Lyckas övertala Trump – har försökt i månader

2025 04 27

Efter månader av försök har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lyckats nå fram till Donald Trump.

USA:s president Donald Trump har med sin tullpolitik och sin inställning till kriget i Ukraina samt till Nato, förändrat världspolitiken.

Europa och EU har påverkats starkt av Trumps politik, och har också utsatts för hårda angrepp från Trumpadministrationens sida.

Men nu har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lyckats övertala Trump om ett möte för att förhandla.

”Har kommit överens”

EU-tjänstemän har i månader kämpat för att få till ett officiellt möte mellan Ursula von der Leyen och Donald Trump, rapporterar Euractiv.

Nu har de äntligen lyckats.

Efter att de två ledarna skakat hand med varandra och haft ett kortfattat samtal vid påvens begravning i Rom på lördagen, uppges Trump ha gått med på att boka in ett officiellt möte med von der Leyen.

– I det korta samtalet kom ordförande von der Leyen och president Trump överens om att träffas, säger en talesperson för EU-kommissionen, enligt tidningen.

Mötet ska äga rum vid ett senare tillfälle, exakt när är oklart. Det är också oklart om Trump har fått en formell inbjudan till Bryssel. Men Trump ska alltså ha sagt ja till att träffa von der Leyen och diskutera de brännande frågor som har skapat spänningar mellan EU och Trumpadiministrationen.

Det korta samtalet mellan Trump och von der Leyen i Rom var deras första möte sedan Trump påbörjade sin andra mandatperiod i Vita huset.

Angreps av Vance – fick nej av Rubio

Stämningen mellan EU och USA har varit spänd de senaste månaderna, inte minst sedan USA:s vicepresident JD Vance gick till hårt angrepp mot Europa i ett uppmärksammat tal på säkerhetskonferensen i München i februari.

Sedan dess har EU-kommissionen enligt uppgift gjort stora ansträngningar för att få till möten på toppnivå med USA, men har haft svårt att nå fram.

Bland annat ska EU-kommissionens vice ordförande Kaja Kallas ha fått nej av USA:s utrikesminister Marco Rubio när hon ville ha ett möte i samband med ett besök i Washington DC.

Men nu uppges alltså Donald Trump ha sagt ja till ett toppmöte med Ursula von der Leyen.

Flera väldigt viktiga frågor har skapat spänningar mellan EU och USA. Det handlar bland annat om Donald Trumps tullpolitik, hans hårda tonläge mot Zelenskyj och Ukraina och skeptiska inställning till Nato, som har skapat stor nervositet bland EU-länderna.

Foto: European Parliament resp Gage Skidmore

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen