Livsmedelsjätte utlovar prissänkning

2023 09 27

Under vintern och våren var det kanske den mest debatterade frågan i Sverige.

Priserna i matbutikerna sköt i höjden – och finansminister Elisabeth Svantesson (M) fick ryta ifrån ordentligt i ett specialmöte med Ica, Coop och Axfood.

Ökat under sensommaren

Under sommaren stabiliserades priserna, för att under förra månaden börja höjas igen.

Frysta grönsaker och frukt var bland varorna som ökade mest i pris.

En som reagerade var Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar.

– Trots att matjättarna i våras sa att dom skulle sänka sina priser visar det sig nu att dom höjer priserna ytterligare. Regeringen lovade i valrörelsen att priset på falukorv skulle sänkas. Nu verkar det som att det är en av varorna som ökar mest i pris, uttryckte hon i ett inlägg på Instagram.

Idag: lovar sänkning

I efterspelet av den nygamla matdebatten går nu en av Sveriges livsmedelsjättar ut med ett löfte om prissänkning i oktober.

Det handlar om ett 70-tal varor som sänks för Coops medlemmar, meddelar butiken i ett pressmeddelande.

– Åter igen kommer våra medlemmar hitta flertalet familjevänliga måltidsvaror för både skafferi, kyl och frys. Perfekta vardagsvaror för dagens alla måltider, säger Coop Sveriges vd Marie Nygren.

– Att kunna erbjuda ordentligt sänkta priser på utvalda favoriter tror vi kommer uppskattas av våra medlemmar.

Uppföljning på tidigare kampanj

Erbjudandet, som gäller mellan 2 och 29 oktober, är en uppföljning av det prissänkning man gav besked om förra månaden då det handlade om prissänkningar på uppemot 30 procent.

– Vi fortsätter med en väldigt tydlig strategisk riktning mot att ge bäst pris för våra medlemmar, säger Marie Nygren.

Misstankar mot livsmedelsbranschen

Förra veckan meddelade Konkurrensverket att man gjort razzior mot flera livsmedelsföretag i Sverige utifrån misstankar om samarbete kring inköps- och försäljningspriser.

Enligt uppgifter till Sveriges Radio Ekot handlar det om tre företag inom bärbranschen.

Utredningen ska visa om företagen brutit mot konkurrenslagen.

I somras gick samma myndighet ut med att man hade sett tecken på bristande konkurrens och omotiverade prisökningar i livsmedelsbranschen.

– Vi är bekymrade över utvecklingen, sade projektledaren Leif Nordqvist till SVT i juni.

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen