Lågprisjätte expanderar – flera nya butiker i Sverige

2024 12 16

Rusta storsatsar i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

I ett pressutskick meddelar lågpriskedjan att prognosen för varhusöppningar revideras upp – från 40–60 till 50–80 nya varuhus de kommande tre åren.

Flera av butikerna kommer att slå upp portarna i Sverige.

Under våren 2025 planerar Rusta att öppna nya butiker i Eksjö, Sölvesborg, Ljusdal och Upplands-Bro, rapporterar Market.

– Alla orter, kommuner eller städer med ett upptagningsområde på runt 20 000-25 000 invånare är intressanta, säger Rustas försäljningschef Jozef Khasho till tidningen.

Vidare berättar han att kedjan också ställt in siktet på svenska storstäder.

– Vi vill förtäta i de största nordiska städerna; Storstockholm, Storgöteborg, Storoslo, Storbergen och Storhelsingfors.

Växer så det knakar

Rustas nya besked kommer endast några dagar efter att företaget redovisat försäljningssiffrorna för andra kvartalet 2024.

Lågpriskedjan ökade försäljningen under perioden, trots negativa valutaeffekter och prissänkningar mot kund. Nettomsättningen ökade med 3,1 procent jämfört med samma kvartal förra året.

– Rusta fortsätter att växa under det andra kvartalet med stärkt bruttomarginal. Inflödet av nya varuhus når en ny rekordnivå och vi har justerat upp vår prognos för framtida etableringar. Den positiva trenden med hög rekryteringstakt till Rustas lojalitetsprogram Club Rusta fortsätter och vi nådde 6 miljoner medlemmar under kvartalet, kommenterar vd:n Göran Westerberg.

– Med en stark balansräkning står Rusta väl positionerat för en ny period av hög tillväxt i takt med att konjunkturen stärk, tillägger Westerberg.

Sammanfattning Rustas andra kvartal 2024/25:

- Nettoomsättningen uppgick till 2 723 MSEK (2 642) vilket motsvarar en ökning med 3,1%

- Nettoomsättningen exkl. valutaeffekter ökade under kvartalet med 5,1%

- Jämförbar försäljning exkl. valutaeffekter ökade med 0,8%

- Bruttovinsten ökade med 3,6% och uppgick till 1 195 MSEK och bruttomarginalen till 43,9%

- EBITA uppgick till 135 MSEK och EBITA-marginalen uppgick till 4,9%

- Kvartalets resultat uppgick till 58 MSEK

- Kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till -2 MSEK

- Under kvartalet öppnades fem nya varuhus

Källa: Rusta

Foto: M. Petrucci

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens – gör samma sak

2026 10 22

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen