Ledtråden som kan rädda kvar Löfven (S) som statsminister

2021 07 05

Sverige håller andan i väntan på det stora beskedet – och en viktig ledtråd kan mycket väl finnas i ett frågor-och-svar-dokument på riksdagens webbsida.

Stefan Löfven som statsminister – eller Ulf Kristersson. Eller möjligen extraval eller någon annan variant. Buden är många när statsministerns betänketid på 7 dagar nu går in på slutspurten. Senast på måndag klockan 23.59 måste Stefan Löfven ha fattat det slutgiltiga beslutet om han ska avgå och låta talmannen ta vid med talmansrundor eller om han ska utlysa extraval.

ANALYS

Ser man till det rådande mandatläget så leder Lag Löfven statsministeromröstningen med 175 mandat mot M-KD-SD-L-sidans 174 mandat. Men när det gäller budgetomröstningen så leder det blå laget med 174 mandat mot det röda lagets 147 mandat eftersom Vänsterpartiets 28 mandat inte tänker rösta på S-MP-C-budgeten.

Och för att kunna ta över Sveriges styre och regera måste man redan nu kunna visa upp en majoritet som tänker rösta ja till höstbudgeten - i alla fall enligt vad media och experter i allmänhet tycks bedöma. Men på riksdagens webbsida under rubriken ”Frågor och Svar – Regeringsbildning” redovisas följande fråga:

Vad gäller för talmannens förslag av statsminister – måste denne ha möjlighet att få igenom sin budget?

Och svaret på riksdagens webbsida lyder enligt följande:

Nej.

Min bedömning är att statsministerns upprepade formulering ”jag kommer att göra det bästa för Sverige” kan innebära att han vill undvika extraval och då kan svaret ovan från riksdagens webbsida klargöra att han faktiskt kan styra utan att med säkerhet få igenom budgeten.

Det finns även flera argument som talar för att V senare i höst trots allt röstar ja till regeringens budget även om de inte aktivt deltar i budgetsamarbetet. Om de trots allt fäller budgeten så är min bedömning att Stefan Löfven anser att att det är bättre att vara statsminister och styra med en M-KD-SD-budget än att inte styra alls.

[yop_poll id="271"]

Efterlängtat besked om Aladdinasken

2025 12 23

Marabous populära chokladaskar Aladdin och Paradis har blivit dyrare och dyrare.

Inför årets jul har askarna både minskat i storlek och ökat i pris.

De populära chokladaskarna har minskat i storlek från 500 till 410 gram. Samtidigt har priset ökat från 119 till 129 kronor.

– Det innebär en prisökning på över 32 procent per 100 gram – trots att förpackningen ser ut ungefär som vanligt, rapporterar sajten Godare som är en del av Aftonbladet.

Annonserar efterlängtad vändning

Nu kommer dock ett efterlängtat besked för alla chokladälskare.

Marabous ägare Mondelez indikerar att en prissänkning är närstående.

Julia Lindberg, vd Mondelez Sverige, hänvisar till att kakaopriserna är på väg ner.

– Vår förhoppning är att kostnadstrycket ska kunna minska, och att detta i sin tur kan komma att märkas även för konsumenterna. Det är dock viktigt att komma ihåg att det alltid är handeln som sätter priserna mot konsument, säger hon till Dagligvarunytt.

Lindberg försvarar samtidigt prishöjningarna inför julen.

– Kakaopriserna har under en längre tid varit rekordhöga och resulterat i kraftigt ökade kostnader för vår produktion i Upplands Väsby. Det är även det som föranledde våra produktjusteringar, säger hon till tidningen.

LÄS MER: Förbud införs för matbutiker – förslaget finns i Sverige

Flera faktorer

Mondelez-chefen har tidigare hänvisat till att priset på kakao ökat dramatiskt på grund av dåliga skördar till följd av extrema väderhändelser.

– Svenska folket ska ha råd att njuta av vår choklad, det har varit vår idé sedan vi grundades för över hundra år sedan. Vi förstår att våra konsumenter inte kommer uppskatta att de får mindre choklad, men vår förhoppning är att konsumenten får tillgång till ett mer överkomligt styckpris beroende på hur handeln väljer att prissätta våra produkter.

– Den här förändringen möjliggör att vi kan fortsätta erbjuda konsumenterna ett varierat utbud, inom ett tillgängligt prisspann och med samma fantastiska smak och kvalitet, sade Lindberg när priserna höjdes.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – julpyntet var “stötande”

Foto: Mondelez Nordic Press Office

Text: Redaktionen

Massiv attack – Natoländer i blixtaktion

2025 12 23

Flera Natoländer har på tisdagsmorgonen aktiverat sina stridsflyg.

Det bekräftar Polens operativa ledning för de väpnade styrkorna.

Skälet är det massiva anfall som Ryssland i natt riktat mot Ukraina och som även riskerar att äventyra säkerheten i polskt luftrum.

– Stridsflygplan utplacerades och markbaserade luftförsvars- och radarspaningssytem sattes i ökad beredskap, framhåller den polska militären enligt Reuters.

Ett flertal länder deltog

Flera Natoallierade ska ha ingått i den blixtinkallade insatsen.

– Åtgärderna är av förebyggande karaktär och är avsedd att säkra och skydda luftrummet, särskilt i områden som gränsar till de hotade regionerna, meddelar Polens operativa ledning vidare.

Enligt ukrainska medier har Ryssland under natten inlett storskaliga missil- och drönarattacker mot ett flertal städer i Ukraina.

I synnerhet riktas attackerna mot landets infrastruktur. Explosioner har bland annat hörts i delar av västra Ukraina, bland annat staden Rivne.

Även Kyiv är under kraftig attack och flera delar av huvudstaden har förlorat strömmen.

Tymor Tkachenko, som leder Kyivs militära administration, uppmanar folk att söka skydd.

– Var snäll och stanna i skyddsrummen tills faran är över, varnar han enligt Reuters.

LÄS MER: Motståndsgrupp slår till i Ryssland

Varnat för julattacker

Det ryska anfallet kommer strax efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnat för att Ryssland planerar storskaliga anfall mot landet just under julhelgen.

– Det ligger i (ryssarnas) natur att göra någon form av massiv anfall under vår jul. Vi tar återigen upp frågan om luftförsvar och skyddet av våra samhällen, särskilt den 23, 24 och 25 december, sade Zelenskyj häromdagen enligt Kyiv Independent.

Ryssland har tidigare sagt nej till vapenvila över jul med motiveringen att det skulle ge Ukraina “respit”, enligt Kremls talesperson Dmitrij Peskov.

Förr har Ryssland initierat partiella vapenvilor under religiösa helgdagar, men konsekvent brutit mot dem.

LÄS MER: Fler ryska stridsflyg förstörda – två attacker på två dagar

Arkivfoto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen