Larm om ny drönare vid kärnkraftverk – Polisjakt pågår

2022 01 18

Polisen har larmats till Forsmarks kärnkraftverk i Uppland där jakten efter ännu en misstänkt drönare har inletts.

Polisen bekräftar att folk slagit larm till polisen då man har iakttagit ett flygande objekt vid kärnkraftverket.

Folk har ringt

– Folk har ringt och berättat att de sett en drönare i området, säger Tobias Ahlén vid Polisregion Mitts ledningscentral till Sveriges Radio nu ikväll.

Det ska handla om flera personer som har sett det flygande föremålet som har bedömts vara en drönare.

Jakten pågår

Det har kommit en rad larm om drönare vid Sveriges kärnkraftverk den senaste tiden men polisen har ännu inte lyckats skjuta ned någon av drönarna. I jakten på de misstänkta drönarna har polismyndigheten bland annat satt in en polishelikopter.

Okänt exakt vad det är

Polisen kan i nuläget inte bekräfta med säkerhet exakt vad det flygande föremålet är.

– Man har sett något som skulle kunna vara en drönare. Det kan vara något annat också, vi håller på att utreda det just nu, säger Upplandspolisen till SR.

Mycket allvarligt brott

Polishelikoptern har nu anlänt till kärnkraftverkets område.

Den senaste tidens misstänkta drönare vd kärnkraftverken är potentiellt mycket allvarliga brott och brottsrubriceringen är misstanke om grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

Säpo kliver in

Säpo har nu klivit in i jakten på de skyldiga.

– Säkerhetspolisen har måndag den 17 januari tagit över förundersökningen kring de händelser där drönare blivit siktade vid Forsmark, Ringhals och Oskarshamns kärnkraftverk, uppger Säpo i dag på sin webbsida.

Utredningen

Säkerhetspolisen gör löpande bedömningar kring händelser i Sverige.

–  När det gäller ärendena med drönaröverflygningar vid tre kärnkraftverk görs bedömningen att de är av sådan art att förundersökningar tas över från Polismyndigheten för att kunna utreda händelserna närmare, förklarar Säpo

Ökat säkerhetshot mot Sverige

– Generellt har säkerhetshoten mot Sverige ökat med ett breddat och fördjupat underrättelsehot och en mer komplex hotbild. Säkerhetspolisen gör däremot ingen annan bedömning än Försvarsmakten när det gäller det militära hotet, klargör Säpo.

Aggressiv diktatur i öst

Sverige har för närvarande höjt beredskapen och militärer patrullerar på Gotland med anledning av diktaturen Rysslands aggressiva agerande mot Ukraina. Läget är mycket allvarligt och det finns en risk att Putinregimen går till anfall mot Ukraina. Riksenheten för säkerhetsmål utesluter inga kopplingar enligt uppgifter till DN.

Foto: Vattenfall Group

3dec2025

JUST NU: Putins skrytbygge stoppas – pengarna räcker inte

2025 12 03

De ryska myndigheterna tvingas till ett stopp i ett planerat jättebygge.

För ett par år sedan gav Rysslands diktator Vladimir Putin ett uppdrag till sin regering och flera myndigheter att göra en utredning.

Det som skulle undersökas var möjligheten att bygga en järnvägslinje från Sibirien till Kina, den Nordsibiriska järnvägen.

Nu, när utredningen ligger på Putins bord, tvingas Ryssland att backa från planerna.

– De ryska myndigheterna sätter stopp för att bygga en ny järnväg från Sibirien till Kina på grund av brist på pengar, uppger The Moscow Times.

Stor investering

Putins planer på att bygga den Nordsibiriska järnvägen, kallad Sevsib, är ett omfattande projekt.

– Skapandet av Sevsib innebär bland annat byggandet av en lång sträcka järnväg, uppger tidningen.

Och den svårtillgängliga terrängen utgör ytterligare svårigheter och kostnader för projektet.

– Sträckan mellan Tashtagol och Urumqi innebär skapandet av en ny ingång till Kina via den 55 kilometer långa västra delen av den rysk-kinesiska gränsen i Altai, mellan Kazakstan och Mongoliet. På grund av den svåra terrängen övervägdes byggandet av två tunnlar under Altaj, framhåller tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Vi har bara börjat" - USA utfärdar militärt hot

Skulle främja den socioekonomiska utvecklingen

Den planerade järnvägen var en del av en strategi för att främja den socioekonomisk utveckling i Sibirien, vilket finns med som ett uttalat mål för Kreml fram till 2035.

Men den höga kostnaden, som beräknas till 50 biljoner rubel, sätter nu stoppa för bygget då det är långt över den budget som finns tillgänglig för investeringar kopplade till den ryska järnvägen.

– Regeringen beslutade att överge projektet på grund av dess höga kostnader, säger en anonym källa med insyn till ryska medier, rapporterar tidningen.

– Kostnaden för att lägga Sevsib uppskattas till 50 biljoner rubel på grund av svåra geologiska förhållanden, och investeringsprogrammet för ryska järnvägar har tidigare minskats avsevärt och kommer år 2026 inte att vara högre än en biljon rubel.

LÄS OCKSÅ: Kreml bryter tystnaden efter toppmötet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

SMOCKAN: Sverige på väg att förlora 20 miljarder kronor

2025 12 03

Omkring 20 miljarder kronor är på väg att gå upp i rök för svenska staten.

Det är Skatteverkets senaste prognos, efter att företag som under pandemin fick anstånd och kunde vänta med att betala skatt därefter har gått i konkurs ett efter ett.

Hittills har omkring tio miljarder kronor redan gått förlorat, rapporterar SR.

– Sedan räknar vi med att ytterligare 5-10 miljarder inte kommer att betalas tillbaka, så det kommer att sluta med någonstans mellan 15-20 miljarder som inte betalas tillbaka, säger Tomas Envall, sektionschef på Skatteverket, till radion.

Får knappt tillbaka någonting

Det var när coronapandemin slog undan benen på många företag som det gick att skjuta fram inbetalning av skatten.

Många valde då att utnyttja möjligheten. Men många aktörer har också gått i konkurs på vägen, vilket gör att Skatteverket i bästa fall får tillbaka småsmulor av den skatteskuld som återstod.

– I vissa konkurser får vi tillbaka lite, men eftersom vi är en oprioriterad borgenär så får vi i många konkurser ingenting, förklarar Tomas Envall.

Över 9 000 företag

Ett exempel är konkursade IAC som före konkursen hade en skatteskuld på 1,3 miljarder kronor. Den största av allihop efter pandemin.

Men det finns betydligt fler företag som gått omkull.

Tidigare i år hade över 9 000 företag med anstånd kastat in handduken, enligt SVT.

– Troligtvis hjälpte det företagen till en början, men i den budgeten som regeringen satte för anstånden så har de inte räknat med så mycket förluster som vi nu räknar med att det kommer bli, sade Tomas Envall till tv-kanalen i våras.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

"Tickande bomb"

Redan för ett år sedan talades det om att så många som 17 000 företag fortfarande var skyldiga staten pengar. Många kan inte betala tillbaka – och då finns inget annat alternativ än konkurs.

I november 2023 bedömde Svensk Näringsliv att 14 miljarder kronor i skatteintäkter väntades brinna inne.

– Företagen som har tillfälliga skatteanstånd är i sämre skick nu än när de beviljades anstånden. Det är något av en tickande bomb som riskerar att förvärra lågkonjunkturen, sade Sven Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till Di vid tidpunkten.

LÄS MER: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen