JUST NU: Ljusning i SAS-konflikten

2022 07 12

Parterna bekräftar att de kommer att börja tala med varandra.

Imorgon, onsdag, sätter sig SAS och Pilotförbundet vid förhandslingsbordet igen.

Det bekräftar den svenska medlaren Jan Sjölin till både SVT och danska TV2.

Sker i Stockholm

Förhandlingarna kommer att ske i Stockholm och ett nytt avtal för piloterna uppges ligga i potten.

Beskedet är glädjande, inte bara för piloterna utan också för de tusentals resenärer som fått sina resor inställda och i flera fall blivit strandade på olika semesterorter runt om i Europa.

Vill samlas på en plats

Nu bekräftas alltså nya förhandlingar där parterna nu möts i möblerade rum.

– Förhandlingarna har pågått oavbrutet och nu vill vi ha dem samlade på plats, säger Jan Sjölin till Expressen.

Onsdagen nyckeldag

Han tillägger:

– De kommer att droppa in under onsdagsförmiddagen. På eftermiddagen väntas alla vara på plats.

SAS vill mötas

SAS öppnade för förhandlingar “öga mot öga” redan under gårdagen.

– Strejken påverkar dagligen flera tusentals passagerare och många medarbetare på SAS arbetar hårt för att hjälpa de påverkade passagerna. Det är nödvändigt att parterna gemensamt når ett avslut på situationen, framhåller flygbolaget i ett pressmeddelande.

Behöver avsluta strejken

Flygbolaget deklarerade också att man vill få ett slut på strejken, vilket togs emot av glädje från piloterna.

– Det faktum att SAS nu tar ett initiativ visar ju att de har ändrat ståndpunkt jämfört med tidigare. På det sättet är det en positiv utveckling. Vi är spända på vad de eventuellt har att komma med, säger Jan Levi Skogvang, ledare i SAS Norges Flygerförening, till norska Dagbladet.

Efterlängtat i Sverige

Även från svenskt håll är det ett efterlängtat besked.

– Vi har stått redo att återta förhandlingar sedan strejken bröt ut för en vecka sedan, säger Martin Lindgren, ordförande för SAS sektion inom Svensk pilotförening, till SVT.

900 piloter har strejkat

Drygt 900 piloter från Sverige, Norge och Finland har strejkat sedan 4 juli.

Även mekaniker för flygbolaget har gått ut i sympatistrejk i Köpenhamn.

Foto: Beckett P

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen