Larm om dieselbluff – kan förekomma i Sverige

2025 04 15

En större dieselbluff kan ha avslöjats i Europa.

Drivmedlet HVO100 beskrivs som ett 100 procent förnybart dieselbränsle och en kemisk kopia av den ursprungliga varianten.

– HVO är den mest använda biokomponenten i Sverige och säljs både inblandad i diesel och som ren produkt (HVO100), förklarar Energimyndigheten.

Utmärkande är också att drivmedlet ska vara fritt från palmolja.

Istället används bland annat POME, en slags rest från palmoljeproduktion, och som på flera håll har ersatt den utfasade råvaran.

"Sannolikt bedrägeri"

Men nästan dubbelt så mycket (två miljoner ton) av POME blandas in i europeiska biobränslen än vad som är tillgängligt globalt, uppger Transport and Environment.

Organisationen kallar ingrediensen i den “förnybara dieseln“ som säljs i Europa för “sannolikt bedrägeri”.

– Det verkar som att mycket av POME bara är palmolja i förklädnad. Detta väcker allvarliga farhågor om huruvida den här förnybara dieseln eller HVO är så grön som oljebolagen säger att den är, säger kampanjkoordinatorn Cian Delaney i en kommentar.

– Vi måste ta bort de politiska incitamenten som gör att tvivelaktiga biobränsleråvaror tar sig in i Europa som förment hållbara bränslen, tillägger han.

"Måste utredas i Sverige"

Tv-kanalen BBC rapporterade nyligen att den brittiska regeringen ska utreda om det gröna drivmedlet faktiskt innehåller palmolja och i så fall är en bluff.

Och nu hörs krav på liknande åtgärder i Sverige.

– Svenska myndigheter måste undersöka om fusk med redovisningen av råvaror förekommer, på samma vis som myndigheterna i Storbritannien. Om fusk förekommer i Sverige är vår förnybara diesel och vår biobensin inte alls så hållbar som den kan verka, säger Per Östborn, drivmedelsexpert på Gröna Mobilister, till Vi Bilägare.

Han menar att motivet till att fuska med innehållet dels handlar om att man inte vill skylta med palmoljan, dels för att POME tilldelas lägre klimatpåverkan.

"Finns en oro"

Palmoljeanvändning i biobränsle nådde en topp på drygt tre miljoner ton 2019 innan den minskade drastiskt med 80 procent i slutet av 2023, till stor del på grund av EU:s beslut att fasa ut råvaran.

Avfallsbaserade alternativ som POME eller matolja utgör nu 40 procent av EU:s biobränslen.

– Det finns en oro för att palmolja helt enkelt kommer in i Europa under ett annat namn, varnar Transport and Environment.

I Sverige uppgick använd matolja till fem procent av all drivmedelsanvändning under 2023, enligt Vi Bilägare.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt.

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen.

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten.

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026.

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare.

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038.

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare.

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet.

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår.

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen