Larm om slukhål – “Vägen har försvunnit”

2023 09 29

Nu kommer uppgifter om slukhål i Västra Götaland.

För inte länge sedan skedde ett stort jordskred där flera personer skadades vid E6:an i Stenungsund.

Nu kommer uppgifter om att ytterligare ett skred eller slukhål har skett i Västra Götaland.

Denna gång rör det sig om Orust, där räddningstjänsten har fått larm om ett skred eller ras på väg 765 i östra Henån.

Det rapporterar Bohusläningen.

“Vägen har försvunnit”

Det finns inga uppgifter om några personskador i samband med skredet.

– Vägen har delvis försvunnit. Men i nuläget är det svårt att uppge omfattningen. Vägen är inte farbar, som sagt. Vi håller på att jobba vidare, säger Andreas Elfström som är vakthavande befäl vid Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund till tidningen.

Bilar lyckats stanna

Fyra enheter från räddningstjänsten har nu skickats till platsen för att blockera vägen.

Elfström menar vidare att flera bilar har lyckats stanna för att undvika skredet.

– Sedan har det nog skett en spontan blockering, det är bilar som har stannat innan de har kört in i det här, säger han.

Oklar omfattning

Det är oklart vilken omfattning det rör sig om men vägen har spärrats av och ärendet har överlämnats till Trafikverket.

Uppgifterna kommer kort efter det att ett jordskred orsakat stora skador på E6:an i Stenungsund.

Bedömare menar att det kommer ta lång tid och mycket pengar att åtgärda skadorna.

“Dömt att ha skred”

Johan Kleman, professor i naturgeografi, menar att “Sverige är dömt att ha skred”, och att händelsen i Stenungsund inte kommer som en blixt från klar himmel.

– Man ser att vägen plötsligt är avbruten. Det betyder att någonting under har glidit. Det som rör sig är leran under, det är alltid den. I Sverige och Norge sker det här på ställen som vi människor inte uppfattar som sluttningar, det räcker med någon grads lutning, säger han till SVT.

Det råder högre risk för skred och slukhål i västra Sverige än i de östra delarna av landet.

Uppdatering: Senare under kvällen kommer uppgifter om att det inte rör sig om ett skred, utan två slukhål som öppnat sig.

Foto: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen