Macron och Tusk rasar mot kollegor – ”En skam”

2025 05 09

Frankrikes president Emmanuel Macron och Polens premiärminister Donald Tusk rasar mot några av sina kollegor.

Emmanuel Macron och Donald Tusk har träffats i den franska staden Nancy på fredagen.

De två europeiska ledarna träffades för att skriva under ett bilateralt avtal i syfte att stärka de militära banden mellan länderna, i ett samarbete utöver det som redan sker inom Nato och EU.

Men de två ledarna riktade samtidigt hård kritik mot några av sina kollegor.

”Inte det bästa man kunde göra”

Skälet till att Frankrike och Polen stärker sitt samarbete är Rysslands fortsatta krig i Ukraina och aggressiva retorik gentemot omvärlden.

Men alla europeiska länder är inte lika kritiska till Ryssland.

På fredagen har flera världsledare, inklusive europeiska ledare, besökt den ryska paraden i Moskva på Segerdagen den 9 maj.

Bland de ledare som har valt att närvara finns bland annat Slovakiens premiärminister Robert Fico och Serbiens president Aleksandar Vučić, som båda välkomnades av den ryske diktatorn Vladimir Putin.

Detta får Macron och Tusk att rasa, rapporterar Politico.

– Jag är inte säker på att delta i paraden det var det bästa man kunde göra den 9 maj och inte den bästa läsningen av det 21:a århundradet, säger Emmanuel Macron.

Han får medhåll av Donald Tusk.

Firandet av soldater som sedan skulle gå och ”bomba städer, skolor och sjukhus” i Ukraina är en ”skam”, säger Polens premiärminister.

– De som närvarar vägrar att se sanningen, menar Donald Tusk.

Riktar sig mot européer

Macron och Musk nämnde ingen ledare specifikt, men det var tydligt att kritiken framför allt var riktad mot europeiska kollegor, enligt tidningen.

Även Kinas diktator Xi Jinping närvarade vid paraden och stannar i Ryssland i flera dagar.

Mer än 20 internationella ledare har valt att medverka vid firandet på Röda torget, enligt tidningen. Detta har lett till massiv kritik från andra länder.

Foto: Nato resp European People's Party

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen