Larm om dieselbluff – kan förekomma i Sverige

2025 04 15

En större dieselbluff kan ha avslöjats i Europa.

Drivmedlet HVO100 beskrivs som ett 100 procent förnybart dieselbränsle och en kemisk kopia av den ursprungliga varianten.

– HVO är den mest använda biokomponenten i Sverige och säljs både inblandad i diesel och som ren produkt (HVO100), förklarar Energimyndigheten.

Utmärkande är också att drivmedlet ska vara fritt från palmolja.

Istället används bland annat POME, en slags rest från palmoljeproduktion, och som på flera håll har ersatt den utfasade råvaran.

"Sannolikt bedrägeri"

Men nästan dubbelt så mycket (två miljoner ton) av POME blandas in i europeiska biobränslen än vad som är tillgängligt globalt, uppger Transport and Environment.

Organisationen kallar ingrediensen i den “förnybara dieseln“ som säljs i Europa för “sannolikt bedrägeri”.

– Det verkar som att mycket av POME bara är palmolja i förklädnad. Detta väcker allvarliga farhågor om huruvida den här förnybara dieseln eller HVO är så grön som oljebolagen säger att den är, säger kampanjkoordinatorn Cian Delaney i en kommentar.

– Vi måste ta bort de politiska incitamenten som gör att tvivelaktiga biobränsleråvaror tar sig in i Europa som förment hållbara bränslen, tillägger han.

"Måste utredas i Sverige"

Tv-kanalen BBC rapporterade nyligen att den brittiska regeringen ska utreda om det gröna drivmedlet faktiskt innehåller palmolja och i så fall är en bluff.

Och nu hörs krav på liknande åtgärder i Sverige.

– Svenska myndigheter måste undersöka om fusk med redovisningen av råvaror förekommer, på samma vis som myndigheterna i Storbritannien. Om fusk förekommer i Sverige är vår förnybara diesel och vår biobensin inte alls så hållbar som den kan verka, säger Per Östborn, drivmedelsexpert på Gröna Mobilister, till Vi Bilägare.

Han menar att motivet till att fuska med innehållet dels handlar om att man inte vill skylta med palmoljan, dels för att POME tilldelas lägre klimatpåverkan.

"Finns en oro"

Palmoljeanvändning i biobränsle nådde en topp på drygt tre miljoner ton 2019 innan den minskade drastiskt med 80 procent i slutet av 2023, till stor del på grund av EU:s beslut att fasa ut råvaran.

Avfallsbaserade alternativ som POME eller matolja utgör nu 40 procent av EU:s biobränslen.

– Det finns en oro för att palmolja helt enkelt kommer in i Europa under ett annat namn, varnar Transport and Environment.

I Sverige uppgick använd matolja till fem procent av all drivmedelsanvändning under 2023, enligt Vi Bilägare.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen