Läkemedelsverket vädjar till föräldrar i Sverige – sluta omedelbart

2023 09 01

Många småbarnsföräldrar har börjat ta till desperata åtgärder när deras barn blir sjuka.

Bakgrunden är den situation som uppstått på mängder av svenska apotek där vanliga läkemedel för feber, förkylningar och influensa restnoterats.

De är helt enkelt slut på hyllorna.

På lokal nivå gäller det bland annat Alvedon och paracetamol i tablettform, som ofta ges till febersjuka barn.

Köper på andrahandsmarknad

Bristen har gjort att föräldrar istället vänder sig till privatpersoner för att köpa Alvedon på andrahandsmarknaden, rapporterar Aftonbladet.

Till exempel på Facebook.

Men det avråder Läkemedelsverket skarpt från att göra och vädjar nu till Sveriges föräldrar om att upphöra med detta.

– Vi kan inte rekommendera att man handlar det någon annanstans utifrån ett säkerhetsperspektiv, säger utredaren Samuel Silkestrand på myndigheten till tidningen.

"Hamstra inte"

Samuel Silkestrand betonar att Alvedon är ett läkemedel som enbart får säljas av leverantörer med tillstånd.

Han uppmanar också att inte hamstra receptfria läkemedel – även om det är viktigt att ha ett “hemmaapotek” tillgängligt så att man inte ska behöva förlita sig på att varan finns i butikerna.

Enligt Läkemedelsverket finns det även alternativ, och sammantaget är situationen bättre än vad den varit de senaste månaderna.

– Men det är fortfarande en besvärlig situation där tillgången är ojämn på apoteken, säger Samuel Silkestrand.

Brist även på penicillin

Nyligen slog infektionsläkaren och docenten Rolf Gustavsson larm om en en annan bristvara på apoteken: penicillinet Kåvepenin.

– Det är åt h-lvete rent ut sagt. Kåvepenin är väldigt viktigt och bra för att kunna behandla vanliga infektioner som halsfluss, bihåleinflammation, öroninflammation och lunginflammation och dessutom borreliainfektion, sade han till Sveriges Radio förra veckan.

"Kan förändras snabbt"

Läkemedelsverket gick kort därefter ut med ett pressmeddelande där myndigheten förtydligade hur läget ser ut.

Man försäkrade då att Kåvepenin finns i både flytande och fast form, men att det inte finns några garantier.

– Vissa förpackningar kan vara slut i perioder, och situationen kan förändras snabbt, säger Johan Andersson, enhetschef på Läkemedelsverket, i samma utskick.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”.

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen