JUST NU: Läkarnas tre råd för att minska smittorisken i jul

2022 12 20

Smittspridningen ökar nu kraftigt och många undrar hur man ska göra till julhelgen.

På lördag och är det julafton och då träffar många tjocka släkten över generationsgränserna.

Kraftig smittspridning

Barnbarn, föräldrar, farmor och farfar, mormor och morfar, syskon, kusiner och alla tänkbara kombinationer träffas och umgås nära varandra under julhelgen.

Dessvärre sammanfaller firandet med en kraftig ökning av smittspridningen och det är inte bara en sjukdom som härjar utan tre:

- Corona

- Influensan

- RS-viruset

Höga dödstal

Vid julen 2020 bröt många med mångåriga traditioner och vågade inte träffa nära och kära på grund av coronasmittan.

Restriktioner och varningar klargjorde att det kunde vara förenat med livsfara att bryta mot reglerna och dödstalen var höga.

Nu klassas inte längre pandemin som samhällsfarlig men oron stiger i samband med att läget blivit allt allvarligare de senaste dagarna.

630 patienter vårdas

I Region Stockholm har fyra av sex akutsjukhus gått upp i stabsläge och antalet patienter som vårdas för covid-19 har ökat markant.

– Totalt vårdas nu 630 patienter med covid-19 på sjukhus eller inom geriatrisk vård visar nya siffror från Region Stockholm, uppger SVT.

Det är en ökning med 108 patienter på en vecka.

Tre viktiga råd

Smittskyddsläkare Thomas Wahlberg i Västra Götalandsregionen går nu ut med tre viktiga råd som man ska tänka på för att minska smittorisken i jul.

1, Man ska vara frisk om man träffar andra personer.

2, Man ska vara vaccinerad. Det innebär att man har fått minst tre doser.

3, Äldre personer som man träffar ska ha tagit sina påfyllnadsdoser. Det innebär fyra doser eller mer.

Dessa råd uppger han till DN.

Ovaccinerade i riskzonen

– Är man inte vaccinerad, då bör man vara extra försiktig, säger han till tidningen.

Svenska folket uppmanas att ha en Plan B inför julfirandet och är man lite förkyld så skall man stanna hemma den här julen enligt experter.

– I vanliga fall kanske man går iväg om man är lite förkyld – det har vi gjort innan pandemin, säger smittskyddsläkare Maria Rotzén Östlund i Stockholm till SR.

– Men den här julen så ska man inte göra det, säger hon.

– Och därför är det inte en riktigt normal jul.

På julafton

Hon menar att vaknar man på julaftons morgon och känner sig lite förkyld så får man avstå det stora släktfirandet och istället välja Plan B.

Folkhälsomyndigheten bedömer att den nya smittvågen av coronaviruset kulminerar i mitten av januari.

Foto: Region Uppsala

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen