Lagändring för elsparkcyklar

2023 09 05

Över 3 000 personer skadades och fyra personer förlorade livet under 2022 i olyckor med elsparkcyklar.

Nu ändras reglerna för fordonet.

Lagändring

Från och med den 23 december införs en ny lag för elsparkcyklar. Alla elsparkcyklar som går i minst 20 kilometer i timmen måste omfattas av en trafikförsäkring.

Kravet gäller för både privatpersoner och företag som hyr ut elsparkcyklar.

Det uppger infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD) för Expressen.

– Vi gör detta för att elsparkcyklarna har förändrat mycket av trafiken sedan inträdet.

– Och inte alltid till det bättre, med tanke på den rekordökning av olyckor som skett till följd av det, säger ministern till tidningen och betonar att lagändringen huvudsakligen handlar om att stärka skyddet för den som kör fordonet.

Lättare att få ersättningen

Enligt regeringen kommer den nya lagen att förenkla för den som har rätt till ersättning efter en olycka med en elsparkcykel.

Till exempel innebär ändringen att den som skadas i trafiken har rätt till ersättning även om trafikförsäkringsgivaren skulle gå i konkurs, uppger Expressen.

Den nya lagen bygger på ett EU-direktiv från 2021.

– Den som skadas i trafiken ska ha ett fullgott skydd och inte riskera att stå utan ersättning. Nu stärker vi skyddet för försäkringstagare och de som skadas av fordon, kommenterade justitieminister Gunnar Strömmer (M) i samband med att  lagrådsremissen lades fram.

Trafikförsäkring – det här gäller

Trafikförsäkringen är en obligatorisk försäkring som ger ersättning vid vissa typer av skador i trafiken. Några exempel:

- Alla personer som skadas vid en olycka med det försäkrade fordonet får ersättning för skada på person. Det gäller både förare och passagerare.

- Om den skadade har medverkat till skadan genom uppsåt, grov vårdslöshet eller annan vårdslöshet i samband med rattfylleri, så kan ersättningen minska.

- Om det sker en kollision med ett annat fordon, med sakskador som följd, ersätts skadorna som grundregel av trafikförsäkringen. Det är försäkringen för det fordon som anses vållande (som har orsakat olyckan) som ersätter skadorna på den icke vållande parten.

- Om du krockar med något annat än ett motorfordon, till exempel en lyktstolpe, ersätts sakskadorna på lyktstolpen som regel av bilens trafikförsäkring.

Ersättning utgår ej för:

- skador på det egna fordonet

- varor som transporteras om du själv har orsakat skadan.

Källa: Trafikverket

Foto: Maxim Mushnikov resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen