Macron och Tusk rasar mot kollegor – ”En skam”

2025 05 09

Frankrikes president Emmanuel Macron och Polens premiärminister Donald Tusk rasar mot några av sina kollegor.

Emmanuel Macron och Donald Tusk har träffats i den franska staden Nancy på fredagen.

De två europeiska ledarna träffades för att skriva under ett bilateralt avtal i syfte att stärka de militära banden mellan länderna, i ett samarbete utöver det som redan sker inom Nato och EU.

Men de två ledarna riktade samtidigt hård kritik mot några av sina kollegor.

”Inte det bästa man kunde göra”

Skälet till att Frankrike och Polen stärker sitt samarbete är Rysslands fortsatta krig i Ukraina och aggressiva retorik gentemot omvärlden.

Men alla europeiska länder är inte lika kritiska till Ryssland.

På fredagen har flera världsledare, inklusive europeiska ledare, besökt den ryska paraden i Moskva på Segerdagen den 9 maj.

Bland de ledare som har valt att närvara finns bland annat Slovakiens premiärminister Robert Fico och Serbiens president Aleksandar Vučić, som båda välkomnades av den ryske diktatorn Vladimir Putin.

Detta får Macron och Tusk att rasa, rapporterar Politico.

– Jag är inte säker på att delta i paraden det var det bästa man kunde göra den 9 maj och inte den bästa läsningen av det 21:a århundradet, säger Emmanuel Macron.

Han får medhåll av Donald Tusk.

Firandet av soldater som sedan skulle gå och ”bomba städer, skolor och sjukhus” i Ukraina är en ”skam”, säger Polens premiärminister.

– De som närvarar vägrar att se sanningen, menar Donald Tusk.

Riktar sig mot européer

Macron och Musk nämnde ingen ledare specifikt, men det var tydligt att kritiken framför allt var riktad mot europeiska kollegor, enligt tidningen.

Även Kinas diktator Xi Jinping närvarade vid paraden och stannar i Ryssland i flera dagar.

Mer än 20 internationella ledare har valt att medverka vid firandet på Röda torget, enligt tidningen. Detta har lett till massiv kritik från andra länder.

Foto: Nato resp European People's Party

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen