Land stämmer Google – efter Trumpbråk

2025 05 09

Sökjätten Google stäms nu av ett helt land.

Trumpadministrationen har orsakat en rad kontroverser de senaste månaderna.

En av dem har lett till storbråk mellan Google och ett av USA:s grannländer.

Landet väljer nu att stämma Google.

”Stämningsansökan har lämnats in”

Det handlar om Mexiko, som nu har bestämt sig för att stämma sökjätten Google.

Det meddelar landets president Claudia Sheinbaum, rapporterar The Guardian.

Anledningen är att Google är ändrat namnet på Mexikanska golfen till ”Amerikanska golfen” för användare av Google Maps i USA.

– Stämningsansökan har redan lämnats in, säger Sheinbaum på en presskonferens, enligt tidningen.

Bakgrunden är att USA:s president Donald Trump har bestämt att USA kommer att kalla Mexikanska golfen för ”Amerikanska golfen”.

Kritiserar Google

Mexiko har motsatt sig detta och redan tidigare hotat med rättsliga åtgärder.

Och nu har landet alltså bestämt sig för att stämma Google.

Mexikos president menar dessutom att USA:s regering bara har bytt namn på den amerikanska delen av golfen.

– Den amerikanska regeringen kallar bara den delen av den amerikanska kontinentalsockeln för Amerikanska golfen, inte hela golfen, eftersom den inte skulle ha befogenhet att namnge hela golfen, säger hon.

Google har avfärdat kritiken och påpekat att de ofta ändrar namn på geografiska platser när myndigheter bestämmer sig för att göra det.

”América Mexicana”?

Ändringen till ”Amerikanska golfen” gäller dock bara i USA, även om övriga världen kan se detta alternativa namn inom parentes efter namnet Mexikanska golfen.

Claudia Sheinbaum har också, som en provokation riktad mot Donald Trump, föreslagit att USA ska kallas för ”América Mexicana”, alltså Mexikanska amerika, enligt tidningen.

Donald Trumps USA har haft en spänd relation till de båda grannländerna Mexiko och Kanada ända sedan Trump återvände till Vita huset i januari 2025.

Foto: Pawel Czerwinski

Text: Redaktionen

Åska och kraftigt regn drar in över Sverige

2026 08 23

Ett omfattande nederbördsområde rör sig mot södra Sverige.

Det visar en färsk prognos från danska TV2.

I delar av Danmark har varningar för skyfall utfärdats.

Nu flaggar SMHI för att två stora landskap i Sverige kommer att drabbas av regnovädret under söndagen.

– Särskilt kraftiga ser skurarna ut att vara under morgon och förmiddag i Skåne, samt till kvällen i östra Småland, uppger myndigheten.

Åskoväder

I Skåne väntas både åska och kraftigt regn.

– Framåt eftermiddagen kan det förekomma åskknallar i hela Skåne, säger SMHI:s jourhavande meteorolog Fanny Saarela till Sydsvenskan.

Enligt meteorologen kan det åska ordentligt i hela länet.

– Det är klart att det kan bildas. Ska man klara sig bäst från regnet är det de östliga delarna man ska åka till, säger hon till tidningen.

Det här är skyfall

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar för skyfall eller åska.

Myndighetens definition av skyfall är minst 50 millimeter regn på en timme eller minst 1 millimeter på en minut.

I Danmark definieras skyfall som minst 15 millimeter regn under en halvtimme.

ANDRA LÄSER: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Orange varning i norra Sverige

Samtidigt kvarstår SMHI:s orangea varning för översvämningar i Boden med omnejd.

– Stora regnmängder har lett till höga vattenstånd och risk för översvämning som drabbar byggnader och vägar runt Buddbyträsket, Bodträsket och Svartbyträsket i Boden samt Ljusån, uppger myndigheten.

SMHI varnar för att översvämningar kan drabba ett stort antal byggnader, däribland bostäder och verksamhetslokaler.

– Skydda din fastighet om den ligger i ett utsatt område och flytta på föremål som riskerar att skadas av vatten.

Även trafikanter uppmanas att vara extra försiktiga.

– Kör inte genom vattensamlingar och var beredd på längre restider.

LÄS OCKSÅ: Svenska folket överens – drömförändringen på jobbet

Foto: WKIDESIGN

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen