Lagändring för elsparkcyklar

2023 09 05

Över 3 000 personer skadades och fyra personer förlorade livet under 2022 i olyckor med elsparkcyklar.

Nu ändras reglerna för fordonet.

Lagändring

Från och med den 23 december införs en ny lag för elsparkcyklar. Alla elsparkcyklar som går i minst 20 kilometer i timmen måste omfattas av en trafikförsäkring.

Kravet gäller för både privatpersoner och företag som hyr ut elsparkcyklar.

Det uppger infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD) för Expressen.

– Vi gör detta för att elsparkcyklarna har förändrat mycket av trafiken sedan inträdet.

– Och inte alltid till det bättre, med tanke på den rekordökning av olyckor som skett till följd av det, säger ministern till tidningen och betonar att lagändringen huvudsakligen handlar om att stärka skyddet för den som kör fordonet.

Lättare att få ersättningen

Enligt regeringen kommer den nya lagen att förenkla för den som har rätt till ersättning efter en olycka med en elsparkcykel.

Till exempel innebär ändringen att den som skadas i trafiken har rätt till ersättning även om trafikförsäkringsgivaren skulle gå i konkurs, uppger Expressen.

Den nya lagen bygger på ett EU-direktiv från 2021.

– Den som skadas i trafiken ska ha ett fullgott skydd och inte riskera att stå utan ersättning. Nu stärker vi skyddet för försäkringstagare och de som skadas av fordon, kommenterade justitieminister Gunnar Strömmer (M) i samband med att  lagrådsremissen lades fram.

Trafikförsäkring – det här gäller

Trafikförsäkringen är en obligatorisk försäkring som ger ersättning vid vissa typer av skador i trafiken. Några exempel:

- Alla personer som skadas vid en olycka med det försäkrade fordonet får ersättning för skada på person. Det gäller både förare och passagerare.

- Om den skadade har medverkat till skadan genom uppsåt, grov vårdslöshet eller annan vårdslöshet i samband med rattfylleri, så kan ersättningen minska.

- Om det sker en kollision med ett annat fordon, med sakskador som följd, ersätts skadorna som grundregel av trafikförsäkringen. Det är försäkringen för det fordon som anses vållande (som har orsakat olyckan) som ersätter skadorna på den icke vållande parten.

- Om du krockar med något annat än ett motorfordon, till exempel en lyktstolpe, ersätts sakskadorna på lyktstolpen som regel av bilens trafikförsäkring.

Ersättning utgår ej för:

- skador på det egna fordonet

- varor som transporteras om du själv har orsakat skadan.

Källa: Trafikverket

Foto: Maxim Mushnikov resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen