Lavrov går till attack mot sina egna – ”Tänker inte blunda längre”

2025 04 25

Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov är ökänd för sina aggressiva utspel, som i de flesta fall är riktade mot väst.

Men nu dundrar Lavrov istället mot en del av Rysslands egen politiska maktelit.

Lavrov oroar sig över att ”liberaler” inom den ryska eliten vill göra allt för att vara väst till lags.

”Vet vilka ni är”

Lavrov varnar för dessa ryska ”liberaler” i en intervju med tidningen Moskovskij Komsomolets, rapporterar Svenska Yle.

Lavrov passar på att hota gruppen.

– Vi vet vilka ni är och vi tänker inte blunda längre, säger Lavrov.

Enligt Lavrov finns det alltså en grupp som vill återställa den ordning och de relationer med väst som gällde innan kriget.

Den ryske utrikesministern är orolig över vad som kommer att hända den dag ett fredsavtal kommer på plats och västerländska sanktioner eventuellt slopas.

– Eftersom tjänstemän med liberala åsikter omedelbart kommer att försöka upphäva alla landvinningar vi gjort, säger han, enligt kanalen.

Rädd för ”förrädare”

Sergej Lavrov är bland annat orolig över vad som kommer att hända med Rysslands ansträngningar för att få igång en egen produktion när importen från väst har minskat.

Den ryske utrikesministern tror att det finns en grupp personer inom den ryska makteliten, som han beskriver som en ”femte kolonn”, som är beredda att förråda Ryssland. Dessa längtar tillbaka till sina lyxvillor i Europa, menar utrikesministern.

Sergej Lavrov har gjort sig känd för oerhört aggressiva och bisarra utspel, i vanliga fall riktade mot västvärlden.

Nu tycks Lavrov alltså vara nervös för vad som kommer att hända om ett fredsavtal kommer på plats.

Under tisdagen har det kommit uppgifter om de fredsförslag som har lagts fram av USA respektive Ukraina och Europa.

USA:s president Donald Trump har bland annat bekräftat att USA är redo att erkänna Krymhalvön som ryskt.

– Krym kommer att förbli ryskt, säger Trump i en intervju med Time Magazine.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen