Lyckas övertala Trump – har försökt i månader

2025 04 27

Efter månader av försök har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lyckats nå fram till Donald Trump.

USA:s president Donald Trump har med sin tullpolitik och sin inställning till kriget i Ukraina samt till Nato, förändrat världspolitiken.

Europa och EU har påverkats starkt av Trumps politik, och har också utsatts för hårda angrepp från Trumpadministrationens sida.

Men nu har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lyckats övertala Trump om ett möte för att förhandla.

”Har kommit överens”

EU-tjänstemän har i månader kämpat för att få till ett officiellt möte mellan Ursula von der Leyen och Donald Trump, rapporterar Euractiv.

Nu har de äntligen lyckats.

Efter att de två ledarna skakat hand med varandra och haft ett kortfattat samtal vid påvens begravning i Rom på lördagen, uppges Trump ha gått med på att boka in ett officiellt möte med von der Leyen.

– I det korta samtalet kom ordförande von der Leyen och president Trump överens om att träffas, säger en talesperson för EU-kommissionen, enligt tidningen.

Mötet ska äga rum vid ett senare tillfälle, exakt när är oklart. Det är också oklart om Trump har fått en formell inbjudan till Bryssel. Men Trump ska alltså ha sagt ja till att träffa von der Leyen och diskutera de brännande frågor som har skapat spänningar mellan EU och Trumpadiministrationen.

Det korta samtalet mellan Trump och von der Leyen i Rom var deras första möte sedan Trump påbörjade sin andra mandatperiod i Vita huset.

Angreps av Vance – fick nej av Rubio

Stämningen mellan EU och USA har varit spänd de senaste månaderna, inte minst sedan USA:s vicepresident JD Vance gick till hårt angrepp mot Europa i ett uppmärksammat tal på säkerhetskonferensen i München i februari.

Sedan dess har EU-kommissionen enligt uppgift gjort stora ansträngningar för att få till möten på toppnivå med USA, men har haft svårt att nå fram.

Bland annat ska EU-kommissionens vice ordförande Kaja Kallas ha fått nej av USA:s utrikesminister Marco Rubio när hon ville ha ett möte i samband med ett besök i Washington DC.

Men nu uppges alltså Donald Trump ha sagt ja till ett toppmöte med Ursula von der Leyen.

Flera väldigt viktiga frågor har skapat spänningar mellan EU och USA. Det handlar bland annat om Donald Trumps tullpolitik, hans hårda tonläge mot Zelenskyj och Ukraina och skeptiska inställning till Nato, som har skapat stor nervositet bland EU-länderna.

Foto: European Parliament resp Gage Skidmore

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen