12 februari 2026

EKONOMI: Lovande nyheter för bolånetagare

2023 01 16

Prognosen är att räntetoppen är nära – och att räntan snart kan falla.

Den analysen gör nu storbanken Swedbank, till många bolånetagares lättnad.

Samtidigt höjs ett varnande finger om att det kommer att bli värre innan det blir bättre, på grund av åtstramningar från exempelvis Europeiska centralbanken.

– Vår bedömning är att räntorna sjunker i slutet av 2023 och under början av 2024 till följd av fallande inflation och att centralbankerna mjuknar. Vi kan därför konstatera att räntetoppen är nära nu, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, i ett pressmeddelande.

Positiva signaler redan nu

Även om den förväntade utvecklingen är att räntorna sjunker först i slutet av året finns det dock positiva signaler redan nu. 

– Prognosen för rörliga bolåneräntor revideras ned och de väntas toppa på fyra procent under början av året, framhåller banken.

Det är en nedrevidering på hela 0,75 procentenheter sedan prognosen i december och möjliggörs av att Riksbankens räntehöjningar under året fått mildare genomslag på bolåneräntor än vad man förväntat sig.

– Vi räknar därefter med att de ligger relativt stilla under en period för att sedan börja sjunka under nästa år, säger Andreas Wallström.

Då förväntas inflationen falla

När Riksbanken sammanträder i februari väntas en höjning av styrräntan med 50 punkter.

Det får följden att den landar på tre procent.

Som skäl anger Swedbank ett överraskande högt inflationsutfall för december som tillsammans med en svag krona och “högaktiga signaler från ECB” gör att man inte kan utesluta höjningar under våren.

– I slutet av året väntas Riksbankens räntesänkningar påbörjas till följd av att den ekonomiska aktiviteten minskar och inflationen faller tillbaka, skriver emellertid Swedbank.

Högsta inflationstakten på över 30 år

När siffrorna för december månads inflationstakt släpptes i fredags konstaterades en ökning till 10,2 procent.

En ökning med 0,7 procentenheter och en större uppgång än väntat.

Enligt Riksbankens prognos förväntades inflationstakten stanna på 9,8 procent.

Inflationstakten enligt KPI –  som visar prisutvecklingen för den privata, genomsnittliga konsumtionen i Sverige – nådde en toppnivå. Den steg till 12,3 procent i december.

Den högsta nivån sedan februari 1991 och en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med november.

– Inflationstakten enligt KPI blev högre än den enligt KPIF på grund av bolånens ökade räntesatser. Den effekten rensas bort från KPIF. I övrigt är de två måtten lika, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


21 februari 2026

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen