Lågprisjätte expanderar – flera nya butiker i Sverige

2024 12 16

Rusta storsatsar i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

I ett pressutskick meddelar lågpriskedjan att prognosen för varhusöppningar revideras upp – från 40–60 till 50–80 nya varuhus de kommande tre åren.

Flera av butikerna kommer att slå upp portarna i Sverige.

Under våren 2025 planerar Rusta att öppna nya butiker i Eksjö, Sölvesborg, Ljusdal och Upplands-Bro, rapporterar Market.

– Alla orter, kommuner eller städer med ett upptagningsområde på runt 20 000-25 000 invånare är intressanta, säger Rustas försäljningschef Jozef Khasho till tidningen.

Vidare berättar han att kedjan också ställt in siktet på svenska storstäder.

– Vi vill förtäta i de största nordiska städerna; Storstockholm, Storgöteborg, Storoslo, Storbergen och Storhelsingfors.

Växer så det knakar

Rustas nya besked kommer endast några dagar efter att företaget redovisat försäljningssiffrorna för andra kvartalet 2024.

Lågpriskedjan ökade försäljningen under perioden, trots negativa valutaeffekter och prissänkningar mot kund. Nettomsättningen ökade med 3,1 procent jämfört med samma kvartal förra året.

– Rusta fortsätter att växa under det andra kvartalet med stärkt bruttomarginal. Inflödet av nya varuhus når en ny rekordnivå och vi har justerat upp vår prognos för framtida etableringar. Den positiva trenden med hög rekryteringstakt till Rustas lojalitetsprogram Club Rusta fortsätter och vi nådde 6 miljoner medlemmar under kvartalet, kommenterar vd:n Göran Westerberg.

– Med en stark balansräkning står Rusta väl positionerat för en ny period av hög tillväxt i takt med att konjunkturen stärk, tillägger Westerberg.

Sammanfattning Rustas andra kvartal 2024/25:

- Nettoomsättningen uppgick till 2 723 MSEK (2 642) vilket motsvarar en ökning med 3,1%

- Nettoomsättningen exkl. valutaeffekter ökade under kvartalet med 5,1%

- Jämförbar försäljning exkl. valutaeffekter ökade med 0,8%

- Bruttovinsten ökade med 3,6% och uppgick till 1 195 MSEK och bruttomarginalen till 43,9%

- EBITA uppgick till 135 MSEK och EBITA-marginalen uppgick till 4,9%

- Kvartalets resultat uppgick till 58 MSEK

- Kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till -2 MSEK

- Under kvartalet öppnades fem nya varuhus

Källa: Rusta

Foto: M. Petrucci

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen