årliga uppindexeringen av energiskatten, något som Tidöpartierna i våras lade ett förslag om att stoppa. Motiveringen var att “motverka ökande elkostnader för hushåll och företag”.

– Den 1 januari 2026 sänktes energiskatten på el med nästan 20 procent och är nu 36,0 öre per kilowattimme. För att hushåll och företag inte ska få ökade elkostnader på grund av indexeringen av elskatt föreslås att indexeringen slopas permanent, framhöll regeringen i mars tidigare i år.

Möter kritik

Höjningen vid årsskiftet är på blott 0,2 öre per kilowattimme. I de nordligaste kommunerna med nedsatt energiskatt kommer skattenivån att bli ännu lägre, 26,6 öre per kilowattimme.

Ändå väcker förändringen kritik. Motståndet riktas framför allt mot själva systemet, där elskatten automatiskt räknas upp i takt med inflationen.

– De successiva uppräkningarna av energiskatten på el gör att Sverige fortsätter ligga bland de länder i Europa med högst energiskatt på el, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige, i ett uttalande.

Han tillägger:

– Det är nu angeläget att en tillträdande regering tar vidare det remissförslag som presenterades i våras om att slopa den årliga uppindexeringen av energiskatten på el, inte minst för att dämpa kostnadsutvecklingen för elkunderna.

Läs mer: Svensk nätbutik i konkurs – omsatte 60 miljoner

Även C vill slopa indexeringen

Under ett sammanträde i riksdagen förra året kallade Oscar Sjöstedt (SD) indexeringen för “hopplös”.

– Kommer statsministern även framöver att vara beredd att, tillsammans med Sverigedemokraterna såklart, gå fram med ytterligare sänkningar av just elskatten? Och framför allt: Kommer statsministern att vara beredd att ta bort den hopplösa automatiska indexeringen av elskatten, som slår till just när det är som kallast och folk behöver som mest el för sin uppvärmning? sade Sjöstedt vid tillfället.

Även Centerpartiet är kritiska till den automatiska indexeringen.

– Samtidigt är just nu skatten på fossila bränslen lägre per energienhet än den är på elektrisk kraft. Incitamentet för att ställa om för både hushåll och företag har kraftigt försämrats av den här regeringen. Man bör därför slopa indexeringen av elskatten, vilket innebär en skattesänkning under året jämfört med regeringens förslag på 1,2 öre per kilowattimme och därefter ökande i takt med att elskatten fortsätter stiga medan den i vårt förslag har frysts tills vidare på 42,8 öre per kilowattimme, anförde Anders Ådahl (C) under ett yttrande i riksdagens skatteutskott våren 2025.

Läs mer: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Henrik Nyström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen