SVERIGE: Leif GW sågar nytt förslag

2023 10 01

Leif GW Persson riktar kritik mot regeringens nya förslag.

Den brutala våldsvågen som skakat landet under den senaste tiden har riktat allmänhetens blickar mot hur regeringen ska ta sig an gängbrottsligheten framöver.

Bland förslagen som varit på bordet finns möjligheten att använda sig av militären för att hjälpa polisen.

Nu reagerar Leif GW Persson på förslaget, och riktar kritik.

Det rapporterar TV4.

“Det ger ingenting”

Professorn menar att det inte skulle hjälpa att använda militära förmågor för att bekämpa gängvåldet.

– Det ger ingenting i det här sammanhanget, säger han.

Vidare förklarar Persson att militärens stöd inte skulle göra någon skillnad när det kommer till att lagföra de allra grövsta kriminella.

Behöver ligga i framkant

Istället menar han att det behövs en fungerande polismyndighet som kan ligga i framkant.

– Vid de tillfällen man har lyckats springa om de här som håller på att illfänas, då blir det ett helt annat utfall. Men de exemplen är väldigt få, jag har bara hittat två sådana under året, säger han.

Haft samtal

I samband med det brutala våldet har rundabordssamtal hållits för att få fram åtgärder.

– De senaste åren har det grova våldet kopplat till organiserad brottslighet accelererat i Sverige, framhåller regeringen.

– Antalet illegala sprängningar har ökat avsevärt och många av dem har ägt rum på offentliga platser eller vid flerfamiljshus och andra privata bostäder. Det grova våldet, och den organiserade brottslighet som detta våld är ett uttryck för, är systemhotande.

“Alla relevanta aktörer”

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) menar att hela samhällets kraft måste användas för att trycka tillbaka brottsligheten.

– I vår kommer minimistraffet för otillåten hantering av explosiva varor dubbleras, men mer måste göras för att förebygga och förhindra sprängningarna. Vi samlar nu därför alla relevanta aktörer för att gemensamt identifiera vad som kan göras på kort och lång sikt, säger Gunnar Strömmer.

Foto: Albin Olsson resp Kristdemokraterna

Text: Redaktionen

Blankt nej från SD – alla andra partier överens

2026 11 05

Riksdagen har idag röstat för ändringar i grundlagen.

Samtliga riksdagspartier, förutom SD, sa ja till att ändra i regeringsformen och riksdagsordningen, och därmed göra det svårare att göra ändringar i grundlagen framöver.

Lagändringen, som börjar gälla den 1 april 2027, innebär bland annat att det framöver kommer ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget. Mellan omröstningarna måste också, precis som tidigare, ett riksdagsval äga rum.

Den första omröstningen i frågan ägde rum den 1 oktober 2025.

SD oroar sig för S

SD röstade, som enda parti, nej till förslaget. Riksdagens största parti uppges vara anledningen till beslutet.

– I dag röstade alla partier förutom SD ja till en grundlagsändring som innebär att ett enda stort parti, i praktiken Socialdemokraterna, får möjlighet att stoppa framtida ändringar av grundlagen, uppger SD i ett inlägg på Facebook.

Regeringens besked

När förslaget till grundlagsändringen lyftes under 2025 argumenterade regeringen för att ändringen är nödvändig utifrån säkerhetsläget och för att värna demokratin.

– Som grundlagskommittén har resonerat ska det inte vara alltför svårt att väcka ett grundlagsförslag och därmed lyfta frågorna till öppen debatt. Däremot ska det krävas bred uppslutning för att ett förslag till grundlagsändring slutligen ska antas, uppgav justitieminister Gunnar Strömmer (M) då, enligt DN.

Läs också: Dystert pensionsbesked – ”många kommer bli förskräckta”

Ytterligare lagändring

Dagens riksdagsbeslut innebär också att skyddet för de svenska domstolarnas och domarnas oberoende stärks, uppger riksdagen i ett uttalande. Bland annat måste styrelsen för den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna utgöras av ledamöter där en majoritet är domare.

En annan förändring är att myndigheter som lyder under regeringen i fortsättningen inte ska kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: Henrik Nyström Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Tsunami” drar fram i Ryssland – faller en efter en

2026 11 04

En “tsunamivåg” sveper genom Ryssland.

Krisrapporterna om den ryska ekonomin och många av landets företag har avlöst varandra de senaste åren.

Nu faller bolag efter bolag i en rad viktiga sektorer, visar en ny statlig rapport enligt den ryska affärstidningen Kommersant samt oberoende The Moscow Times.

Under tredje kvartalet ökade antalet företagskonkurser i landet med hela 19 procent. Antalet företag som tagit första steget mot konkurs ökade med 29 procent. Nästan 5 400 ryska företag har hittills kastat in handduken under 2026.

– Inflation, volatilitet i styrräntorna och stigande lånekostnader har sakta men säkert utlöst en dominoeffekt, säger Anastasia Shamshina, advokat och grundare av den ryska juridiska byrån K’amelawt, till The Moscow Times.

Tsunamivåg av konkurser

It-sektorn, detaljhandeln och infrastrukturföretag är några av de värst drabbade i den konkursvåg som drar fram i Ryssland. Till och med tillverkare inom försvarsindustrin är kraftigt påverkade.

Redan i slutet av juli tidigare år varnade Alexander Shokhin, ordförande för den ryska fackföreningen RSPP, för att just det här skulle ske. Han pekade då på centralbankens policy att inte sänka styrräntan.

– Det skapar en kumulativ effekt av negativa faktorer i ekonomin, sade han vid tillfället enligt The Moscow Times.

Andra läser: Ryskt miljardbolag går i konkurs

Höjt skatten

Den ryska centralbanken sänkte senast styrräntan den 24 juli, då från 14,25 procent till 14 procent. Sedan dess har den legat kvar på samma nivå. Under första halvåret 2026 har samtidigt vinsterna för de ryska företagen sjunkit till lägstanivåer som inte setts sedan pandemin, enligt den ryska exiltidningen.

– Fallande konsumentefterfrågan, en hög styrränta och en växande skattebörda påverkar ryska företag. Förra året höjde regeringen bolagsskatten, och i år höjde de momsen till 22 procent och stramade åt skattesystemet för småföretag, vilket berövade hundratusentals entreprenörer det förenklade systemet och de låga skattesatserna, skriver Moscow Times.

Andra läser: Trump erkänner – ”Därför förlorade vi”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen