Macron och Tusk rasar mot kollegor – ”En skam”

2025 05 09

Emmanuel Macron och Donald Tusk har träffats i den franska staden Nancy på fredagen.

De två europeiska ledarna träffades för att skriva under ett bilateralt avtal i syfte att stärka de militära banden mellan länderna, i ett samarbete utöver det som redan sker inom Nato och EU.

Men de två ledarna riktade samtidigt hård kritik mot några av sina kollegor.

”Inte det bästa man kunde göra”

Skälet till att Frankrike och Polen stärker sitt samarbete är Rysslands fortsatta krig i Ukraina och aggressiva retorik gentemot omvärlden.

Men alla europeiska länder är inte lika kritiska till Ryssland.

På fredagen har flera världsledare, inklusive europeiska ledare, besökt den ryska paraden i Moskva på Segerdagen den 9 maj.

Bland de ledare som har valt att närvara finns bland annat Slovakiens premiärminister Robert Fico och Serbiens president Aleksandar Vučić, som båda välkomnades av den ryske diktatorn Vladimir Putin.

Detta får Macron och Tusk att rasa, rapporterar Politico.

– Jag är inte säker på att delta i paraden det var det bästa man kunde göra den 9 maj och inte den bästa läsningen av det 21:a århundradet, säger Emmanuel Macron.

Han får medhåll av Donald Tusk.

Firandet av soldater som sedan skulle gå och ”bomba städer, skolor och sjukhus” i Ukraina är en ”skam”, säger Polens premiärminister.

– De som närvarar vägrar att se sanningen, menar Donald Tusk.

Riktar sig mot européer

Macron och Musk nämnde ingen ledare specifikt, men det var tydligt att kritiken framför allt var riktad mot europeiska kollegor, enligt tidningen.

Även Kinas diktator Xi Jinping närvarade vid paraden och stannar i Ryssland i flera dagar.

Mer än 20 internationella ledare har valt att medverka vid firandet på Röda torget, enligt tidningen. Detta har lett till massiv kritik från andra länder.

Foto: Nato resp European People's Party

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen