Majoritet av svenska folket har samma riskbruk

2024 12 09

Genomsnittssvensken dricker mer alkohol än gränsvärdet för riskbruk av alkohol.

Det fastslår Systembolagets dotterbolag IQ i en ny sammanställning.

IQ hänvisar till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) årliga beräkningar, som visar att svensken i genomsnitt dricker 8,64 liter alkohol per år.

– Det motsvarar runt 90-flaskor vin, och det är drygt 9 procent över Socialstyrelsens riktlinjer för riskbruk, framhåller bolaget i granskningen.

Mojtaba Ghodsi, vd för IQ, anser att många svenskar bör ta en funderare.

– Alkoholkonsumtionen är inte jämnt fördelad mellan svenskarna, men detta är ändå det bästa tillgängliga måttet och visar tydligt att många skulle må bra av att reflektera över sina alkoholvanor och dricka mindre.

Uppmaning till svenska folket

Ghodsi uppmanar allmänheten att följa Socialstyrelsens gränsvärde för riskbruk av alkohol.

I dag går gränsen för vad som räknas som riskbruk vid 10 standardglas eller mer per vecka.

– Även om råden från Socialstyrelsen riktas till vården, så upplever vi en stor efterfrågan från allmänheten på någon form av vägledning kring måttfull alkoholkonsumtion. Lite likt de som finns för kost och motion, säger Mojtaba Ghodsi.

– Så även om forskningen visar att det inte finns någon riskfri konsumtion, och att ju mindre alkohol desto bättre, så kan dessa riktlinjer fungera som ett verktyg för människor att reflektera och för att underlätta medvetna val. Sedan får varje vuxen själv fatta sina egna beslut för hur de vill dricka.

En grupp går emot trenden

Det finns dock ett ljus i mörkret.

Unga svenskar dricker mindre och mindre alkohol. I åldersgruppen 17-18 år är den genomsnittliga konsumtionen 4,4 liter per år – hela 46 procent under Socialstyrelsens riktlinjer för riskbruk.

– De allra yngsta sticker verkligen ut, och bekräftar återigen trenden att dagens unga dricker mindre än tidigare generationer. I övrigt dricker de flesta åldersgrupper en bit över Socialstyrelsens riktlinjer, säger Mojtaba Ghodsi.

Foto: T. Studler

Text: Redaktionen

Ryska trupper krossas i överraskningsattack

2026 01 13

Ukrainska styrkor har överraskat ryska trupper.

Ukrainska trupper har krossat ryska försök att rotera och förbereda en ny offensiv i Donetsk‑regionen, enligt militära källor i Ukraina.

Under en överraskningsattack träffades ryska trupper och krigsmaterial förstördes, rapporterar RBC Ukraine.

Störning i ryska förberedelser

I området kring Pokrovsk i Donetsk‑regionen uppger Ukrainas 25:e luftburna brigad att man har lyckats störa ryska styrkors rotation och förberedelser för en planerad attack mot staden.

Enligt underrättelser identifierades ryska enheter och koncentrationer i Shakhtarskyi‑mikrodistriktet, vilket ledde till att ukrainska fallskärmsjägare avfyrade Grad‑raketer mot de samlade positionerna.

– Efter att ha fått bekräftade uppgifter om ryska positioner använde ukrainska parasoldater raketartilleri. Tio granater träffade området där fienden var koncentrerad, rapporterar militära källor.

LÄS MER: Expert fruktar kedjereaktion: kan få Ryssland att invadera

Resultat av operationen

Som ett resultat av den ukrainska eldöverföringen förlorade de ryska styrkorna materiel och soldater, enligt uppgifter.

Minst sex ryska trupper träffades, vilket tvingade angriparna att uppehålla ytterligare offensiva operationer i området.

Ukrainska militären beskriver händelsen som en del av stridsoperationerna i Pokrovsk‑riktningen, där intensiva strider fortsätter mellan parterna.

Front med hårda strider

Frontlinjen kring Pokrovsk är en av de mest aktiva sektorerna i östra Ukraina, med ryska försök att omringa staden från flera håll och förstärka trupper i området.

Enligt Ukrainas generalstab registrerades hela 46 ryska anfall i riktningen den 11 januari, där huvudstyrkorna enligt rapporter är koncentrerade söder om stadens centrum.

Trots detta säger talespersonen för Ukrainas generalstab, major Andrii Kovalov, att de ukrainska försvararna fortfarande håller norra delen av Pokrovsk längs järnvägslinjen.

– Ryska försök att bryta igenom med anfallsgrupper ovanför järnvägen stoppas framgångsrikt av de ukrainska försvarsstyrkorna, säger Kovalov.

Ryska trupper fortsätter sina försök att tränga in i staden, men ukrainska försvarare uppger att de bekämpar de ryska anfallsförsöken och hindrar framryckningarna.

Striderna i området väntas fortsätta med hög intensitet, där båda sidor genomför frekventa offensiva och defensiva operationer för kontroll över Pokrovsk och dess strategiska position i Donetsk‑regionen.

LÄS MER: Bekräftat: Populäraste elbilarna i Sverige – hela listan

Foto: HUNGQUACH679PNG

Text: Redaktionen

LARMET: Var tredje pensionär måste offra vanlig vardagsvara

2026 01 13

Övergången från att arbeta till att gå i pension riskerar att bli något av en kalldusch för många i Sverige.

För en hel del innebär det en helt ny ekonomisk livsstil, framhåller Länsförsäkringar efter att ha publicerat en ny rapport i ämnet på måndagen.

Två av tre av dagens pensionärer uppger att de gjort minst en ekonomisk förändring sedan de slutade jobba.

Och det kan bli betydligt värre än vad vissa är beredda på.

– För många blir skillnaden mellan lön och pension större än väntat, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar.

Måste avstå vanliga varor

I Länsförsäkringars undersökning framgår att var tredje pensionär, 33 procent, tvingats dra ned på inköp av vardagsvaror som exempelvis kläder och andra prylar.

Bland kvinnor är siffran 66 procent när även kategorin “upplevelser” räknas in i ekvationen, jämfört med männen som ligger på 48 procent.

Det får Länsförsäkringar att slå larm

– Skillnaderna mellan kvinnor och män följer med hela vägen in i pensionen. Lägre livsinkomster och därmed lägre pensioner gör att kvinnor oftare behöver anpassa sin livsstil mer när lönen ersätts av pension. För den som har möjlighet kan eget sparande därför spela en större roll för att skapa ekonomisk stabilitet som pensionär, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: Ica slår larm om sina egna kunder: ”Smärtgräns”

"Dra åt svångremmen"

En annan vanlig förändring, ofta ofrivillig, kan vara att behöva flytta till ett mindre boende vid pensionen, eftersom boendeformen behöver anpassas till den nya inkomsten.

Bland låginkomstpensionärer har 19 procent gjort så, jämfört med 7 procent bland de med högst inkomster.

– Pensioneringen innebär för många ett tydligt inkomstskifte, som ofta leder till att man måste se över sina utgifter. För vissa handlar det om att prioritera annorlunda, för andra om att behöva dra åt svångremmen, säger Stefan Westberg.

LÄS MER: Börsbolag i kris – aktien totalkraschar

Foto: BettyV

Text: Redaktionen