Lyckas övertala Trump – har försökt i månader

2025 04 27

Efter månader av försök har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lyckats nå fram till Donald Trump.

USA:s president Donald Trump har med sin tullpolitik och sin inställning till kriget i Ukraina samt till Nato, förändrat världspolitiken.

Europa och EU har påverkats starkt av Trumps politik, och har också utsatts för hårda angrepp från Trumpadministrationens sida.

Men nu har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lyckats övertala Trump om ett möte för att förhandla.

”Har kommit överens”

EU-tjänstemän har i månader kämpat för att få till ett officiellt möte mellan Ursula von der Leyen och Donald Trump, rapporterar Euractiv.

Nu har de äntligen lyckats.

Efter att de två ledarna skakat hand med varandra och haft ett kortfattat samtal vid påvens begravning i Rom på lördagen, uppges Trump ha gått med på att boka in ett officiellt möte med von der Leyen.

– I det korta samtalet kom ordförande von der Leyen och president Trump överens om att träffas, säger en talesperson för EU-kommissionen, enligt tidningen.

Mötet ska äga rum vid ett senare tillfälle, exakt när är oklart. Det är också oklart om Trump har fått en formell inbjudan till Bryssel. Men Trump ska alltså ha sagt ja till att träffa von der Leyen och diskutera de brännande frågor som har skapat spänningar mellan EU och Trumpadiministrationen.

Det korta samtalet mellan Trump och von der Leyen i Rom var deras första möte sedan Trump påbörjade sin andra mandatperiod i Vita huset.

Angreps av Vance – fick nej av Rubio

Stämningen mellan EU och USA har varit spänd de senaste månaderna, inte minst sedan USA:s vicepresident JD Vance gick till hårt angrepp mot Europa i ett uppmärksammat tal på säkerhetskonferensen i München i februari.

Sedan dess har EU-kommissionen enligt uppgift gjort stora ansträngningar för att få till möten på toppnivå med USA, men har haft svårt att nå fram.

Bland annat ska EU-kommissionens vice ordförande Kaja Kallas ha fått nej av USA:s utrikesminister Marco Rubio när hon ville ha ett möte i samband med ett besök i Washington DC.

Men nu uppges alltså Donald Trump ha sagt ja till ett toppmöte med Ursula von der Leyen.

Flera väldigt viktiga frågor har skapat spänningar mellan EU och USA. Det handlar bland annat om Donald Trumps tullpolitik, hans hårda tonläge mot Zelenskyj och Ukraina och skeptiska inställning till Nato, som har skapat stor nervositet bland EU-länderna.

Foto: European Parliament resp Gage Skidmore

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen