Ledtråden som kan rädda kvar Löfven (S) som statsminister

2021 07 05

Sverige håller andan i väntan på det stora beskedet – och en viktig ledtråd kan mycket väl finnas i ett frågor-och-svar-dokument på riksdagens webbsida.

Stefan Löfven som statsminister – eller Ulf Kristersson. Eller möjligen extraval eller någon annan variant. Buden är många när statsministerns betänketid på 7 dagar nu går in på slutspurten. Senast på måndag klockan 23.59 måste Stefan Löfven ha fattat det slutgiltiga beslutet om han ska avgå och låta talmannen ta vid med talmansrundor eller om han ska utlysa extraval.

ANALYS

Ser man till det rådande mandatläget så leder Lag Löfven statsministeromröstningen med 175 mandat mot M-KD-SD-L-sidans 174 mandat. Men när det gäller budgetomröstningen så leder det blå laget med 174 mandat mot det röda lagets 147 mandat eftersom Vänsterpartiets 28 mandat inte tänker rösta på S-MP-C-budgeten.

Och för att kunna ta över Sveriges styre och regera måste man redan nu kunna visa upp en majoritet som tänker rösta ja till höstbudgeten - i alla fall enligt vad media och experter i allmänhet tycks bedöma. Men på riksdagens webbsida under rubriken ”Frågor och Svar – Regeringsbildning” redovisas följande fråga:

◾ Vad gäller för talmannens förslag av statsminister – måste denne ha möjlighet att få igenom sin budget?

Och svaret på riksdagens webbsida lyder enligt följande:

✅  Nej.

Min bedömning är att statsministerns upprepade formulering ”jag kommer att göra det bästa för Sverige” kan innebära att han vill undvika extraval och då kan svaret ovan från riksdagens webbsida klargöra att han faktiskt kan styra utan att med säkerhet få igenom budgeten.

Det finns även flera argument som talar för att V senare i höst trots allt röstar ja till regeringens budget även om de inte aktivt deltar i budgetsamarbetet. Om de trots allt fäller budgeten så är min bedömning att Stefan Löfven anser att att det är bättre att vara statsminister och styra med en M-KD-SD-budget än att inte styra alls.

[yop_poll id="271"]

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen