10 november 2025

EKONOMI: Lovande nyheter för bolånetagare

2023 01 16

Prognosen är att räntetoppen är nära – och att räntan snart kan falla.

Den analysen gör nu storbanken Swedbank, till många bolånetagares lättnad.

Samtidigt höjs ett varnande finger om att det kommer att bli värre innan det blir bättre, på grund av åtstramningar från exempelvis Europeiska centralbanken.

– Vår bedömning är att räntorna sjunker i slutet av 2023 och under början av 2024 till följd av fallande inflation och att centralbankerna mjuknar. Vi kan därför konstatera att räntetoppen är nära nu, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, i ett pressmeddelande.

Positiva signaler redan nu

Även om den förväntade utvecklingen är att räntorna sjunker först i slutet av året finns det dock positiva signaler redan nu. 

– Prognosen för rörliga bolåneräntor revideras ned och de väntas toppa på fyra procent under början av året, framhåller banken.

Det är en nedrevidering på hela 0,75 procentenheter sedan prognosen i december och möjliggörs av att Riksbankens räntehöjningar under året fått mildare genomslag på bolåneräntor än vad man förväntat sig.

– Vi räknar därefter med att de ligger relativt stilla under en period för att sedan börja sjunka under nästa år, säger Andreas Wallström.

Då förväntas inflationen falla

När Riksbanken sammanträder i februari väntas en höjning av styrräntan med 50 punkter.

Det får följden att den landar på tre procent.

Som skäl anger Swedbank ett överraskande högt inflationsutfall för december som tillsammans med en svag krona och “högaktiga signaler från ECB” gör att man inte kan utesluta höjningar under våren.

– I slutet av året väntas Riksbankens räntesänkningar påbörjas till följd av att den ekonomiska aktiviteten minskar och inflationen faller tillbaka, skriver emellertid Swedbank.

Högsta inflationstakten på över 30 år

När siffrorna för december månads inflationstakt släpptes i fredags konstaterades en ökning till 10,2 procent.

En ökning med 0,7 procentenheter och en större uppgång än väntat.

Enligt Riksbankens prognos förväntades inflationstakten stanna på 9,8 procent.

Inflationstakten enligt KPI –  som visar prisutvecklingen för den privata, genomsnittliga konsumtionen i Sverige – nådde en toppnivå. Den steg till 12,3 procent i december.

Den högsta nivån sedan februari 1991 och en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med november.

– Inflationstakten enligt KPI blev högre än den enligt KPIF på grund av bolånens ökade räntesatser. Den effekten rensas bort från KPIF. I övrigt är de två måtten lika, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


JUST NU: Ryssland aktiverar invasionsplanen från 2022

2025 12 02

Ryska styrkor påstår sig ha intagit den strategiskt viktiga staden Pokrovsk, som beskrivs som en “port” för att ta kontroll över hela Donbasregionen.

Natten till tisdagen bryter Rysslands diktator Vladimir Putin tystnaden i frågan.

– Detta är en viktig utveckling. Vi är alla medvetna om dess betydelse, säger Putin enligt Reuters.

Diktatorn hävdar också att den påstådda ryska framgången gör att Ryssland nu kan skifta tillbaka fokus – till vad Kreml egentligen hade som syfte vid den fullskaliga invasionen för snart fyra år sedan.

Enligt Putin avancerar nu ryska styrkor “i praktiskt taget alla riktningar”

– Detta är en viktig riktning. Vi förstår alla hur viktigt det är. Det gör att vi kan gå vidare med uppgiften vi påbörjade när den militära specialoperationen inleddes, säger Putin.

Begreppet “militära specialoperationen” är det som Kreml använt för att beskriva invasionen av Ukraina i februari 2022.

Ifrågsaätts

Det ryska beskedet om man intagit Pokrovsk har mötts av skepsis. Andriy Kovalenko, chefen för det ukrainska centret för bekämpning av desinformation, har varnat för att Ryssland kommer att försöka “utöva press på frontlinjen med många högljudda uttalanden”.

Han sa att detta gjordes ”exklusivt för den västerländska publiken och för att höja de diplomatiska insatserna” mitt i nya förhandlingar om hur kriget i Ukraina ska kunna avslutas, skriver CNN.

Även den ansedda amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, ifrågasätter det ryska påståendet.

– ISW har ännu inte observerat bevis som bekräftar att ryska styrkor har slutfört erövringen av Pokrovsk i skrivande stund. Kreml kan ha tillkännagivit erövringen av Pokrovsk i förtid den 1 december – liksom för många andra bosättningar i Ukraina – som en del av en kognitiv krigföringsinsats för att forma de amerikansk-ryska förhandlingarna i Moskva den 2 december, framhåller tankesmedjan.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Svårbedömt

Joakim Paasikiivi, tidigare överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan i Stockholm, menar att det inte är omöjligt att Ryssland kan ha tagit över Pokrovsk.

Men det är väldigt svårt att säga att det skulle vara så grundat bara på ryska utsagor. Eftersom de säger att de tar saker som de inte har tagit, säger militärexperten till TV4 Nyheterna.

USA:s sändebud Steve Witkoff möter Vladimir Putin i Moskva under tisdagen.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Fruktar värsta vintern sedan 2022 – “tror många svenskar förstår”

2025 12 02

Sverige förbereder att gå fram med ett särskilt vinterpaket värt 1,1 miljarder kronor.

Ryssland fortsätter att attackera Ukraina, mitt under de pågående fredsförhandlingarna.

I synnerhet siktar Moskva in sig på att förstöra ukrainsk infrastruktur, vilket leder till svåra och långa strömavbrott.

– De här attackerna har intensifierats de senaste veckorna. När temperaturen nu börjar falla riskerar det här att bli den värsta vintern sedan 2022, säger Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa (M) till GP.

"Tror många svenskar förstår"

Det är på grund av de eskalerande ryska attackerna som vinterpaketet tagits fram. När de nya 1,1 miljarderna ska skänkas har regeringen valt att fördela om bistånd som tidigare varit avsett för bland annat afrikanska länder.

Nu går en del av pengarna till Ukraina istället. Enligt Benjamin Dousa beror det på två saker: dels solidariteten med Ukraina, dels det svenska nationella säkerhetsintresset i att hålla Ukraina på benen.

Ministern upplever att svenska folket har förståelse för omfördelningen.

– Jag tror också att många svenskar förstår att vår statsbudget inte är oändlig. Ska vi inte behöva höja skatter för att finansiera Ukrainastödet så behöver vi ta från andra områden i biståndsbudgeten.

LÄS MER: Kängan till Europa – “Har inget att säga till om”

600 miljoner till nytt initiativ

Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige bidragit med motsvarande cirka 108 miljarder kronor för att på olika sätt stötta Ukraina.

I november meddelade regeringen att Sverige avsätter 600 miljoner kronor till det amerikanska initiativet Prioritised Ukraine Requirement List.

– Bidraget stärker Ukrainas luftförsvarsförmåga och försvar mot Ryssland. Ryssland utgör ett hot mot Europa och Sverige kommer fortsatt agera med andra via finansiella, militära och humanitära medel för att stödja Ukraina och skydda Europa, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen