Länderna med lägst andel vaccinerade har klart högst dödstal

2021 07 29

De två EU-länder som totalt misslyckats med sin vaccinering har i särklass värst dödstal. Samtidigt uppvisar Sverige toppresultat.

En granskning av EU-ländernas framgångar i kampen mot coronapandemin visar på en mycket stark koppling mellan hur många som har vaccinerats respektive hur höga dödstal EU-länderna drabbas av. Sverige ligger på en topposition medan Rumänien och Bulgarien är skräckexempel enligt EU:s Smittskyddsmyndighets senaste siffror.

Norden i topp

Sverige och de båda andra nordiska EU-länderna Danmark och Finland hamnar alla bland de sex bästa länderna i EU när det gäller lägst andel dödsfall de senaste två veckorna. Önationen Malta är i topp och har inga dödsfall alls.

Alla de fyra länderna – Sverige, Danmark, Finland och Malta – ligger också mycket bra till med vaccineringen.

Bulgarien och Rumänien skräckexempel

Allra högst andel dödsfall i EU har Bulgarien och Rumänien som också är de två länder som vaccinerat i särklass lägst andel invånare. I tabellen nedan ses även EU:s folkrikaste land Tyskland vars dödstal ligger mellan de båda ytterligheterna. Här är listan:

Dödstal Vaccinerade

Malta 0,00 84 %

Sverige 0,19 74 %

Danmark 0,86 84 %

Finland 0,90 79 %

Tyskland 3,99 72 %

Bulgarien 12,95 19 %

Rumänien 14,54 31 %

Statistiken kommer från EU:s Smittskyddsmyndighet ECDC och dödstalen avser per 1 miljon invånare de två senaste registrerade veckorna. Vaccineringen avser hur många procent av befolkningen som är 18 år och äldre som erhållit dos 1.

ANALYS

Att så snabbt som möjligt vaccinera sin befolkning är avgörande för ett land när det gäller att rädda liv och hälsa bland invånarna. I Rumänien och Bulgarien är misstron mot myndigheter stor och vaccinationsviljan låg. Dessutom är ländernas digitala infrastruktur svag vilket gör det svårt att till exempel hantera vaccinationsbokningen online.

Länderna har även en stor glesbygdsbefolkning och en bristande sjukvård. Ovanpå detta florerar konspirationsteorier och resultatet framgår tydligt av statistiken ovan – höga dödstal och få vaccinerade.

Låg korruption och hög tillit till myndigheter är två nyckelparametrar.

[yop_poll id="420"]

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen