Länderna med lägst andel vaccinerade har klart högst dödstal

2021 07 29

De två EU-länder som totalt misslyckats med sin vaccinering har i särklass värst dödstal. Samtidigt uppvisar Sverige toppresultat.

En granskning av EU-ländernas framgångar i kampen mot coronapandemin visar på en mycket stark koppling mellan hur många som har vaccinerats respektive hur höga dödstal EU-länderna drabbas av. Sverige ligger på en topposition medan Rumänien och Bulgarien är skräckexempel enligt EU:s Smittskyddsmyndighets senaste siffror.

Norden i topp 

Sverige och de båda andra nordiska EU-länderna Danmark och Finland hamnar alla bland de sex bästa länderna i EU när det gäller lägst andel dödsfall de senaste två veckorna. Önationen Malta är i topp och har inga dödsfall alls.

Alla de fyra länderna – Sverige, Danmark, Finland och Malta – ligger också mycket bra till med vaccineringen.

Bulgarien och Rumänien skräckexempel

Allra högst andel dödsfall i EU har Bulgarien och Rumänien som också är de två länder som vaccinerat i särklass lägst andel invånare. I tabellen nedan ses även EU:s folkrikaste land Tyskland vars dödstal ligger mellan de båda ytterligheterna. Här är listan:

                                   Dödstal    Vaccinerade

◾Malta                 0,00           84 %

◾Sverige              0,19          74 %

◾Danmark          0,86          84 %

◾Finland              0,90          79 %

◾Tyskland           3,99          72 %

◾Bulgarien      12,95          19 %

◾Rumänien     14,54          31 %

Statistiken kommer från EU:s Smittskyddsmyndighet ECDC och dödstalen avser per 1 miljon invånare de två senaste registrerade veckorna. Vaccineringen avser hur många procent av befolkningen som är 18 år och äldre som erhållit dos 1.

ANALYS

Att så snabbt som möjligt vaccinera sin befolkning är avgörande för ett land när det gäller att rädda liv och hälsa bland invånarna. I Rumänien och Bulgarien är misstron mot myndigheter stor och vaccinationsviljan låg. Dessutom är ländernas digitala infrastruktur svag vilket gör det svårt att till exempel hantera vaccinationsbokningen online.

Länderna har även en stor glesbygdsbefolkning och en bristande sjukvård. Ovanpå detta florerar konspirationsteorier och resultatet framgår tydligt av statistiken ovan – höga dödstal och få vaccinerade.

Låg korruption och hög tillit till myndigheter är två nyckelparametrar.

[yop_poll id="420"]

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen