Ledtråden som kan rädda kvar Löfven (S) som statsminister

2021 07 05

Sverige håller andan i väntan på det stora beskedet – och en viktig ledtråd kan mycket väl finnas i ett frågor-och-svar-dokument på riksdagens webbsida.

Stefan Löfven som statsminister – eller Ulf Kristersson. Eller möjligen extraval eller någon annan variant. Buden är många när statsministerns betänketid på 7 dagar nu går in på slutspurten. Senast på måndag klockan 23.59 måste Stefan Löfven ha fattat det slutgiltiga beslutet om han ska avgå och låta talmannen ta vid med talmansrundor eller om han ska utlysa extraval.

ANALYS

Ser man till det rådande mandatläget så leder Lag Löfven statsministeromröstningen med 175 mandat mot M-KD-SD-L-sidans 174 mandat. Men när det gäller budgetomröstningen så leder det blå laget med 174 mandat mot det röda lagets 147 mandat eftersom Vänsterpartiets 28 mandat inte tänker rösta på S-MP-C-budgeten.

Och för att kunna ta över Sveriges styre och regera måste man redan nu kunna visa upp en majoritet som tänker rösta ja till höstbudgeten - i alla fall enligt vad media och experter i allmänhet tycks bedöma. Men på riksdagens webbsida under rubriken ”Frågor och Svar – Regeringsbildning” redovisas följande fråga:

◾ Vad gäller för talmannens förslag av statsminister – måste denne ha möjlighet att få igenom sin budget?

Och svaret på riksdagens webbsida lyder enligt följande:

✅  Nej.

Min bedömning är att statsministerns upprepade formulering ”jag kommer att göra det bästa för Sverige” kan innebära att han vill undvika extraval och då kan svaret ovan från riksdagens webbsida klargöra att han faktiskt kan styra utan att med säkerhet få igenom budgeten.

Det finns även flera argument som talar för att V senare i höst trots allt röstar ja till regeringens budget även om de inte aktivt deltar i budgetsamarbetet. Om de trots allt fäller budgeten så är min bedömning att Stefan Löfven anser att att det är bättre att vara statsminister och styra med en M-KD-SD-budget än att inte styra alls.

[yop_poll id="271"]

Armand Duplantis: “Bäst genom tiderna”

2025 11 17

Armand “Mondo” Duplantis är en av Sveriges främsta atleter.

Och frågan är om han inte är den allra främsta.

Stavhopparen har gång på gång fått det svenska folket att resa på sig från sofforna när han slagit nya världsrekord.

Han har vunnit OS-guld, bragdguld och av BBC utsetts som årets personlighet inom sport.

Nytt kontrakt

Duplantis har slagit nytt rekord i stavhopp hela 14 gånger.

Här är alla rekord han har slagit:

8 Februari, 2020 - 6.17 meter

15 Februari, 2020 - 6.18 meter

7 Mars, 2022 - 6.19 meter

20 Mars, 2022 - 6.20 meter

24 Juli, 2022 - 6.21 meter

25 Februari, 2023 - 6.22 meter

17 September, 2023 - 6.23 meter

20 April, 2024 - 6.24 meter

5 Augusti, 2024 - 6.25 meter

25 Augusti, 2024 - 6.26 meter

28 Februari, 2025 - 6.27 meter

15 Juni, 2025 - 6.28 meter

12 Augusti, 2025 - 6.29 meter

15 September 2025 - 6.30 meter

Vann bragdguld

Förra året tilldelades Armand “Mondo” Duplantis bragdguldet efter att ha tagit OS-guld och satt nytt världsrekord i Paris under samma kväll.

25-åringen blev därmed den första att vinna stavhoppstävlingen för herrar två gånger i rad sedan 1950-talet.

Motiveringen löd "för historiskt OS-guld och världsrekord, en förtrollande höjdare och bragd i särklass”.

– Det betyder väldigt mycket, det är ett av de största prisen man kan få i Sverige, sade stavhopparen då till SVT.

Årets personlighet

2024 utsågs Duplantis till årets personlighet inom sport av BBC.

Duplantis blev då den andra skandinaven i rad som vann utmärkelsen “World Sport Star”, efter den norske fotbollsspelaren Erling Haaland 2023.

“Bäst genom tiderna”

Så här lät det från Duplantis efter ytterligare en utmärkelse:

– Jag är så hedrad över att vinna priset, sade han till BBC.

Duplantis ses enligt BBC som “den bästa stavhopparen genom alla tider”, och ses av många svenskar som en av de bästa svenska idrottsutövarna – om inte den bästa.

Förväntningarna handlar inte om att han ska kunna vinna tävlingar numera – utan om världsrekordet kommer att slås ännu en gång.

Foto: Av Frankie Fouganthin - Eget arbete, CC BY-SA 4.0

Text: Redaktionen


17 nov 2025

JUST NU: Elen är för billig – historiskt nödåtgärd i Sverige

2025 11 17

Elen är för billig i delar av Sverige.

Det får konsekvenser.

Låga elpriser i norra delarna av landet i kombination med höga vattenflöden gör att historiska mängder vatten dumpas från kraftverken utan att bli el, rapporterar SR. Aldrig förr har så mycket vatten släppts förbi turbinerna.

Enligt Jens Berggren, energiexpert på Vattenfall, är det en ovanlig situation.

– Dessa enorma vattenmängder vi har i Sverige gör att vi ibland måste spilla vatten, alltså släppa det förbi dammarna utan att de går igenom turbinerna och därmed genererar el.

Aldrig sett liknande

Jens Berggren understryker att åtgärden handlar om en säkerhetsfråga. Den måste prioriteras, även om ett värde går förlorat när vattnet släpps förbi turbinerna.

Men samtidigt som priserna är så låga i norr stiger elpriset i södra delarna av landet. Just nu är priset 3-4 gånger högre i de två sydligaste elprisområdena, enligt SR.

Vattenfalls energiexpert menar att han aldrig varit med om något liknande tidigare under motsvarande tid på året.

– Jag tror inte att det har varit riktigt så här mycket överkapacitet. Samtidigt rinner det till nytt vatten fortfarande, det kommer ytterligare regn och det fylls hela tiden på.

LÄS MER: Svensk får 800 miljoner kronor – nytt jätteavtal

Nästa halva landets produktion

I Sverige finns omkring 2 000 vattenkraftverk. Tillsammans står de för ungefär 45 procent av landets totala energiproduktion, enligt siffror från Vattenfall.

–  Det betyder att vi kan lagra vatten i dammarna när efterfrågan är låg och släppa ut vattnet när efterfrågan är större, förklarar Vattenfall på sin hemsida och tillägger:

– Vi kan till exempel spara på vattenkraften de dagar det blåser mer och det produceras mycket vindkraft. På så sätt kan vi hålla en jämn nivå av energiproduktion i landet.

LÄS MER: Årets uppgång utraderad – valuta faller kraftigt

Foto: Tomas Ärlemo/Svenska kraftnät

Text: Redaktionen