Litauen stänger luftrummet

2025 08 21

Litauen stänger luftrummet inför den kommande rysk-belarusiska militärövningen.

Snart drar den stora rysk-belarusiska militärövningen Zapad-25 igång.

Det rör sig om den största övningen sedan 2021.

Nu kommer besked om att Natolandet Litauen stänger sitt luftrum, rapporterar Kyiv Independent.

Stänger luftrummet

Litauen stänger nu sitt luftrum längs gränsen till Belarus fram till den första oktober, med hänvisning till säkerhetsrisker kopplade till drönare och kommande rysk-belarusiska militärövningar.

Belarus har spelat en avgörande roll som Rysslands allierade i det fullskaliga kriget mot Ukraina, genom att tillhandahålla sitt territorium som en uppskjutningsbas för ryska militära operationer.

Beslutet, som godkändes av Litauens transport- och kommunikationsministerium på begäran av Litauens väpnade styrkor, fattades "med tanke på säkerhetsläget och hoten mot samhället, inklusive risker för civilflyget på grund av kränkningar av luftrummet med obemannade luftfarkoster".

Kan förlängas

Beslutet kan komma att förlängas om kränkningar av drönare från belarusiskt territorium sker.

Stängningen sker inför de militära övningarna Zapad-2025, som är planerade att äga rum i Belarus mellan den 12 och 16 september.

Minsk har uppgett att de gemensamma övningarna med Ryssland är avsedda att testa båda ländernas förmåga att säkerställa säkerhet och avvärja eventuella aggressioner.

Läs mer: ”Måste få attackera” – Trumps oväntade utspel om Ukrainakriget

Det är Zapad-25

CEPA – Center for European Policy Analysis – uppger att Zapad-25 är den största rysk-belarusiska övningen sedan 2021.

– De enorma Zapad-övningarna, som har pågått vartannat år sedan 2013, har ett tydligt syfte – att visa Rysslands förmåga att hota och slutligen invadera Nato-medlemmar på alliansens östra flank, skriver CEPA.

“Defensiv”

Moskva och Minsk beskriver den kommande övningen som “defensiv”.

Zapad-25 är en av de största gemensamma övningarna som Ryssland och Belarus genomfört på senare år.

– Antalet soldater lägre än Zapad-21, men bör inte underskattas, med tanke på den mer aktiva involveringen av olika typer av vapen och ett stort antal deltagande trupper, fortsätter CEPA.

– Å sin sida involverade Natos största övning sedan kalla krigets slut, Steadfast Defender 2024, 90 000 personer.

Läs mer: Massivt ukrainskt erbjudande till USA – värt en biljon kronor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen