17dec25

EKONOMI: Lovande nyheter för bolånetagare

2023 01 16

Prognosen är att räntetoppen är nära – och att räntan snart kan falla.

Den analysen gör nu storbanken Swedbank, till många bolånetagares lättnad.

Samtidigt höjs ett varnande finger om att det kommer att bli värre innan det blir bättre, på grund av åtstramningar från exempelvis Europeiska centralbanken.

– Vår bedömning är att räntorna sjunker i slutet av 2023 och under början av 2024 till följd av fallande inflation och att centralbankerna mjuknar. Vi kan därför konstatera att räntetoppen är nära nu, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, i ett pressmeddelande.

Positiva signaler redan nu

Även om den förväntade utvecklingen är att räntorna sjunker först i slutet av året finns det dock positiva signaler redan nu. 

– Prognosen för rörliga bolåneräntor revideras ned och de väntas toppa på fyra procent under början av året, framhåller banken.

Det är en nedrevidering på hela 0,75 procentenheter sedan prognosen i december och möjliggörs av att Riksbankens räntehöjningar under året fått mildare genomslag på bolåneräntor än vad man förväntat sig.

– Vi räknar därefter med att de ligger relativt stilla under en period för att sedan börja sjunka under nästa år, säger Andreas Wallström.

Då förväntas inflationen falla

När Riksbanken sammanträder i februari väntas en höjning av styrräntan med 50 punkter.

Det får följden att den landar på tre procent.

Som skäl anger Swedbank ett överraskande högt inflationsutfall för december som tillsammans med en svag krona och “högaktiga signaler från ECB” gör att man inte kan utesluta höjningar under våren.

– I slutet av året väntas Riksbankens räntesänkningar påbörjas till följd av att den ekonomiska aktiviteten minskar och inflationen faller tillbaka, skriver emellertid Swedbank.

Högsta inflationstakten på över 30 år

När siffrorna för december månads inflationstakt släpptes i fredags konstaterades en ökning till 10,2 procent.

En ökning med 0,7 procentenheter och en större uppgång än väntat.

Enligt Riksbankens prognos förväntades inflationstakten stanna på 9,8 procent.

Inflationstakten enligt KPI –  som visar prisutvecklingen för den privata, genomsnittliga konsumtionen i Sverige – nådde en toppnivå. Den steg till 12,3 procent i december.

Den högsta nivån sedan februari 1991 och en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med november.

– Inflationstakten enligt KPI blev högre än den enligt KPIF på grund av bolånens ökade räntesatser. Den effekten rensas bort från KPIF. I övrigt är de två måtten lika, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Moskva attackerat – 600 000 ryssar saknar ström

2025 12 31

Det ryska försvarsdepartementet rapporterar om en storskalig luftattack mot Moskvaregionen.

Enligt departementet har 109 ukrainska drönare skjutits ned över regionen.

Flera av projektilerna tycks dock ha träffat sina mål.

Över 600 000 hushåll i Moskvaregionen saknar ström på tisdagskvällen, rapporterar nyhetsbyrån Ukraine National News (UNN) med hänvisning till ryska Telegramkanaler. 

– Innan det storskaliga strömavbrottet hördes ljud från drönare. För närvarande är det bekräftat att cirka 600 000 abonnenter saknar el, framhåller UNN.

Dessutom ska delar av den ryskockuperade staden Melitopol ha slocknat. Ryska trupper erövrade Melitopol i sydöstra Ukraina i början av den fullskaliga invasionen.

Uppgifter: Kraftstation träffad

Enligt obekräftade uppgifter har Ukraina lyckats slå ut en kraftstation i Moskvaförorten Ramenskoje.

– Ukrainska drönare har precis träffat ett massivt kraftverk i Ramenskoje, Moskva, efter att det ryska luftförsvaret misslyckats med att skjuta ner dem, skriver X-kontot WarMonitor som dagligen följer utvecklingen i kriget.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Hotet: Moskva kan slockna helt

Andrij Hnatov – chef för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina – har tidigare hotat att mörklägga hela Moskva om inte Ryssland upphör med sina attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

– Alla fiendens handlingar som syftar till att skada vårt land kommer att få ett symmetriskt svar, sade Hnatov när han fick frågan av en reporter på den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

– Vi kommer att finna möjligheter och har vapen som krävs för att genomföra dessa operationer, tillade generalstabschefen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putins enorma lögn avslöjad 

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen