Majoritet av svenska folket har samma riskbruk

2024 12 09

Genomsnittssvensken dricker mer alkohol än  gränsvärdet för riskbruk av alkohol.

Det fastslår Systembolagets dotterbolag IQ i en ny sammanställning.

IQ hänvisar till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) årliga beräkningar, som visar att svensken i genomsnitt dricker 8,64 liter alkohol per år.

– Det motsvarar runt 90-flaskor vin, och det är drygt 9 procent över Socialstyrelsens riktlinjer för riskbruk, framhåller bolaget i granskningen.

Mojtaba Ghodsi, vd för IQ, anser att många svenskar bör ta en funderare.

– Alkoholkonsumtionen är inte jämnt fördelad mellan svenskarna, men detta är ändå det bästa tillgängliga måttet och visar tydligt att många skulle må bra av att reflektera över sina alkoholvanor och dricka mindre.

Uppmaning till svenska folket 

Ghodsi uppmanar allmänheten att följa Socialstyrelsens gränsvärde för riskbruk av alkohol.

I dag går gränsen för vad som räknas som riskbruk vid 10 standardglas eller mer per vecka.

– Även om råden från Socialstyrelsen riktas till vården, så upplever vi en stor efterfrågan från allmänheten på någon form av vägledning kring måttfull alkoholkonsumtion. Lite likt de som finns för kost och motion, säger Mojtaba Ghodsi.

– Så även om forskningen visar att det inte finns någon riskfri konsumtion, och att ju mindre alkohol desto bättre, så kan dessa riktlinjer fungera som ett verktyg för människor att reflektera och för att underlätta medvetna val. Sedan får varje vuxen själv fatta sina egna beslut för hur de vill dricka.

En grupp går emot trenden

Det finns dock ett ljus i mörkret.

Unga svenskar dricker mindre och mindre alkohol. I åldersgruppen 17-18 år är den genomsnittliga konsumtionen 4,4 liter per år – hela 46 procent under Socialstyrelsens riktlinjer för riskbruk.

– De allra yngsta sticker verkligen ut, och bekräftar återigen trenden att dagens unga dricker mindre än tidigare generationer. I övrigt dricker de flesta åldersgrupper en bit över Socialstyrelsens riktlinjer, säger Mojtaba Ghodsi.

Foto: T. Studler

Text: Redaktionen

5dec2025

FÖRSLAGET: Höj föräldrapenningen till 120 procent av SGI

2025 12 05

Ett forskarteam presenterar flera nya förslag till en ny riktning för den svenska politiken.

Bakom förslagen står visionen om ett mer jämställt Sverige.

– Nu släpps vitboken "Därför blir män rikare än kvinnor" som visar varför vi står och stampar, och vad som krävs för att vända utvecklingen, uppger den ideella organisationen Fredrika Bremer-förbundet, i ett uttalande.

– Vitbokens forskarteam lyfter 20 skarpa åtgärder för att minska den ekonomiska ojämställdheten.

Bakom förslagen står forskarna Anne Boschini, Jesper Roine, Åsa Gunnarsson, Ann-Zofie Duvander och Åsa Lundqvist.

Vill jämna ut klyftorna

De föreslagna åtgärderna syftar till att jämna ut inkomstklyftorna mellan män och kvinnor i Sverige.

– Inkomstgapet mellan kvinnor och män har varit oförändrat i tre decennier. Kvinnor har fortfarande bara cirka 80 procent av mäns disponibla inkomster, uppger organisationen.

Från Fredrik Bremer-förbundet kommer nu krav på åtgärder för att vända utvecklingen.

– Sverige har haft ett uttalat mål om ekonomisk jämställdhet i 20 år, men inkomstgapet ligger kvar på samma nivå. Den här vitboken gör politiken svaret skyldig, säger förbundets ordförande Camilla Wagner, i ett uttalande.

– Om vi vet varför gapet består, då vet vi också vad som krävs för att halvera det till 2030.

”Systemfel”

Enligt forskarna är det fel på dagens system som gör att inkomstgapet mellan kvinnor och män består, bland annat på grund av föräldraledigheter som tas ut i större utsträckning av kvinnor.

– Det här är inte ett familjeproblem. Det är ett systemfel, säger Camilla Wagner.

– När staten använder samma hushåll som exempel i sin budget måste vi också våga visa vad siffrorna innebär i verkligheten. I dag subventionerar vi ojämställdhet.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Några av förslagen

Några av de politiska förslagen från forskarna är:

- Höj ersättningen i föräldraförsäkringen till 120 procent av SGI

- Avskaffa lägstanivådagar 

- Riktade insatser för kvinnors företagande

- Stärkt Diskrimineringsombudsman uppdrag med tydliga sanktionsmöjligheter

- Återupprätta könsuppdelad statistik över ägande, tillgångar och kapitalinkomster

- Systematisk jämställdhetsanalys i all skattepolitik

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ioann-Mark Kuznietsov

Text: Redaktionen

5dec2025

JUST NU: Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

En kraftig storm rör sig i riktning mot Sverige och kan slå till efter helgen.

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen