Larm om ny drönare vid kärnkraftverk – Polisjakt pågår

2022 01 18

Polisen har larmats till Forsmarks kärnkraftverk i Uppland där jakten efter ännu en misstänkt drönare har inletts.

Polisen bekräftar att folk slagit larm till polisen då man har iakttagit ett flygande objekt vid kärnkraftverket.

Folk har ringt

– Folk har ringt och berättat att de sett en drönare i området, säger Tobias Ahlén vid Polisregion Mitts ledningscentral till Sveriges Radio nu ikväll.

Det ska handla om flera personer som har sett det flygande föremålet som har bedömts vara en drönare.

Jakten pågår

Det har kommit en rad larm om drönare vid Sveriges kärnkraftverk den senaste tiden men polisen har ännu inte lyckats skjuta ned någon av drönarna. I jakten på de misstänkta drönarna har polismyndigheten bland annat satt in en polishelikopter.

Okänt exakt vad det är

Polisen kan i nuläget inte bekräfta med säkerhet exakt vad det flygande föremålet är.

– Man har sett något som skulle kunna vara en drönare. Det kan vara något annat också, vi håller på att utreda det just nu, säger Upplandspolisen till SR.

Mycket allvarligt brott

Polishelikoptern har nu anlänt till kärnkraftverkets område.

Den senaste tidens misstänkta drönare vd kärnkraftverken är potentiellt mycket allvarliga brott och brottsrubriceringen är misstanke om grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

Säpo kliver in

Säpo har nu klivit in i jakten på de skyldiga.

– Säkerhetspolisen har måndag den 17 januari tagit över förundersökningen kring de händelser där drönare blivit siktade vid Forsmark, Ringhals och Oskarshamns kärnkraftverk, uppger Säpo i dag på sin webbsida.

Utredningen

Säkerhetspolisen gör löpande bedömningar kring händelser i Sverige.

–  När det gäller ärendena med drönaröverflygningar vid tre kärnkraftverk görs bedömningen att de är av sådan art att förundersökningar tas över från Polismyndigheten för att kunna utreda händelserna närmare, förklarar Säpo

Ökat säkerhetshot mot Sverige

– Generellt har säkerhetshoten mot Sverige ökat med ett breddat och fördjupat underrättelsehot och en mer komplex hotbild. Säkerhetspolisen gör däremot ingen annan bedömning än Försvarsmakten när det gäller det militära hotet, klargör Säpo.

Aggressiv diktatur i öst

Sverige har för närvarande höjt beredskapen och militärer patrullerar på Gotland med anledning av diktaturen Rysslands aggressiva agerande mot Ukraina. Läget är mycket allvarligt och det finns en risk att Putinregimen går till anfall mot Ukraina. Riksenheten för säkerhetsmål utesluter inga kopplingar enligt uppgifter till DN.

Foto: Vattenfall Group

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen