Majoritet av svenska folket har samma riskbruk

2024 12 09

Genomsnittssvensken dricker mer alkohol än  gränsvärdet för riskbruk av alkohol.

Det fastslår Systembolagets dotterbolag IQ i en ny sammanställning.

IQ hänvisar till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) årliga beräkningar, som visar att svensken i genomsnitt dricker 8,64 liter alkohol per år.

– Det motsvarar runt 90-flaskor vin, och det är drygt 9 procent över Socialstyrelsens riktlinjer för riskbruk, framhåller bolaget i granskningen.

Mojtaba Ghodsi, vd för IQ, anser att många svenskar bör ta en funderare.

– Alkoholkonsumtionen är inte jämnt fördelad mellan svenskarna, men detta är ändå det bästa tillgängliga måttet och visar tydligt att många skulle må bra av att reflektera över sina alkoholvanor och dricka mindre.

Uppmaning till svenska folket 

Ghodsi uppmanar allmänheten att följa Socialstyrelsens gränsvärde för riskbruk av alkohol.

I dag går gränsen för vad som räknas som riskbruk vid 10 standardglas eller mer per vecka.

– Även om råden från Socialstyrelsen riktas till vården, så upplever vi en stor efterfrågan från allmänheten på någon form av vägledning kring måttfull alkoholkonsumtion. Lite likt de som finns för kost och motion, säger Mojtaba Ghodsi.

– Så även om forskningen visar att det inte finns någon riskfri konsumtion, och att ju mindre alkohol desto bättre, så kan dessa riktlinjer fungera som ett verktyg för människor att reflektera och för att underlätta medvetna val. Sedan får varje vuxen själv fatta sina egna beslut för hur de vill dricka.

En grupp går emot trenden

Det finns dock ett ljus i mörkret.

Unga svenskar dricker mindre och mindre alkohol. I åldersgruppen 17-18 år är den genomsnittliga konsumtionen 4,4 liter per år – hela 46 procent under Socialstyrelsens riktlinjer för riskbruk.

– De allra yngsta sticker verkligen ut, och bekräftar återigen trenden att dagens unga dricker mindre än tidigare generationer. I övrigt dricker de flesta åldersgrupper en bit över Socialstyrelsens riktlinjer, säger Mojtaba Ghodsi.

Foto: T. Studler

Text: Redaktionen


Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 29

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR. 

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen. 

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan. 

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen


“Superskepp” upptäckt i Öresund – “aldrig sett förut”

2025 12 29

En 600 år gammal hemlighet i Öresund har avslöjats.

Ett medeltida “superskepp” har hittats utanför Köpenhamn.

På 13 meters djup i Öresund har arkeologer upptäckt ett 28 meter långt skepp som dateras till omkring år 1410. 

Skeppsfyndet beskrivs som "sensationellt" och gjordes i Svælget mellan Amager och Saltholm. 

Enligt forskarna handlar det om världens största kogge som hittills har upptäckts.

Fyndet är en milstolpe för maritim arkeologi. Det är den största koggen vi känner till, och det ger oss en unik möjlighet att förstå både konstruktionen och livet ombord på medeltidens största handelsfartyg, säger marinarkeologen Otto Uldum, i ett uttalande.

"Aldrig sett detta förut"

Enligt arkeologerna bedöms skeppet, som var en av den tidens mest avancerade skeppstyper, ha kunnat bära 300 ton.

Men skeppet är inte bara den största koggen som någonsin upptäckts. Den är också “exceptionellt välbevarad". Förklaringen är att sanden bevarat fartyget på ett sätt som aldrig tidigare skådats.

– Det är ganska unikt att vi har så många delar av fartygets rigg. Vi har aldrig sett detta förut, och det ger oss en verklig möjlighet att säga något helt nytt om hur koggerna var utrustade för segling, säger Otto Uldum.

Lasten ett mysterium

Skeppet har fått namnet Svælget 2, döpt efter sin fyndplats. Det som dock förbryllar forskarna är vad skeppet kan ha burit. Inga spår av lasten har nämligen hittas, enbart föremål som kan kopplas till utrustning eller besättningens tillhörigheter.

Vi har inte funnit några spår av lasten. Det finns ingenting i de många fynden som inte kan förklaras av besättningens personliga tillhörigheter eller fartygets utrustning.

– Det finns inga spår som tyder på krig eller konflikt i det här skeppet. Inga alls, säger Otto Uldum.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Fakta om  Svælget 2

  • Skeppstyp: Kogge
  • Datering: ca 1410
  • Längd: ca 28 meter
  • Bredd: ca 9 meter
  • Höjd: ca 6 meter
  • Byggplats: Nederländerna (skeppstimmer även från Polen)
  • Lastkapacitet: ca 300 ton
  • Funnen vid: Øresund i Svælget
  • Bevarade detaljer: Styrbords sida från köl till reling, riggdetaljer med 16 jungfrur, galär, spår av kastanjer
  • Personliga tillhörigheter: Bronskrukor och keramik, skor, kammar, rosenkranspärlor, målade träskålar
  • Spår av proviant: Tunnspön, ben från fisk och däggdjur

Källa: Vikingeskibsmuseet

LÄS MER: Trocadero i helt ny smak – slås ihop med annan svensk klassiker

Foto:

Text: Redaktionen