Lämnar Lets Dance – “Många fantastiska år”

2024 08 24

En mångårig jurymedlem i Let's Dance tackar nu för sig.

Det uppskattade klassikerprogrammet väntas förnyas inför nästa år.

I samband med det kommer nu ett nytt besked från jurymedlemmen Dermot Clemenger, som länge varit en hyllad figur i programmet.

Clemenger tackar för sig, och kommer inte längre att medverka i Let's Dance.

Det förklarar han själv i sociala medier.

Skriver på Instagram

Clemenger förklarar beslutet på Instagram under lördagsförmiddagen.

– Jag vill nu meddela att jag inte längre kommer att vara en del av juryn för Let's Dance. Efter vårt uppehåll och samtalet med produktionen tidigare i somras kände jag mig faktiskt lite förberedd på samtalet som kom i torsdags, och det känns bra, meddelar han.

– Enligt produktionen kommer Let's Dance tillbaka med många spännande förändringar år 2025 med bland annat en ny jury-konstellation, och efter en paus kan det vara klokt att förnya programmet.

“Många fantastiska år”

Clemenger fortsätter.

– Jag har haft fantastiska år med detta underbara program. Jag har gjort debut, blev utbytt, gjorde debut på nytt. Jag har skrattat, gråtit i tv.

– Jag har haft förmånen att träffa många intressanta människor och samarbeta med otroliga kollegor.

Tackar jurykollegorna

Clemenger passar på att tacka jurykollegorna, och framhåller att han kommer att följa programmet framöver.

– Jag vill rikta ett stort tack till alla som varit involverade för de fantastiska år vi delat och för alla fina minnen jag bär med mig, särskilt mina kära jurykollegor och vänner Ann och Tony.

– Jag kommer alltid att vara ett stort fan av Let's Dance och önskar alla som kommer att jobba med programmet i framtiden stort lycka till.

Mångårigt succéprogram

Let's Dance har länge varit ett uppskattat program där kändisar får lära sig dansa tillsammans med experter.

Såväl idrottare som artister, entreprenörer och kändisar från alla möjliga olika branscher har i blandad framgång vågat sig ut på dansgolvet för att försöka övertyga Dermot Clemenger och hans kollegor.

Foto: TV4

Text: Redaktionen

Ryskt jättehot mot Sverige

2025 04 29

Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev säger att Natos nyare medlemmar har blivit måltavlor för ryska attacker.

De länder som nyligen anslutit till Nato har automatiskt blivit måltavlor för de ryska väpnade styrkorna, hävdar Medvedev enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Enligt ex-presidenten kan Ryssland svara med ”vedergällningsattacker”, som ”till och med” kan involvera kärnvapen.

"Mål för våra väpnade styrkor"

Tass rapporterar att Medvedev syftar på Natos senaste medlemmar – Sverige och Finland.

– Den alliansfria statusen gav dem (Sverige och Finland, reds. anm.) internationella förmåner, med tanke på deras geopolitiska position och många andra faktorer, säger Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

Ex-presidenten utfärdar sedan ett direkt militärt hot mot både Sverige och Finland.

– Nu är de del av ett block som är fientligt mot oss, vilket innebär att de automatiskt blivit ett mål för våra väpnade styrkor. Det kan handla om potentiella vedergällningsattacker, till och med inslag av kärnvapenkomponenter, eller förebyggande åtgärder inom ramen för vår militärdoktrin, säger Medvedev.

Den svenska regeringen har inte kommenterat det ryska hotet.

Danmark har varnat

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har tidigare varnat för att Ryssland kan komma att hota Sverige och Finland med kärnvapen.

– Ryssland kommer försöka avskräcka Sverige och Finland från att låta Nato etablera militär infrastruktur som till exempel materialdepåer, långdistansvapen och kärnvapen i de två länderna, framhöll FE i februari.  

– Ryssland kommer främst att försöka uppnå detta med skarp retorik mot Sverige och Finland, som också kan innehålla hot om att använda kärnvapen mot dem.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nytt krav i besiktningen på gång – gäller alla bilar över tio år

2025 04 30

EU förbereder en “omfattande översyn av EU:s regler för trafiksäkerheten”.

Alldeles för många äldre fordon är inblandade i olyckor, dödsfall och skador.

Det anser EU-kommissionen som nu går fram med en rad förslag för att förbättra säkerheten i trafiken inom hela unionen, därmed också Sverige.

– De nya reglerna kommer att ta hänsyn till den växande närvaron av elfordon och anpassa sig till ny teknik, framhåller kommissionen i ett uttalande.

Ska besiktigas varje år

Förändringarna bedöms kunna rädda drygt 7 000 liv och förhindra omkring 65 000 allvarliga skador.

Bland de nya reglerna finns bland annat ett krav om att alla personbilar över tio år ska besiktigas varje år.

Idag gäller var fjortonde månad för bilar äldre än fem år i Sverige.

– De föreslagna ändringarna återspeglar EU:s engagemang för säker och hållbar rörlighet samtidigt som fri rörlighet för människor och varor säkerställs, understryker EU.

LÄS MER: Ändrat krav i besiktningen – nytt för i år

Ska upptäcka fusk

EU föreslår också krav på bättre kontroller av bilens assistanssystem, att det ska bli lättare att besiktiga bilen utomlands om man för tillfället bor i ett annat EU-land samt hårdare kontroll av mätarställningen för att upptäcka fusk.

Det sistnämnda problemet handlar om att mätarställningen “rullas” tillbaka för att det ska framstå som att fordonet har kört mindre än vad som är fallet.

– För att bekämpa detta bedrägeri krävs uppdaterade regler, konstaterar EU.

Förslaget går ut på att registrera bilarnas mätarställning i en databas vid såväl besiktning som service eller reparation.

LÄS MER: Kraftigt bakslag för Volvo – anställda kommer förlora jobbet

Transportstyrelsen ska granska

Redan i slutet av förra året talades det om att nya besiktningsregler i förhållande till bilens ålder var på gång. Det handlade då om att ta bort regeln som innebär att fordon äldre än 50 år i vissa fall kan befrias från besiktning.

Just den diskussionen har dock inget med EU:s nuvarande förslag att göra.

Transportstyrelsen har ännu inte tagit ställning till kommissionens utkast på nya regler.

– Vi har inte hunnit titta på förslaget mer ingående ännu men om direktivet ändras är det naturligtvis tänkbart att även svensk reglering ska ändras, säger Anders Gunneriusson som är utredare på myndigheten till Vi Bilägare.

Foto: A. Podrez

Text: Redaktionen