Ledtråden som kan rädda kvar Löfven (S) som statsminister

2021 07 05

Sverige håller andan i väntan på det stora beskedet – och en viktig ledtråd kan mycket väl finnas i ett frågor-och-svar-dokument på riksdagens webbsida.

Stefan Löfven som statsminister – eller Ulf Kristersson. Eller möjligen extraval eller någon annan variant. Buden är många när statsministerns betänketid på 7 dagar nu går in på slutspurten. Senast på måndag klockan 23.59 måste Stefan Löfven ha fattat det slutgiltiga beslutet om han ska avgå och låta talmannen ta vid med talmansrundor eller om han ska utlysa extraval.

ANALYS

Ser man till det rådande mandatläget så leder Lag Löfven statsministeromröstningen med 175 mandat mot M-KD-SD-L-sidans 174 mandat. Men när det gäller budgetomröstningen så leder det blå laget med 174 mandat mot det röda lagets 147 mandat eftersom Vänsterpartiets 28 mandat inte tänker rösta på S-MP-C-budgeten.

Och för att kunna ta över Sveriges styre och regera måste man redan nu kunna visa upp en majoritet som tänker rösta ja till höstbudgeten - i alla fall enligt vad media och experter i allmänhet tycks bedöma. Men på riksdagens webbsida under rubriken ”Frågor och Svar – Regeringsbildning” redovisas följande fråga:

◾ Vad gäller för talmannens förslag av statsminister – måste denne ha möjlighet att få igenom sin budget?

Och svaret på riksdagens webbsida lyder enligt följande:

✅  Nej.

Min bedömning är att statsministerns upprepade formulering ”jag kommer att göra det bästa för Sverige” kan innebära att han vill undvika extraval och då kan svaret ovan från riksdagens webbsida klargöra att han faktiskt kan styra utan att med säkerhet få igenom budgeten.

Det finns även flera argument som talar för att V senare i höst trots allt röstar ja till regeringens budget även om de inte aktivt deltar i budgetsamarbetet. Om de trots allt fäller budgeten så är min bedömning att Stefan Löfven anser att att det är bättre att vara statsminister och styra med en M-KD-SD-budget än att inte styra alls.

[yop_poll id="271"]

3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen