SVERIGE: Leif GW sågar nytt förslag

2023 10 01

Leif GW Persson riktar kritik mot regeringens nya förslag.

Den brutala våldsvågen som skakat landet under den senaste tiden har riktat allmänhetens blickar mot hur regeringen ska ta sig an gängbrottsligheten framöver.

Bland förslagen som varit på bordet finns möjligheten att använda sig av militären för att hjälpa polisen.

Nu reagerar Leif GW Persson på förslaget, och riktar kritik.

Det rapporterar TV4.

“Det ger ingenting”

Professorn menar att det inte skulle hjälpa att använda militära förmågor för att bekämpa gängvåldet.

– Det ger ingenting i det här sammanhanget, säger han.

Vidare förklarar Persson att militärens stöd inte skulle göra någon skillnad när det kommer till att lagföra de allra grövsta kriminella.

Behöver ligga i framkant

Istället menar han att det behövs en fungerande polismyndighet som kan ligga i framkant.

– Vid de tillfällen man har lyckats springa om de här som håller på att illfänas, då blir det ett helt annat utfall. Men de exemplen är väldigt få, jag har bara hittat två sådana under året, säger han.

Haft samtal

I samband med det brutala våldet har rundabordssamtal hållits för att få fram åtgärder.

– De senaste åren har det grova våldet kopplat till organiserad brottslighet accelererat i Sverige, framhåller regeringen.

– Antalet illegala sprängningar har ökat avsevärt och många av dem har ägt rum på offentliga platser eller vid flerfamiljshus och andra privata bostäder. Det grova våldet, och den organiserade brottslighet som detta våld är ett uttryck för, är systemhotande.

“Alla relevanta aktörer”

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) menar att hela samhällets kraft måste användas för att trycka tillbaka brottsligheten.

– I vår kommer minimistraffet för otillåten hantering av explosiva varor dubbleras, men mer måste göras för att förebygga och förhindra sprängningarna. Vi samlar nu därför alla relevanta aktörer för att gemensamt identifiera vad som kan göras på kort och lång sikt, säger Gunnar Strömmer.

Foto: Albin Olsson resp Kristdemokraterna

Text: Redaktionen

V och SD överens – gör samma sak

2026 10 22

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Omtalad skatt kan avskaffas – pensionärer skulle gynnas

2026 10 21

En av de mer omstridda skatterna i Sverige kan vara på väg att försvinna.

Sedan augusti är den så kallade flyttskatten, det vill säga reavinstskatten eller kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostad, föremål för utredning.

Kristdemokraterna sade så sent som i maj att de vill att skatten avskaffas.

– Bostadsmarknaden behöver präglas av rörlighet och flexibilitet. För att människor ska kunna flytta när livssituationen förändras får inte skatter stå i vägen. Därför ser vi nu över flyttskatterna i syfte att skapa en mer välfungerande bostadsmarknad, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) när utredningen tillsattes.

Var sjätte skulle flytta

Om utredningen skulle landa i en rekommendation att avskaffa skatten, och det sedan också drivs igenom, skulle det få var sjätte bostadsägare att överväga att flytta. Det visar en ny undersökning från Nordea som gjorts på uppdrag av Verian.

För stockholmare är motsvarande siffra så hög som 20 procent. Med andra ord skulle det sätta fart på bostadsmarknaden, menar storbanken.

– Att 16–20 procent av bostadsägarna skulle överväga att flytta visar att slopandet av flyttskatten skulle få betydelse för ökad rörlighet. Eftersom bara tre procent av de som bor i villa och tio procent av de som bor i bostadsrätt flyttar under ett normalt år, säger Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea, i en kommentar.

Läs mer: 34 000 kronor i lön – många måste anställas nu

Experten: skulle gynna många pensionärer

Idag ligger reavinstskatten när du säljer din bostad med vinst på 22 procent.

Enligt Anders Stenkrona finns det många i Sverige som skulle gynnas av att skatten försvinner. I synnerhet bostadsägare som fått en stor värdeökning på bostaden, men ännu inte sålt den. Många pensionärer tillhör den gruppen, understryker privatekonomen.

– Det är typiskt sett äldre personer som bor i en förhållandevis värdefull bostad som de köpte för länge sedan. De slipper skatta sin reavinst då, säger han till SvD.

Läs mer: Kalldusch för bolånetagare – “Hoppas vi har fel”

Foto: D. Mackay resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen