Larm om ny drönare vid kärnkraftverk – Polisjakt pågår

2022 01 18

Polisen har larmats till Forsmarks kärnkraftverk i Uppland där jakten efter ännu en misstänkt drönare har inletts.

Polisen bekräftar att folk slagit larm till polisen då man har iakttagit ett flygande objekt vid kärnkraftverket.

Folk har ringt

– Folk har ringt och berättat att de sett en drönare i området, säger Tobias Ahlén vid Polisregion Mitts ledningscentral till Sveriges Radio nu ikväll.

Det ska handla om flera personer som har sett det flygande föremålet som har bedömts vara en drönare.

Jakten pågår

Det har kommit en rad larm om drönare vid Sveriges kärnkraftverk den senaste tiden men polisen har ännu inte lyckats skjuta ned någon av drönarna. I jakten på de misstänkta drönarna har polismyndigheten bland annat satt in en polishelikopter.

Okänt exakt vad det är

Polisen kan i nuläget inte bekräfta med säkerhet exakt vad det flygande föremålet är.

– Man har sett något som skulle kunna vara en drönare. Det kan vara något annat också, vi håller på att utreda det just nu, säger Upplandspolisen till SR.

Mycket allvarligt brott

Polishelikoptern har nu anlänt till kärnkraftverkets område.

Den senaste tidens misstänkta drönare vd kärnkraftverken är potentiellt mycket allvarliga brott och brottsrubriceringen är misstanke om grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

Säpo kliver in

Säpo har nu klivit in i jakten på de skyldiga.

– Säkerhetspolisen har måndag den 17 januari tagit över förundersökningen kring de händelser där drönare blivit siktade vid Forsmark, Ringhals och Oskarshamns kärnkraftverk, uppger Säpo i dag på sin webbsida.

Utredningen

Säkerhetspolisen gör löpande bedömningar kring händelser i Sverige.

– När det gäller ärendena med drönaröverflygningar vid tre kärnkraftverk görs bedömningen att de är av sådan art att förundersökningar tas över från Polismyndigheten för att kunna utreda händelserna närmare, förklarar Säpo

Ökat säkerhetshot mot Sverige

– Generellt har säkerhetshoten mot Sverige ökat med ett breddat och fördjupat underrättelsehot och en mer komplex hotbild. Säkerhetspolisen gör däremot ingen annan bedömning än Försvarsmakten när det gäller det militära hotet, klargör Säpo.

Aggressiv diktatur i öst

Sverige har för närvarande höjt beredskapen och militärer patrullerar på Gotland med anledning av diktaturen Rysslands aggressiva agerande mot Ukraina. Läget är mycket allvarligt och det finns en risk att Putinregimen går till anfall mot Ukraina. Riksenheten för säkerhetsmål utesluter inga kopplingar enligt uppgifter till DN.

Foto: Vattenfall Group

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen