2 nov 2026

Larm om ny drönare vid kärnkraftverk – Polisjakt pågår

2022 01 18

Polisen har larmats till Forsmarks kärnkraftverk i Uppland där jakten efter ännu en misstänkt drönare har inletts.

Polisen bekräftar att folk slagit larm till polisen då man har iakttagit ett flygande objekt vid kärnkraftverket.

Folk har ringt

– Folk har ringt och berättat att de sett en drönare i området, säger Tobias Ahlén vid Polisregion Mitts ledningscentral till Sveriges Radio nu ikväll.

Det ska handla om flera personer som har sett det flygande föremålet som har bedömts vara en drönare.

Jakten pågår

Det har kommit en rad larm om drönare vid Sveriges kärnkraftverk den senaste tiden men polisen har ännu inte lyckats skjuta ned någon av drönarna. I jakten på de misstänkta drönarna har polismyndigheten bland annat satt in en polishelikopter.

Okänt exakt vad det är

Polisen kan i nuläget inte bekräfta med säkerhet exakt vad det flygande föremålet är.

– Man har sett något som skulle kunna vara en drönare. Det kan vara något annat också, vi håller på att utreda det just nu, säger Upplandspolisen till SR.

Mycket allvarligt brott

Polishelikoptern har nu anlänt till kärnkraftverkets område.

Den senaste tidens misstänkta drönare vd kärnkraftverken är potentiellt mycket allvarliga brott och brottsrubriceringen är misstanke om grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

Säpo kliver in

Säpo har nu klivit in i jakten på de skyldiga.

– Säkerhetspolisen har måndag den 17 januari tagit över förundersökningen kring de händelser där drönare blivit siktade vid Forsmark, Ringhals och Oskarshamns kärnkraftverk, uppger Säpo i dag på sin webbsida.

Utredningen

Säkerhetspolisen gör löpande bedömningar kring händelser i Sverige.

–  När det gäller ärendena med drönaröverflygningar vid tre kärnkraftverk görs bedömningen att de är av sådan art att förundersökningar tas över från Polismyndigheten för att kunna utreda händelserna närmare, förklarar Säpo

Ökat säkerhetshot mot Sverige

– Generellt har säkerhetshoten mot Sverige ökat med ett breddat och fördjupat underrättelsehot och en mer komplex hotbild. Säkerhetspolisen gör däremot ingen annan bedömning än Försvarsmakten när det gäller det militära hotet, klargör Säpo.

Aggressiv diktatur i öst

Sverige har för närvarande höjt beredskapen och militärer patrullerar på Gotland med anledning av diktaturen Rysslands aggressiva agerande mot Ukraina. Läget är mycket allvarligt och det finns en risk att Putinregimen går till anfall mot Ukraina. Riksenheten för säkerhetsmål utesluter inga kopplingar enligt uppgifter till DN.

Foto: Vattenfall Group


22 nov 2026

Ny mätning: Plötslig ökning bland väljarna

2026 11 22

En ny mätning visar att svenskarna har ändrat uppfattning.

Det har nu gått 70 dagar utan att en ny regering har kommit på plats.

En mätning från i oktober visade att 39 procent av svenskarna då var för ett extraval, och 40 procent var emot. Resten var osäkra kring hur de kände.

Nu visar en ny mätning att det har skett en plötslig ökning kring hur många svenskar som ställer sig positivt till ett extraval, rapporterar TV4.

Plötslig ökning

Nu är 44 procent positiva till ett extraval, medan 36 procent är negativa.

Kalmarbon Annika är en av de som vill se extraval.

– Jag tror vi är nära och jag hoppas på att det blir ett omval. Jag tycker det har varit jättejobbigt. De har dagisnivå, de kan aldrig bestämma sig och de skyller på varandra, säger hon. 

Är mer positiva

Inställningen till extraval skiljer sig beroende på partisympatier.

Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare är 73 procent positiva, medan bara sju procent av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är det.

– Förutsättningarna kommer ändras med ett nyval dels för att tyvärr tror jag att Socialdemokraterna kommer lida av det här i och med att man har hittat en lösning på det, säger göteborgaren Glenn.

Läs mer: 61 procent för Magdalena Andersson

Senaste nytt

Medieuppgifter gör gällande att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har förhandlat fram ett nytt bud som har lämnats över till Vänsterpartiet, rapporterar SVT.

V-toppen Ida Gabrielsson meddelar dock att hon inte har tagit del av det.

“Inte sett skymten av det”

Gabrielsson framhåller att “ska man bygga förtroendefulla samarbeten och genomföra konstruktiva förhandlingar är det nog bättre att ta sådana diskussioner direkt med varandra”.

– Går och lägger mig, utan att ha sett skymten av detta totalpaket till V. Men Expressen verkar ha fått besked om det, till skillnad från V, vars mandat C, S och MP ju efterfrågar, skriver hon på X.

Läs mer: 60-plussare kan gå före i bostadskön

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp  F Uusitalo | valtioneuvoston kansliahttps://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/51919260031/ resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen