Magdalena Andersson (S) kritiseras: ”Oerhört märkligt”

2023 10 02

Sverige har de senaste veckorna skakats av flera dödskjutningar och sprängningar.

Inom loppet av 18 dagar har 12 personer dödats.

Enligt Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson bär partyknarkarna ett ansvar för den pågående våldsvågen.

– Vi måste ha en helt annan diskussion i samhället om att människor som partyknarkar är med och göder den här kriminaliteten och bidrar till den här utvecklingen, sa S-ledaren till Expressen.

I ett tal som publicerades på hennes sociala medie-sidor upprepade hon sitt budskap:

– Om du brukar partyknarka, använd det här tillfället för att sluta med det. Det är narkotikamarknaden som man slåss om. Var inte med och bidra till det.

”Skulle inte påverka på något sätt”

Nu kritiseras Magdalena Anderssons uttalanden.

Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet, anser att resonemanget om att partyknarkare göder de kriminella gängen saknar stöd i forskningen.

– Om de skulle upphöra med sin konsumtion skulle det inte påverka på något sätt, säger han till GP.

Mindre än fem procent

Björn Johnson hänvisar till forskning på cannabisbruk som visar att den största inkomstkällan är personer som har ett missbruk eller är högkonsumenter.

Dagligbrukarna utgör 80 till 85 procent av marknaden.

Personer som sporadiskt använder drogen står för mindre än fem procent.

Liknande forskning finns inte på kokainbruk, men Björn Johnson är tämligen säker på att det följer samma mönster som cannabis och alkohol, där högkonsumenter står för merparten av konsumtionen.

Idén om att partyknarkare göder de kriminella gängen är därför felaktig, enligt forskaren.

– Egentligen är det de konsumenter som har ett problematiskt bruk som står för den absoluta huvuddelen av konsumtionen.

”Oerhört märkligt”

Magdalena Anderssons företrädare Stefan Löfven förde ett liknande resonemang under sin tid som partiledare.

I en intervju med DN lade Löfven en del av skulden för gängvåldet på personer som bor i rika områden och brukar narkotika.

– Vi vet att den största konsumtionen har vi i de välbärgade områdena. Djursholm, Danderyd – det är där du har den största konsumtionen. Brottsligheten och skjutningarna sker i andra områden. Alla som använder narkotika måste själv tänka på att de bidrar till det där, sa han till tidningen.

Björn Johnson kallar resonemanget för en ”oerhört märklig omvändning”.

– Förr i tiden när narkotikaproblem var nytt i Sverige såg man droganvändare som offer för slemma langare. Nu är det tvärtom: Att langarna är offer för konsumenterna. Det är nästan en unik inramning, säger han till GP.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen