Majoritet av svenska folket har samma riskbruk

2024 12 09

Genomsnittssvensken dricker mer alkohol än gränsvärdet för riskbruk av alkohol.

Det fastslår Systembolagets dotterbolag IQ i en ny sammanställning.

IQ hänvisar till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) årliga beräkningar, som visar att svensken i genomsnitt dricker 8,64 liter alkohol per år.

– Det motsvarar runt 90-flaskor vin, och det är drygt 9 procent över Socialstyrelsens riktlinjer för riskbruk, framhåller bolaget i granskningen.

Mojtaba Ghodsi, vd för IQ, anser att många svenskar bör ta en funderare.

– Alkoholkonsumtionen är inte jämnt fördelad mellan svenskarna, men detta är ändå det bästa tillgängliga måttet och visar tydligt att många skulle må bra av att reflektera över sina alkoholvanor och dricka mindre.

Uppmaning till svenska folket

Ghodsi uppmanar allmänheten att följa Socialstyrelsens gränsvärde för riskbruk av alkohol.

I dag går gränsen för vad som räknas som riskbruk vid 10 standardglas eller mer per vecka.

– Även om råden från Socialstyrelsen riktas till vården, så upplever vi en stor efterfrågan från allmänheten på någon form av vägledning kring måttfull alkoholkonsumtion. Lite likt de som finns för kost och motion, säger Mojtaba Ghodsi.

– Så även om forskningen visar att det inte finns någon riskfri konsumtion, och att ju mindre alkohol desto bättre, så kan dessa riktlinjer fungera som ett verktyg för människor att reflektera och för att underlätta medvetna val. Sedan får varje vuxen själv fatta sina egna beslut för hur de vill dricka.

En grupp går emot trenden

Det finns dock ett ljus i mörkret.

Unga svenskar dricker mindre och mindre alkohol. I åldersgruppen 17-18 år är den genomsnittliga konsumtionen 4,4 liter per år – hela 46 procent under Socialstyrelsens riktlinjer för riskbruk.

– De allra yngsta sticker verkligen ut, och bekräftar återigen trenden att dagens unga dricker mindre än tidigare generationer. I övrigt dricker de flesta åldersgrupper en bit över Socialstyrelsens riktlinjer, säger Mojtaba Ghodsi.

Foto: T. Studler

Text: Redaktionen

Lyfter stort i ny mätning

2026 09 30

Den första opinionsundersökningen efter valet är här.

Mätningen från DN/Ipsos är trevlig läsning för ett av riksdagens största partier.

Partiet som får jubla är Moderaterna.

M ökar med över två procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 22 procent. Samtidigt noterar Sverigedemokraterna ett stöd på 17 procent.

Det innebär att det skiljer fem procentenheter mellan M och SD – den största marginalen sedan 2018, rapporterar DN.

Huvudförklaringen

Enligt Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring finns det en huvudförklaring till Moderaternas uppgång: väljare som stödröstade på Liberalerna i valet har återvänt till M.

– De har bara behållit ungefär två tredjedelar av dem som röstade på partiet i valet. Flest har man tappat till Moderaterna, säger han till tidningen.

Påverkas inte

Liberalerna backar till 4 procent i mätningen och balanserar därmed återigen på riksdagsspärren.

Noterbart är även att Vänsterpartiets stöd ligger kvar på ungefär samma nivå som i valet, trots uppgifterna om misstänkt valfusk i Borlänge. V får 8 procent i mätningen, vilket ligger i linje med partiets valresultat.

Kan få chansen

I morgong, onsdag, ska Norlén träffa partiledarna i en ny talmansrunda och därefter föreslå vem som får nästa sonderingsuppdrag.

Flera partiledare på vänsterkanten har framhållit att statsminister Ulf Kristersson (M) borde tilldelas uppdraget.

Kristersson vill inte svara på om han är beredd att tacka ja.

– Talmannen ska pröva var den parlamentariska majoriteten finns, men sist jag kollade var det fyra partier som på valnatten sa att de vunnit valet så där borde ju de parlamentariska förutsättningarna finnas, säger han till SVT.

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 29 september. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)

Socialdemokraterna 28 (28,0)

Miljöpartiet 6 (6,1)

Centerpartiet 7 (7,0)

Liberalerna 4 (5,3)

Moderaterna 22 (19,9)

Kristdemokraterna 6 (6,2)

Sverigedemokraterna 17 (17,5)

S+V+MP+C 49.0 (49,6)

M+KD+SD+L 49,0 (48,8)

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tungt besked för Sveriges nästa regering

2026 09 30

– It's the economy, stupid.

Det berömda uttrycket förknippas med den politiske strategen James Carville och Bill Clintons framgångsrika presidentvalskampanj 1992. Uttrycket syftar på att väljare i slutändan bryr sig mest om sin egen plånbok och det ekonomiska läget när de går till valurnorna.

Nu kommer ett tungt besked för Sveriges nästa regering. Under nästa mandatperiod väntas en kraftig inbromsning i hushållens ekonomi, samtidigt som regeringens reformutrymme blir begränsat.

Det visare en färsk prognos från Länsförsäkringar.

– Vi ser en kraftig inbromsning. 2026 års tusenlappar kan bli hundralappar nästa år, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Nästa budget kan förändra den här bilden. Samtidigt pekar bedömningarna av de offentliga finanserna på ett begränsat utrymme för nya ofinansierade reformer under nästa mandatperiod. Det ökar betydelsen av träffsäkerhet utifrån hushållens olika behov och ekonomiska marginaler, fortsätter han.

”Betydligt långsammare”

Enligt Länsförsäkringars sammanställning väntas en betydande ekonomisk inbromsning för villaägare och barnfamiljer nästa år. Deras marginaler beräknas dock fortfarande växa, men betydligt långsammare än under 2026.

– Det är en följd av stigande bolåneräntor och högre bensinpris samtidigt som vissa finanspolitiska åtgärder fasas ut. Under 2026 beräknas tillskottet bli omkring 2 900 kronor per månad, där politiska åtgärder står för 2 100 kronor, framhåller bolaget.

Läs mer: Bank ID-varning går ut – många drabbade på McDonalds

För flera andra hushåll är det ekonomiska utgångsläget ännu tuffare.

För en person som med garantipension beräknas pensionen efter skatt öka med omkring 70 kronor, samtidigt som enbart hyran väntas stiga med cirka 260 kronor. Tillsammans med ökade vardagsrutiner innebär det enligt beräkningen att garantipensionären får 472 kronor mindre kvar i plånboken varje månad.

Tuffast ekonomiskt utgångsläge har den arbetslöse.

– För den arbetslöse försvinner hela marginalen i kalkylen. Ersättningen från a-kassan står stilla samtidigt som hyran och andra vardagsutgifter stiger. Det gör att budgeten går från plus till minus, säger Stefan Westerberg.

Läs också: USA tvärvänder – säger nej till Kina

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen