Magdalena Andersson går till hårt angrepp

2024 01 24

Dåvarande utrikesminister Ann Linde (S) undertecknade Sveriges ansökan om Natomedlemskap den 17 maj 2022.

Sedan kom motgångarna – både Ungern och Turkiet satte sig på tvären.

Men nu börjar det ljusna.

Under gårdagskvällen röstade det turkiska parlamentet ja till ett svenskt Natomedlemskap.

– Glädjande att Turkiets parlament nu röstat ja till att ratificera vår ansökan. Nu återstår för president Erdoǧan att underteckna ratificeringen, därefter ska den lämnas in. Ser fram emot att både Turkiet och Ungern snabbt tar de sista steg som krävs för att Sverige ska bli medlemmar i Nato, kommenterade Magdalena Andersson på sociala medier.

Tecknade avtal med Turkiet

Det turkiska godkännandet kommer efter en rad eftergifter från Sveriges sida.

Sommaren 2022 tecknade den dåvarande S-regeringen ett avtal med Turkiet.

Sverige gick med på flera eftergifter, bland annat:

- Att fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund

- Att lyfta vapenembargot som upprättats mot Turkiet

- Att vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta personer

Går till angrepp

Magdalena Andersson ångrar inte avtalet med Turkiet. 

– Avtalet var en förutsättning för att Sverige skulle kunna få status som inbjuden i Nato och en förutsättning för att 28 länder skulle kunna ratificera oss. Sedan var det också någonting som de andra Nato-länderna var väldigt entusiastiska för att vi gjorde och även Natos generalsekreterare, säger hon till GP.

Samtidigt riktar S-ledaren kritik mot Sverigedemokraterna.

Hon menar att regeringens samarbetsparti har motarbetat Sveriges ansökan till Nato genom att sätta partiets ”egoistiska intressen före Sveriges och svenska folkets säkerhet”.

– Den ryggsäck som den här regeringen bär i form av att det största partiet i regeringsunderlaget har varit oerhört entusiastiskt inför koranbränningar, velat riva religiösa lokaler och förbjuda halvmånar. Det är klart det inte är någonting som har bidragit konstruktivt i den här processen, säger Magdalena Andersson till GP.

Foto: Mathias Hansson Socialdemokraterna

Text: Redaktionen

JUST NU: Person träffad av blixten

2025 07 17

Under den senaste tiden har såväl hög värme som åskoväder kännetecknat det svenska vädret.

På torsdagskvällen kommer uppgifter om att en person har träffats av blixten.

Blixten ska ha slagit ner i en villa i Oskarström i Halmstad, rapporterar Aftonbladet.

Träffad av blixten

Blixten slog ner i en villa i Halmstad och träffade personen i fråga.

Ambulans är just nu på väg till adressen.

Blixtnedslaget kommer i samband med att ett stort åskoväder dragit in över orten på torsdagskvällen.

Enligt räddningstjänsten ska personen vara vaken och talbar – men det är oklart hur allvarligt skadad personen är i nuläget.

“Rökutveckling i villan”

Thomas Andersson, vakthavande befäl hos räddningstjänsten, uppger att det är rökutveckling i villan.

– Det är rökutveckling i villan. Det blir så när blixten slår ner och kryper i väggarna och ledningarna, säger han till Hallandsposten.

Det ska dock inte röra sig om några öppna lågor.

Så uppstår blixtar

Under den senaste tiden har åskoväder dragit in över flera orter runt om i landet.

I ett åskmoln samlas negativa laddningar i den nedre delen och positiva i den övre. 

När spänningsskillnaden mellan marken och molnet eller mellan molnets olika delar blir tillräckligt stor sker ett överslag och det bildas en gnista, blixten.

Inte bredare än en penna

När spänningsskillnaderna i ett moln blir så stora att de överträffar luftens isolerande förmåga sker det en urladdning. 

Då förflyttas mycket stora energimängder genom en liten luftvolym. 

Luften upphettas då så kraftigt att det bildas ett ljussken som vi uppfattar som en blixt.

– Blixten börjar genom att en blixtkanal byggs upp genom stötjonisation i etapper på ca 30 meter åt gången, förklarar SMHI.

– Blixtkanalen är inte bredare än en penna men kan vara mellan 5 och 10 km lång. När kanalen är klar sker en urladdning mellan marken och molnet.

Huvudurladdningen genom blixtkanalen sker med en hastighet av 30 000 km/s, vilket är en tiondel av ljusets hastighet. 

Skenet från den upphettade luften utgör det vi kallar blixt.

Foto: J. Kaiser

Text: Redaktionen