Lagändring för elsparkcyklar

2023 09 05

Över 3 000 personer skadades och fyra personer förlorade livet under 2022 i olyckor med elsparkcyklar.

Nu ändras reglerna för fordonet.

Lagändring

Från och med den 23 december införs en ny lag för elsparkcyklar. Alla elsparkcyklar som går i minst 20 kilometer i timmen måste omfattas av en trafikförsäkring.

Kravet gäller för både privatpersoner och företag som hyr ut elsparkcyklar.

Det uppger infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD) för Expressen.

– Vi gör detta för att elsparkcyklarna har förändrat mycket av trafiken sedan inträdet.

– Och inte alltid till det bättre, med tanke på den rekordökning av olyckor som skett till följd av det, säger ministern till tidningen och betonar att lagändringen huvudsakligen handlar om att stärka skyddet för den som kör fordonet.

Lättare att få ersättningen

Enligt regeringen kommer den nya lagen att förenkla för den som har rätt till ersättning efter en olycka med en elsparkcykel.

Till exempel innebär ändringen att den som skadas i trafiken har rätt till ersättning även om trafikförsäkringsgivaren skulle gå i konkurs, uppger Expressen.

Den nya lagen bygger på ett EU-direktiv från 2021.

– Den som skadas i trafiken ska ha ett fullgott skydd och inte riskera att stå utan ersättning. Nu stärker vi skyddet för försäkringstagare och de som skadas av fordon, kommenterade justitieminister Gunnar Strömmer (M) i samband med att lagrådsremissen lades fram.

Trafikförsäkring – det här gäller

Trafikförsäkringen är en obligatorisk försäkring som ger ersättning vid vissa typer av skador i trafiken. Några exempel:

- Alla personer som skadas vid en olycka med det försäkrade fordonet får ersättning för skada på person. Det gäller både förare och passagerare.

- Om den skadade har medverkat till skadan genom uppsåt, grov vårdslöshet eller annan vårdslöshet i samband med rattfylleri, så kan ersättningen minska.

- Om det sker en kollision med ett annat fordon, med sakskador som följd, ersätts skadorna som grundregel av trafikförsäkringen. Det är försäkringen för det fordon som anses vållande (som har orsakat olyckan) som ersätter skadorna på den icke vållande parten.

- Om du krockar med något annat än ett motorfordon, till exempel en lyktstolpe, ersätts sakskadorna på lyktstolpen som regel av bilens trafikförsäkring.

Ersättning utgår ej för:

- skador på det egna fordonet

- varor som transporteras om du själv har orsakat skadan.

Källa: Trafikverket

Foto: Maxim Mushnikov resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen