Lukasjenko varnar – “Då skickas Nato-soldater till Ukraina”

2024 10 24

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har samarbetet med Belarus intensifierats.

Landets president Aleksandr Lukasjenko är en av Vladimir Putins närmaste allierade.

Nu uttalar sig Lukasjenko om uppgifter som pekar på nordkoreansk militär närvaro i Ukraina.

Det rapporterar BBC.

“Då skickas Nato-soldater”

Först och främst framhåller Lukasjenko att han inte tror på rapporterna om nordkoreanska soldater i Ukraina.

– Skitsnack. Putin, som jag känner väl, skulle aldrig försöka övertala ett annat land att involvera sin armé i Rysslands specialoperation i Ukraina, säger han till BBC.

Dock understryker Lukasjenko att om uppgifterna stämmer så innebär det en eskalering.

– Det skulle vara ett steg mot en upptrappning av konflikten om de väpnade styrkorna från något land, till och med Belarus, befann sig på frontlinjen.

– Även om vi skulle bli indragna i kriget skulle detta vara en väg till upptrappning. Varför är det så? Därför att ni, anglosaxarna, omedelbart skulle säga att ett annat land hade engagerat sig på ena sidan... så Nato-trupper skulle skickas till Ukraina.

USA bekräftar

Tidigare på onsdagen har USA kunnat bekräfta den nordkoreanska närvaron.

– Vi bedömer att Nordkorea mellan början och mitten av oktober flyttade minst 3 000 soldater till östra Ryssland, säger John Kirby, talesperson för det nationella säkerhetsrådet, till CNN.

– Vi bedömer att dessa soldater reste med båt från Wonsan-området i Nordkorea till Vladivostok i Ryssland.

Intensiva strider

Samtidigt fortsätter de intensiva striderna mellan ukrainska och ryska soldater.

Ukraina har i dagarna riktat drönarattacker mot flera måltavlor i Ryssland.

Ukrainska styrkor genomförde natten mellan den 21 och 22 oktober en serie drönarattacker mot destillerier i Ryssland som enligt uppgift tillverkar produkter för den ryska militären.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Av strategisk vikt”

ISW förklarar.

– Guvernören i Tambov Oblast, Maksim Egorov, hävdade att en drönare slog till mot företaget Biokhim i Rasskozovo och startade en brand. Biokhim tillverkar etylalkohol och på företagets webbplats hävdas att man tillverkar produkter som är av ”strategisk betydelse för den ryska staten.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen