Lukasjenko varnar – “Då skickas Nato-soldater till Ukraina”

2024 10 24

Belarus president varnar för en eskalering av kriget.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har samarbetet med Belarus intensifierats.

Landets president Aleksandr Lukasjenko är en av Vladimir Putins närmaste allierade.

Nu uttalar sig Lukasjenko om uppgifter som pekar på nordkoreansk militär närvaro i Ukraina.

Det rapporterar BBC.

“Då skickas Nato-soldater”

Först och främst framhåller Lukasjenko att han inte tror på rapporterna om nordkoreanska soldater i Ukraina.

– Skitsnack. Putin, som jag känner väl, skulle aldrig försöka övertala ett annat land att involvera sin armé i Rysslands specialoperation i Ukraina, säger han till BBC.

Dock understryker Lukasjenko att om uppgifterna stämmer så innebär det en eskalering.

– Det skulle vara ett steg mot en upptrappning av konflikten om de väpnade styrkorna från något land, till och med Belarus, befann sig på frontlinjen.

– Även om vi skulle bli indragna i kriget skulle detta vara en väg till upptrappning. Varför är det så? Därför att ni, anglosaxarna, omedelbart skulle säga att ett annat land hade engagerat sig på ena sidan... så Nato-trupper skulle skickas till Ukraina.

USA bekräftar

Tidigare på onsdagen har USA kunnat bekräfta den nordkoreanska närvaron.

– Vi bedömer att Nordkorea mellan början och mitten av oktober flyttade minst 3 000 soldater till östra Ryssland, säger John Kirby, talesperson för det nationella säkerhetsrådet, till CNN.

– Vi bedömer att dessa soldater reste med båt från Wonsan-området i Nordkorea till Vladivostok i Ryssland.

Intensiva strider

Samtidigt fortsätter de intensiva striderna mellan ukrainska och ryska soldater.

Ukraina har i dagarna riktat drönarattacker mot flera måltavlor i Ryssland.

Ukrainska styrkor genomförde natten mellan den 21 och 22 oktober en serie drönarattacker mot destillerier i Ryssland som enligt uppgift tillverkar produkter för den ryska militären.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Av strategisk vikt”

ISW förklarar.

– Guvernören i Tambov Oblast, Maksim Egorov, hävdade att en drönare slog till mot företaget Biokhim i Rasskozovo och startade en brand. Biokhim tillverkar etylalkohol och på företagets webbplats hävdas att man tillverkar produkter som är av ”strategisk betydelse för den ryska staten.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen