Lukasjenko varnar – “Då skickas Nato-soldater till Ukraina”

2024 10 24

Belarus president varnar för en eskalering av kriget.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har samarbetet med Belarus intensifierats.

Landets president Aleksandr Lukasjenko är en av Vladimir Putins närmaste allierade.

Nu uttalar sig Lukasjenko om uppgifter som pekar på nordkoreansk militär närvaro i Ukraina.

Det rapporterar BBC.

“Då skickas Nato-soldater”

Först och främst framhåller Lukasjenko att han inte tror på rapporterna om nordkoreanska soldater i Ukraina.

– Skitsnack. Putin, som jag känner väl, skulle aldrig försöka övertala ett annat land att involvera sin armé i Rysslands specialoperation i Ukraina, säger han till BBC.

Dock understryker Lukasjenko att om uppgifterna stämmer så innebär det en eskalering.

– Det skulle vara ett steg mot en upptrappning av konflikten om de väpnade styrkorna från något land, till och med Belarus, befann sig på frontlinjen.

– Även om vi skulle bli indragna i kriget skulle detta vara en väg till upptrappning. Varför är det så? Därför att ni, anglosaxarna, omedelbart skulle säga att ett annat land hade engagerat sig på ena sidan... så Nato-trupper skulle skickas till Ukraina.

USA bekräftar

Tidigare på onsdagen har USA kunnat bekräfta den nordkoreanska närvaron.

– Vi bedömer att Nordkorea mellan början och mitten av oktober flyttade minst 3 000 soldater till östra Ryssland, säger John Kirby, talesperson för det nationella säkerhetsrådet, till CNN.

– Vi bedömer att dessa soldater reste med båt från Wonsan-området i Nordkorea till Vladivostok i Ryssland.

Intensiva strider

Samtidigt fortsätter de intensiva striderna mellan ukrainska och ryska soldater.

Ukraina har i dagarna riktat drönarattacker mot flera måltavlor i Ryssland.

Ukrainska styrkor genomförde natten mellan den 21 och 22 oktober en serie drönarattacker mot destillerier i Ryssland som enligt uppgift tillverkar produkter för den ryska militären.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Av strategisk vikt”

ISW förklarar.

– Guvernören i Tambov Oblast, Maksim Egorov, hävdade att en drönare slog till mot företaget Biokhim i Rasskozovo och startade en brand. Biokhim tillverkar etylalkohol och på företagets webbplats hävdas att man tillverkar produkter som är av ”strategisk betydelse för den ryska staten.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Journalister grips i USA

2025 06 10

Demonstrationerna mot Trumpadministrationens räder mot illegala invandrare fortsätter i USA.

Under måndagskvällen spred sig protesterna till flera amerikanska städer.

Förutom i Los Angeles har demonstrationer ägt rum i bland annat San Francisco, New York, Louisville och Dallas, rapporterar CNN.

Slår till mot journalister

Protesterna har eskalerat i våldsamheter vid flera tillfällen.

I Los Angeles fortsätter demonstranter att trotsa polisens order, vägar har blockerats och bilar har satts i eld.

Polisen har svarat med att gripa ett dussintals demonstranter, rapporterar CNN.

Men det är inte bara demonstranter som blivit omhändertagna av blåljuspersonalen. Enligt kanalen har polisen även slagit till mot journalister.

CNN:s journalist Jason Carroll är en av dem. Enligt kanalen greps Carroll av polisen när han rapporterade om upploppen i Los Angeles. Journalisten fick sina händer bakbundna och fördes bort av polispatruller.

– Det är något jag inte förväntade mig. Vi har varit här ute hela dagen och bevakat ett antal protester. I normala fall inser poliserna att pressen är närvarande och bara gör sitt jobb, säger Carroll till CNN efter händelsen.

Stor oenighet

President Trump har valt att skicka militärer till Los Angeles för att stävja protesterna. I dagsläget har 700 marinsoldater anlänt till staden för att ge stöd till nationalgardet.

Kaliforniens guvernör Gavin Newsom rasar mot Trumps åtgärder, som inte godkänts av honom. Han anklagar anklagar Trump för att medvetet eskalera situationen.

– Det här är precis vad Trump vill. Han eldar på situationen genom att mobilisera nationalgardet, skriver Newsom i ett inlägg på X.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Planerar jättebro till Sverige – 317 miljarder kronor

2025 06 10

I början av 2024 meddelade Finland att de första stegen har tagits för att bygga en bro mellan Sverige och Finland.

Den finska staten annonserade att man utreder möjligheten att bygga ”Kvarkenbron” mellan Vasa och Umeå.

Finländarna uppgav att man redan öronmärkt stora pengar till projektet.

–  Vi har bokat upp 200 000 euro från vårt planeringsprogram för att kunna göra en förstudie. Den kommer att bestå av flera olika delar och vi kommer att använda oss av konsulter, sa Tapio Ojanen biträdande direktör på finska Trafikledsverket, till Svenska Yle.

Här är prislappen

Nu är förstudien klar.

Enligt den finska rapporten är det tekniskt möjligt att bygga bron och den preliminära prislappen beräknas till 5–29 miljarder euro beroende på hur bygget genomförs. Den högsta summan motsvarar cirka 317 miljarder kronor och utgår från att bron trafikeras av både järnvägs- och biltrafik.

– Enligt prognosen skulle cirka 2 000–3 000 fordon använda den fasta förbindelsen per dag i persontrafiken och 500–600 fordon i godstrafiken. Trafikmängderna motsvarar till sin storleksklass de typiska trafikmängderna i förbindelserna mellan landskapscentrumen i Finland, framhåller Trafikledsverket i förstudien.

Vidare skriver myndigheten att restiden mellan Vasa och Umeå skulle förkortas avsevärt och att bron skulle fylla en särskild stor funktion för fritidsresor, militära transporter och energiöverföring.

LÄS MER: Tung varning om rysk ekonomi – inifrån Ryssland | Ekonomibladet

Sex förslag

Här är samtliga genomförbara lösningar, enligt studien:

  • Landsväg (94 kilometer, varav 30 km på fastlandet, 18 km på vägbankar och 46 km på broar). Kostnadskalkyl 4,9–8,4 miljarder euro.

  • Landsväg delvis i tunnel (94 kilometer, varav 30 km på fastlandet, 18 km på vägbankar, 39 km på broar och 7 km i tunnel). Kostnadskalkyl 6,2–10,5 miljarder euro.

  • Järnväg (114 km, varav 53 km på fastlandet, 14 km på vägbankar och 47 km på broar). Kostnadskalkyl 5,5–9,3 miljarder euro.

  • Järnväg delvis i tunnel (114 km, varav 53 km på fastlandet, 7 km på vägbankar, 39 km på broar och 15 km i tunnel). Kostnadskalkyl 10,3–17,5 miljarder euro.

  • Järnväg i sin helhet i tunnel (105 km, varav 2 km på fastlandet och 103 km i tunnel). Kostnadskalkyl 17–28,9 miljarder euro.

  • Kombination av landsväg och järnväg (114 kilometer, varav 53 km på fastlandet, 7 km på vägbankar, 39 km på broar och 15 km i tunnel). Kostnadskalkyl 16,7–28,3 miljarder euro.

LÄS MER: Ica-butik slår larm – “Blir bara värre och värre” | Ekonomibladet

Exempelbild: Chuttersnap

Text: Redaktionen