Larm om dieselbluff – kan förekomma i Sverige

2025 04 15

Drivmedlet HVO100 beskrivs som ett 100 procent förnybart dieselbränsle och en kemisk kopia av den ursprungliga varianten.

– HVO är den mest använda biokomponenten i Sverige och säljs både inblandad i diesel och som ren produkt (HVO100), förklarar Energimyndigheten.

Utmärkande är också att drivmedlet ska vara fritt från palmolja.

Istället används bland annat POME, en slags rest från palmoljeproduktion, och som på flera håll har ersatt den utfasade råvaran.

"Sannolikt bedrägeri"

Men nästan dubbelt så mycket (två miljoner ton) av POME blandas in i europeiska biobränslen än vad som är tillgängligt globalt, uppger Transport and Environment.

Organisationen kallar ingrediensen i den “förnybara dieseln“ som säljs i Europa för “sannolikt bedrägeri”.

– Det verkar som att mycket av POME bara är palmolja i förklädnad. Detta väcker allvarliga farhågor om huruvida den här förnybara dieseln eller HVO är så grön som oljebolagen säger att den är, säger kampanjkoordinatorn Cian Delaney i en kommentar.

– Vi måste ta bort de politiska incitamenten som gör att tvivelaktiga biobränsleråvaror tar sig in i Europa som förment hållbara bränslen, tillägger han.

"Måste utredas i Sverige"

Tv-kanalen BBC rapporterade nyligen att den brittiska regeringen ska utreda om det gröna drivmedlet faktiskt innehåller palmolja och i så fall är en bluff.

Och nu hörs krav på liknande åtgärder i Sverige.

– Svenska myndigheter måste undersöka om fusk med redovisningen av råvaror förekommer, på samma vis som myndigheterna i Storbritannien. Om fusk förekommer i Sverige är vår förnybara diesel och vår biobensin inte alls så hållbar som den kan verka, säger Per Östborn, drivmedelsexpert på Gröna Mobilister, till Vi Bilägare.

Han menar att motivet till att fuska med innehållet dels handlar om att man inte vill skylta med palmoljan, dels för att POME tilldelas lägre klimatpåverkan.

"Finns en oro"

Palmoljeanvändning i biobränsle nådde en topp på drygt tre miljoner ton 2019 innan den minskade drastiskt med 80 procent i slutet av 2023, till stor del på grund av EU:s beslut att fasa ut råvaran. 

Avfallsbaserade alternativ som POME eller matolja utgör nu 40 procent av EU:s biobränslen.

– Det finns en oro för att palmolja helt enkelt kommer in i Europa under ett annat namn, varnar Transport and Environment.

I Sverige uppgick använd matolja till fem procent av all drivmedelsanvändning under 2023, enligt Vi Bilägare.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen