13 maj 2026

Magdalena Andersson (S) kritiseras: ”Oerhört märkligt”

2023 10 02

Sverige har de senaste veckorna skakats av flera dödskjutningar och sprängningar.

Inom loppet av 18 dagar har 12 personer dödats.

Enligt Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson bär partyknarkarna ett ansvar för den pågående våldsvågen.  

– Vi måste ha en helt annan diskussion i samhället om att människor som partyknarkar är med och göder den här kriminaliteten och bidrar till den här utvecklingen, sa S-ledaren till Expressen.

I ett tal som publicerades på hennes sociala medie-sidor upprepade hon sitt budskap:

– Om du brukar partyknarka, använd det här tillfället för att sluta med det. Det är narkotikamarknaden som man slåss om. Var inte med och bidra till det.

”Skulle inte påverka på något sätt”

Nu kritiseras Magdalena Anderssons uttalanden. 

Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet, anser att resonemanget om att partyknarkare göder de kriminella gängen saknar stöd i forskningen.

– Om de skulle upphöra med sin konsumtion skulle det inte påverka på något sätt, säger han till GP.

Mindre än fem procent 

Björn Johnson hänvisar till forskning på cannabisbruk som visar att den största inkomstkällan är personer som har ett missbruk eller är högkonsumenter.

Dagligbrukarna utgör 80 till 85 procent av marknaden.

Personer som sporadiskt använder drogen står för mindre än fem procent.

Liknande forskning finns inte på kokainbruk, men Björn Johnson är tämligen säker på att det följer samma mönster som cannabis och alkohol, där högkonsumenter står för merparten av konsumtionen.

Idén om att partyknarkare göder de kriminella gängen är därför felaktig, enligt forskaren.

– Egentligen är det de konsumenter som har ett problematiskt bruk som står för den absoluta huvuddelen av konsumtionen.

”Oerhört märkligt”

Magdalena Anderssons företrädare Stefan Löfven förde ett liknande resonemang under sin tid som partiledare.

I en intervju med DN lade Löfven en del av skulden för gängvåldet på personer som bor i rika områden och brukar narkotika.

– Vi vet att den största konsumtionen har vi i de välbärgade områdena. Djursholm, Danderyd – det är där du har den största konsumtionen. Brottsligheten och skjutningarna sker i andra områden. Alla som använder narkotika måste själv tänka på att de bidrar till det där, sa han till tidningen.

 Björn Johnson kallar resonemanget för en ”oerhört märklig omvändning”.

– Förr i tiden när narkotikaproblem var nytt i Sverige såg man droganvändare som offer för slemma langare. Nu är det tvärtom: Att langarna är offer för konsumenterna. Det är nästan en unik inramning, säger han till GP.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen