Lågprisjätte expanderar – flera nya butiker i Sverige

2024 12 16

Rusta storsatsar i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

I ett pressutskick meddelar lågpriskedjan att prognosen för varhusöppningar revideras upp – från 40–60 till 50–80 nya varuhus de kommande tre åren.

Flera av butikerna kommer att slå upp portarna i Sverige.

Under våren 2025 planerar Rusta att öppna nya butiker i Eksjö, Sölvesborg, Ljusdal och Upplands-Bro, rapporterar Market.

– Alla orter, kommuner eller städer med ett upptagningsområde på runt 20 000-25 000 invånare är intressanta, säger Rustas försäljningschef Jozef Khasho till tidningen.

Vidare berättar han att kedjan också ställt in siktet på svenska storstäder.

– Vi vill förtäta i de största nordiska städerna; Storstockholm, Storgöteborg, Storoslo, Storbergen och Storhelsingfors.

Växer så det knakar

Rustas nya besked kommer endast några dagar efter att företaget redovisat försäljningssiffrorna för andra kvartalet 2024.

Lågpriskedjan ökade försäljningen under perioden, trots negativa valutaeffekter och prissänkningar mot kund. Nettomsättningen ökade med 3,1 procent jämfört med samma kvartal förra året.

– Rusta fortsätter att växa under det andra kvartalet med stärkt bruttomarginal. Inflödet av nya varuhus når en ny rekordnivå och vi har justerat upp vår prognos för framtida etableringar. Den positiva trenden med hög rekryteringstakt till Rustas lojalitetsprogram Club Rusta fortsätter och vi nådde 6 miljoner medlemmar under kvartalet, kommenterar vd:n Göran Westerberg.

– Med en stark balansräkning står Rusta väl positionerat för en ny period av hög tillväxt i takt med att konjunkturen stärk, tillägger Westerberg.

Sammanfattning Rustas andra kvartal 2024/25:

- Nettoomsättningen uppgick till 2 723 MSEK (2 642) vilket motsvarar en ökning med 3,1%

- Nettoomsättningen exkl. valutaeffekter ökade under kvartalet med 5,1%

- Jämförbar försäljning exkl. valutaeffekter ökade med 0,8%

- Bruttovinsten ökade med 3,6% och uppgick till 1 195 MSEK och bruttomarginalen till 43,9%

- EBITA uppgick till 135 MSEK och EBITA-marginalen uppgick till 4,9%

- Kvartalets resultat uppgick till 58 MSEK

- Kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till -2 MSEK

- Under kvartalet öppnades fem nya varuhus

Källa: Rusta

Foto: M. Petrucci

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen