Majoritet av svenska folket har samma riskbruk

2024 12 09

Genomsnittssvensken dricker mer alkohol än  gränsvärdet för riskbruk av alkohol.

Det fastslår Systembolagets dotterbolag IQ i en ny sammanställning.

IQ hänvisar till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) årliga beräkningar, som visar att svensken i genomsnitt dricker 8,64 liter alkohol per år.

– Det motsvarar runt 90-flaskor vin, och det är drygt 9 procent över Socialstyrelsens riktlinjer för riskbruk, framhåller bolaget i granskningen.

Mojtaba Ghodsi, vd för IQ, anser att många svenskar bör ta en funderare.

– Alkoholkonsumtionen är inte jämnt fördelad mellan svenskarna, men detta är ändå det bästa tillgängliga måttet och visar tydligt att många skulle må bra av att reflektera över sina alkoholvanor och dricka mindre.

Uppmaning till svenska folket 

Ghodsi uppmanar allmänheten att följa Socialstyrelsens gränsvärde för riskbruk av alkohol.

I dag går gränsen för vad som räknas som riskbruk vid 10 standardglas eller mer per vecka.

– Även om råden från Socialstyrelsen riktas till vården, så upplever vi en stor efterfrågan från allmänheten på någon form av vägledning kring måttfull alkoholkonsumtion. Lite likt de som finns för kost och motion, säger Mojtaba Ghodsi.

– Så även om forskningen visar att det inte finns någon riskfri konsumtion, och att ju mindre alkohol desto bättre, så kan dessa riktlinjer fungera som ett verktyg för människor att reflektera och för att underlätta medvetna val. Sedan får varje vuxen själv fatta sina egna beslut för hur de vill dricka.

En grupp går emot trenden

Det finns dock ett ljus i mörkret.

Unga svenskar dricker mindre och mindre alkohol. I åldersgruppen 17-18 år är den genomsnittliga konsumtionen 4,4 liter per år – hela 46 procent under Socialstyrelsens riktlinjer för riskbruk.

– De allra yngsta sticker verkligen ut, och bekräftar återigen trenden att dagens unga dricker mindre än tidigare generationer. I övrigt dricker de flesta åldersgrupper en bit över Socialstyrelsens riktlinjer, säger Mojtaba Ghodsi.

Foto: T. Studler

Text: Redaktionen

11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

BESKEDET: Alla som jobbar får mer pengar

2026 03 11

Regeringen bekräftar ett glädjande besked för svenska arbetare.

På onsdagen har regeringen sammanfattat det ekonomiska läget och utsikterna framåt.

Den stora osäkerheten i omvärlden – kopplat till bland annat krigen i Iran och Ukraina – kan ställa till det för svensk ekonomi.

Mer glädjande för alla svenskar som jobbar är att reallönerna väntas öka framöver.

Alla som jobbar får mer pengar

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har presenterat en ny prognos över den ekonomiska utvecklingen.

– Överlag väntas stigande reallöner, lägre inflation och skattesänkningar stödja hushållens konsumtion och bostadsmarknaden framgent, framhåller regeringen.

– Samtidigt väntas finanspolitiken bidra till högre offentlig konsumtion och investeringar. 

Viss ljusning

Regeringen vittnar även om en viss ljusning på arbetsmarknaden.

– På arbetsmarknaden syns vissa tecken på återhämtning. Sysselsättningen började öka under slutet av 2025 och arbetsmarknadsindikatorerna tyder på en ökad efterfrågan på arbetskraft i närtid, menas det.

Läs mer: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Stor osäkerhet

Men det råder alltjämt stora osäkerheter i den bredare ekonomin.

Krig i Iran och Ukraina samt förvirring om amerikanska tullar ställer till det.

– Osäkerheten i världsekonomin väntas förbli stor under 2026, särskilt med anledning av kriget i Mellanöstern och den amerikanska administrationens tullutspel i början av året.

Fakta: Reallön 

- Med reallöneutveckling menas den del av löneökningen som blir kvar när man dragit bort prisökningar på varor och tjänster. Det vill säga löneökning minus inflation.  

- Förenklat innebär det att om det du konsumerar ökar i pris sjunker din reallön. Det motsatta sker om varor eller tjänster minskar i pris, då ökar din reallön. Det kan vara lätt att blanda ihop reallön med nominell lön, vilket är den siffra du ser i din lönespecifikation. Även om din nominella lön är oförändrad kan alltså reallönen både öka och minska.

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen