JUST NU: Lagligt i Sverige – kan ge tio års fängelse i USA inom kort

2022 05 19

Delstaten Oklahoma är på väg att förbjuda abort med hårdast villkor i hela USA.

Det är den lagstiftande församlingen i Oklahoma som har tagit ett beslut att godkänna lagförslaget som kraftigt begränsar abort i staten.

Nyhetsbyrån AP beskriver lagen som “USA:s hårdaste abortförbud”.

Förbjuds från befruktning

Lagförslaget skulle innebära att all abort förbjuds direkt efter befruktning vilket skulle förbjuda i princip alla aborter, rapporterar Washington Post.

Enda undantagen från lagen är om mammans liv står på spel eller om kvinnan har blivit gravid till följd av våldtäkt eller incest.

10 års fängelse

Den nya lagen skulle, om den godkänns av delstatens republikanske guvernör Kevin Stitt, likna en lag som togs i bruk i Texas förra året.

Om så blir fallet kan kvinnor som utför eller aktivt uppsöker en abortklinik straffas med rättsliga följder. I sommar ska Oklahoma rösta om ännu ett abortförbud som inte gör undantag för våldtäkt och som kan innebära fängelsestraff i tio år för den som gör abort, skriver The New York Times.

Röstresultatet: 73-16

Abortlagen röstades igenom med bred majoritet i Oklahomas lagstiftande församling. 73 röstade för och 16 emot.

Det är det republikanska partiet som innehar majoriteten och har det starkaste stödet i staten.

Lär godkännas av guvernören

Mycket talar för att Kevin Stitt kommer att godkänna lagen och skriva på abortförbudet, rapporterar ABC News som skriver att guvernören undertecknat andra abortfientliga lagförslag tidigare.

– Vi tror att Gud har en speciell plan för varje enskilt liv och varje enskilt barn, och vi vill att alla ska ha samma möjligheter i Oklahoma, och att göra abort är inte det rätta svaret, säger han.

Stora protester

Lagförslaget har även lett till stora protester i delstaten.

– Det här förbudet måste stoppas – tillsammans med de andra abortförbuden som staten antog bara förra månaden, säger organisationen Planned Parenthood enligt ABC News.

Svensk abortlag

I Sverige finns den svenska abortlagen sedan 1974. Den ger kvinnor rätt att själv bestämma framtiden för deras graviditet under de första 18 veckorna. 

Stöd av Trump

Kevin Stitt var tidigare en framgångsrik företagare som grundade bankinstitutet Gateway Mortgage  Group. Han sadlade därefter om till politiken och valdes till Oklahomas 28:e guvernör 2019. Han fick stöd av Donald Trump och har framhållit att antalet dödsstraff ska öka i delstaten

Foto: S. Abraham

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen