Larm från Ryssland – 26 procent av en hel bransch kan gå under

2024 11 14

Den ryska flygbranschen står inför enorma utmaningar.

Vladimir Putin har erkänt att den ryska ekonomin står inför vissa utmaningar.

Avsaknad av tillräckligt många arbetare och stigande räntor har blivit ett problem.

Samtidigt finns det större utmaningar i vissa branscher än i andra.

30 ryska flygbolag

På onsdagen kommer uppgifter om att den ryska flygbranschen har stora problem.

Den ryska tidningen Izvestia rapporterar att så många som 30 ryska flygbolag kan gå i konkurs under 2025 - vilket motsvarar 26 procent av landets passagerartrafik.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Sanktionerna slår hårt

Sedan inledningen av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har många västerländska länder infört omfattande sanktioner mot Ryssland.

Flygbranschen har påverkats kraftigt.

– Ett trettiotal ryska flygbolag, som står för 26 procent av den inhemska passagerartrafiken, kan komma att gå i konkurs under 2025, uppger Kyiv Independent.

– Sedan den fullskaliga invasionen började, infördes västerländska sanktioner mot de flesta ryska flygbolag. Som ett resultat av detta slutade flera branschaktörer 2022 att göra leasingbetalningar.

De ryska flygbolagen befarar att deras ekonomiska situation kommer att försämras och att deras operatörscertifikat kommer att återkallas på grund av ackumulerade skulder för leasing av utländska flygplan.

Medger problem

Vladimir Putin medger att det finns vissa utmaningar i den ryska ekonomin.

– Svårigheter och obalanser kvarstår i ekonomin, har han sagt enligt Newsweek.

Rysslands ekonomiska tillväxt har drivits på av rekordhöga militärutgifter, men bristen på arbetskraft, som förvärrats av truppförluster i Ukraina och kompetensflykt av dem som undvikit värnplikten, har drivit på inflationen, som centralbanken har försökt dämpa med höjda räntor.

Ökade kostnader

Marknadsanalytikern Grzegorz Drozdz har uttalat sig om situationen.

– Dessa höjningar har avsevärt ökat kostnaden för nya lån och lån med rörlig ränta. Den ryska rubeln fortsätter att försvagas trots höga realräntor.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen