Larm om slukhål – “Vägen har försvunnit”

2023 09 29

Nu kommer uppgifter om slukhål i Västra Götaland.

För inte länge sedan skedde ett stort jordskred där flera personer skadades vid E6:an i Stenungsund.

Nu kommer uppgifter om att ytterligare ett skred eller slukhål har skett i Västra Götaland.

Denna gång rör det sig om Orust, där räddningstjänsten har fått larm om ett skred eller ras på väg 765 i östra Henån.

Det rapporterar Bohusläningen.

“Vägen har försvunnit”

Det finns inga uppgifter om några personskador i samband med skredet.

– Vägen har delvis försvunnit. Men i nuläget är det svårt att uppge omfattningen. Vägen är inte farbar, som sagt. Vi håller på att jobba vidare, säger Andreas Elfström som är vakthavande befäl vid Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund till tidningen.

Bilar lyckats stanna

Fyra enheter från räddningstjänsten har nu skickats till platsen för att blockera vägen.

Elfström menar vidare att flera bilar har lyckats stanna för att undvika skredet.

– Sedan har det nog skett en spontan blockering, det är bilar som har stannat innan de har kört in i det här, säger han.

Oklar omfattning

Det är oklart vilken omfattning det rör sig om men vägen har spärrats av och ärendet har överlämnats till Trafikverket.

Uppgifterna kommer kort efter det att ett jordskred orsakat stora skador på E6:an i Stenungsund.

Bedömare menar att det kommer ta lång tid och mycket pengar att åtgärda skadorna.

“Dömt att ha skred”

Johan Kleman, professor i naturgeografi, menar att “Sverige är dömt att ha skred”, och att händelsen i Stenungsund inte kommer som en blixt från klar himmel.

– Man ser att vägen plötsligt är avbruten. Det betyder att någonting under har glidit. Det som rör sig är leran under, det är alltid den. I Sverige och Norge sker det här på ställen som vi människor inte uppfattar som sluttningar, det räcker med någon grads lutning, säger han till SVT.

Det råder högre risk för skred och slukhål i västra Sverige än i de östra delarna av landet.

Uppdatering: Senare under kvällen kommer uppgifter om att det inte rör sig om ett skred, utan två slukhål som öppnat sig.

Foto: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish. 

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring. 

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning. 

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka. 

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden. 

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna. 

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen