Larm om dieselbluff – kan förekomma i Sverige

2025 04 15

En större dieselbluff kan ha avslöjats i Europa.

Drivmedlet HVO100 beskrivs som ett 100 procent förnybart dieselbränsle och en kemisk kopia av den ursprungliga varianten.

– HVO är den mest använda biokomponenten i Sverige och säljs både inblandad i diesel och som ren produkt (HVO100), förklarar Energimyndigheten.

Utmärkande är också att drivmedlet ska vara fritt från palmolja.

Istället används bland annat POME, en slags rest från palmoljeproduktion, och som på flera håll har ersatt den utfasade råvaran.

"Sannolikt bedrägeri"

Men nästan dubbelt så mycket (två miljoner ton) av POME blandas in i europeiska biobränslen än vad som är tillgängligt globalt, uppger Transport and Environment.

Organisationen kallar ingrediensen i den “förnybara dieseln“ som säljs i Europa för “sannolikt bedrägeri”.

– Det verkar som att mycket av POME bara är palmolja i förklädnad. Detta väcker allvarliga farhågor om huruvida den här förnybara dieseln eller HVO är så grön som oljebolagen säger att den är, säger kampanjkoordinatorn Cian Delaney i en kommentar.

– Vi måste ta bort de politiska incitamenten som gör att tvivelaktiga biobränsleråvaror tar sig in i Europa som förment hållbara bränslen, tillägger han.

"Måste utredas i Sverige"

Tv-kanalen BBC rapporterade nyligen att den brittiska regeringen ska utreda om det gröna drivmedlet faktiskt innehåller palmolja och i så fall är en bluff.

Och nu hörs krav på liknande åtgärder i Sverige.

– Svenska myndigheter måste undersöka om fusk med redovisningen av råvaror förekommer, på samma vis som myndigheterna i Storbritannien. Om fusk förekommer i Sverige är vår förnybara diesel och vår biobensin inte alls så hållbar som den kan verka, säger Per Östborn, drivmedelsexpert på Gröna Mobilister, till Vi Bilägare.

Han menar att motivet till att fuska med innehållet dels handlar om att man inte vill skylta med palmoljan, dels för att POME tilldelas lägre klimatpåverkan.

"Finns en oro"

Palmoljeanvändning i biobränsle nådde en topp på drygt tre miljoner ton 2019 innan den minskade drastiskt med 80 procent i slutet av 2023, till stor del på grund av EU:s beslut att fasa ut råvaran.

Avfallsbaserade alternativ som POME eller matolja utgör nu 40 procent av EU:s biobränslen.

– Det finns en oro för att palmolja helt enkelt kommer in i Europa under ett annat namn, varnar Transport and Environment.

I Sverige uppgick använd matolja till fem procent av all drivmedelsanvändning under 2023, enligt Vi Bilägare.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

Östersund: 19 oktober
Umeå: 27 oktober
Luleå: 29 oktober
Sundsvall: 5 november
Borås: 15 november
Göteborg: 30 november
Lund: 10 december
Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen