Länderna med lägst andel vaccinerade har klart högst dödstal

2021 07 29

De två EU-länder som totalt misslyckats med sin vaccinering har i särklass värst dödstal. Samtidigt uppvisar Sverige toppresultat.

En granskning av EU-ländernas framgångar i kampen mot coronapandemin visar på en mycket stark koppling mellan hur många som har vaccinerats respektive hur höga dödstal EU-länderna drabbas av. Sverige ligger på en topposition medan Rumänien och Bulgarien är skräckexempel enligt EU:s Smittskyddsmyndighets senaste siffror.

Norden i topp

Sverige och de båda andra nordiska EU-länderna Danmark och Finland hamnar alla bland de sex bästa länderna i EU när det gäller lägst andel dödsfall de senaste två veckorna. Önationen Malta är i topp och har inga dödsfall alls.

Alla de fyra länderna – Sverige, Danmark, Finland och Malta – ligger också mycket bra till med vaccineringen.

Bulgarien och Rumänien skräckexempel

Allra högst andel dödsfall i EU har Bulgarien och Rumänien som också är de två länder som vaccinerat i särklass lägst andel invånare. I tabellen nedan ses även EU:s folkrikaste land Tyskland vars dödstal ligger mellan de båda ytterligheterna. Här är listan:

Dödstal Vaccinerade

Malta 0,00 84 %

Sverige 0,19 74 %

Danmark 0,86 84 %

Finland 0,90 79 %

Tyskland 3,99 72 %

Bulgarien 12,95 19 %

Rumänien 14,54 31 %

Statistiken kommer från EU:s Smittskyddsmyndighet ECDC och dödstalen avser per 1 miljon invånare de två senaste registrerade veckorna. Vaccineringen avser hur många procent av befolkningen som är 18 år och äldre som erhållit dos 1.

ANALYS

Att så snabbt som möjligt vaccinera sin befolkning är avgörande för ett land när det gäller att rädda liv och hälsa bland invånarna. I Rumänien och Bulgarien är misstron mot myndigheter stor och vaccinationsviljan låg. Dessutom är ländernas digitala infrastruktur svag vilket gör det svårt att till exempel hantera vaccinationsbokningen online.

Länderna har även en stor glesbygdsbefolkning och en bristande sjukvård. Ovanpå detta florerar konspirationsteorier och resultatet framgår tydligt av statistiken ovan – höga dödstal och få vaccinerade.

Låg korruption och hög tillit till myndigheter är två nyckelparametrar.

[yop_poll id="420"]

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen