Larm om ny drönare vid kärnkraftverk – Polisjakt pågår

2022 01 18

Polisen har larmats till Forsmarks kärnkraftverk i Uppland där jakten efter ännu en misstänkt drönare har inletts.

Polisen bekräftar att folk slagit larm till polisen då man har iakttagit ett flygande objekt vid kärnkraftverket.

Folk har ringt

– Folk har ringt och berättat att de sett en drönare i området, säger Tobias Ahlén vid Polisregion Mitts ledningscentral till Sveriges Radio nu ikväll.

Det ska handla om flera personer som har sett det flygande föremålet som har bedömts vara en drönare.

Jakten pågår

Det har kommit en rad larm om drönare vid Sveriges kärnkraftverk den senaste tiden men polisen har ännu inte lyckats skjuta ned någon av drönarna. I jakten på de misstänkta drönarna har polismyndigheten bland annat satt in en polishelikopter.

Okänt exakt vad det är

Polisen kan i nuläget inte bekräfta med säkerhet exakt vad det flygande föremålet är.

– Man har sett något som skulle kunna vara en drönare. Det kan vara något annat också, vi håller på att utreda det just nu, säger Upplandspolisen till SR.

Mycket allvarligt brott

Polishelikoptern har nu anlänt till kärnkraftverkets område.

Den senaste tidens misstänkta drönare vd kärnkraftverken är potentiellt mycket allvarliga brott och brottsrubriceringen är misstanke om grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

Säpo kliver in

Säpo har nu klivit in i jakten på de skyldiga.

– Säkerhetspolisen har måndag den 17 januari tagit över förundersökningen kring de händelser där drönare blivit siktade vid Forsmark, Ringhals och Oskarshamns kärnkraftverk, uppger Säpo i dag på sin webbsida.

Utredningen

Säkerhetspolisen gör löpande bedömningar kring händelser i Sverige.

–  När det gäller ärendena med drönaröverflygningar vid tre kärnkraftverk görs bedömningen att de är av sådan art att förundersökningar tas över från Polismyndigheten för att kunna utreda händelserna närmare, förklarar Säpo

Ökat säkerhetshot mot Sverige

– Generellt har säkerhetshoten mot Sverige ökat med ett breddat och fördjupat underrättelsehot och en mer komplex hotbild. Säkerhetspolisen gör däremot ingen annan bedömning än Försvarsmakten när det gäller det militära hotet, klargör Säpo.

Aggressiv diktatur i öst

Sverige har för närvarande höjt beredskapen och militärer patrullerar på Gotland med anledning av diktaturen Rysslands aggressiva agerande mot Ukraina. Läget är mycket allvarligt och det finns en risk att Putinregimen går till anfall mot Ukraina. Riksenheten för säkerhetsmål utesluter inga kopplingar enligt uppgifter till DN.

Foto: Vattenfall Group


03 aug 26

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen


04 aug 26

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen