Läkemedelsverket går ut med varning till tatuerade personer

2023 09 14

Bakgrunden är att myndigheten har gjort en ny granskning av innehållet i tatueringsfärger.

Och resultatet är slående.

15 procent av 46 undersökta tatueringsfärger innehåller flera polycykliska aromatiska kolväten (PAH).

– Vilket är en grupp cancerframkallande ämnen, framhåller Läkemedelsverket i ett pressmeddelande på onsdagen.

"Det är allvarligt"

Dessutom innehåller nästan 40 procent av de 46 undersökta färgerna tungmetaller som arsenik, kobolt, bly eller nickel över tillåtna värden.

Flera av dessa kan orsaka cancer eller är allergiframkallande.

96 procent av tatueringsfärgerna brister dessutom i märkningen.

– Det är allvarligt att vi inte ser någon förbättring, säger Elmira Tavoosi, senior utredare på Läkemedelsverket, i samma pressmeddelande.

Tatuerats med farlig färg

En direkt följd av upptäckten är att kunder drabbas om inte företagen följer de uppsatta reglerna – vilket också innebär att en stor mängd tatuerade människor kan ha blivit tatuerade med farlig färg.

– Resultatet av granskningen visar tydligt på att företagens attityd och förståelse för reglerna behöver förbättras, säger Elmira Tavoosi.

– Reglerna finns ju där för att produkterna ska vara säkra för konsumenten.

"Vilseleder konsumenter"

Läkemedelsverket slår även larm om en annan allvarlig upptäckt.

Myndigheten har nämligen noterat att tillverkare själva tagit fram en märkning som påstår att produkter är godkända enligt rådande EU-lagar – den så kallade REACH-förordningen.

– Det är mycket oroväckande att industrin felaktigt och missvisande tagit fram en påhittad “kvalitetsstämpel” som säger att tatueringsfärgerna är “Reach-compliant” eller “Reach-godkänd”. Det är en märkning som saknar betydelse och som vilseleder både tatuerare och konsumenter, säger Elmira Tavoosi.

Mest tatuerade i västvärlden

Att tatuera sig har i Sverige blivit otroligt populärt under 2000-talet och 1,5 miljoner svenskar bedöms ha tatuerat sig bara de senaste 15 åren, enligt Dagens Medicin.

Tillsammans med amerikaner utgör svenskarna det procentuellt mest tatuerade folket i hela västvärlden.

Redan i vintras flaggade forskare vid Lunds universitet för att det kan finnas ett samband mellan tatueringar och flera former av cancer.

LÄS MER: Svenska forskare misstänker: Tatueringar kan orsaka dödlig sjukdom

Foto: L. Lenzi

Text: Redaktionen

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen