Larm om dieselbluff – kan förekomma i Sverige

2025 04 15

Drivmedlet HVO100 beskrivs som ett 100 procent förnybart dieselbränsle och en kemisk kopia av den ursprungliga varianten.

– HVO är den mest använda biokomponenten i Sverige och säljs både inblandad i diesel och som ren produkt (HVO100), förklarar Energimyndigheten.

Utmärkande är också att drivmedlet ska vara fritt från palmolja.

Istället används bland annat POME, en slags rest från palmoljeproduktion, och som på flera håll har ersatt den utfasade råvaran.

"Sannolikt bedrägeri"

Men nästan dubbelt så mycket (två miljoner ton) av POME blandas in i europeiska biobränslen än vad som är tillgängligt globalt, uppger Transport and Environment.

Organisationen kallar ingrediensen i den “förnybara dieseln“ som säljs i Europa för “sannolikt bedrägeri”.

– Det verkar som att mycket av POME bara är palmolja i förklädnad. Detta väcker allvarliga farhågor om huruvida den här förnybara dieseln eller HVO är så grön som oljebolagen säger att den är, säger kampanjkoordinatorn Cian Delaney i en kommentar.

– Vi måste ta bort de politiska incitamenten som gör att tvivelaktiga biobränsleråvaror tar sig in i Europa som förment hållbara bränslen, tillägger han.

"Måste utredas i Sverige"

Tv-kanalen BBC rapporterade nyligen att den brittiska regeringen ska utreda om det gröna drivmedlet faktiskt innehåller palmolja och i så fall är en bluff.

Och nu hörs krav på liknande åtgärder i Sverige.

– Svenska myndigheter måste undersöka om fusk med redovisningen av råvaror förekommer, på samma vis som myndigheterna i Storbritannien. Om fusk förekommer i Sverige är vår förnybara diesel och vår biobensin inte alls så hållbar som den kan verka, säger Per Östborn, drivmedelsexpert på Gröna Mobilister, till Vi Bilägare.

Han menar att motivet till att fuska med innehållet dels handlar om att man inte vill skylta med palmoljan, dels för att POME tilldelas lägre klimatpåverkan.

"Finns en oro"

Palmoljeanvändning i biobränsle nådde en topp på drygt tre miljoner ton 2019 innan den minskade drastiskt med 80 procent i slutet av 2023, till stor del på grund av EU:s beslut att fasa ut råvaran. 

Avfallsbaserade alternativ som POME eller matolja utgör nu 40 procent av EU:s biobränslen.

– Det finns en oro för att palmolja helt enkelt kommer in i Europa under ett annat namn, varnar Transport and Environment.

I Sverige uppgick använd matolja till fem procent av all drivmedelsanvändning under 2023, enligt Vi Bilägare.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 11

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister. 

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris. 

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam" 

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger  republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.  

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.  

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen