21 oktober 2025

Många bankkunder drabbade – kan inte betala räkningar

2024 10 25

En stor mängd bankkunder har under fredagskvällen drabbats av betydande störningar.

Det handlar om både internetbanken som nås via datorn och om appen.

Och det är kunder till den svenska storbanken Nordea som har råkat illa ut.

Överföringar och räkningar

Privatpersoner i Sverige som till exempel vill föra över pengar, betala räkningar eller utföra andra viktiga handlar kopplat till sina bankkonton kan inte komma fram till sina konton.

I stället möts man av det olustiga beskedet ”Något blev fel. Försök igen”.

Men det hjälper inte att försöka igen utan man möts av samma felmeddelande om och om igen.

Downdetector rapporterar

Det är inte bara Nordeas kunder i Sverige som drabbats utan även kunder i Norge, Finland och Danmark.

– Vi jobbar på att finna felet så fort som möjligt, framhåller Nordeas presschef i Norge till Aftonbladet.

Banken har drabbats av en cyberattack förklarar ansvariga vid banken för tidningen.

Enligt sajten Downdetector som mäter frekvensen störningar på olika nätsidor så inleddes problemen redan klockan 17.35. Och vid 19-tiden hade antalet registrerade nätproblem formligen exploderat för Nordea visar Downdetector.

Extrem situation

Nordea har drabbats av en rad attacker den senaste tiden.

På bara en månad under hösten har 360 så kallade överbelastningsattacker inträffat rapporterar finska Kauppalehti.

Det kan jämföras med bara 20 attacker under de första sex månaderna i år.

Kostnaderna för att hantera angreppen bedöms vara tiotals miljoner euro.

– Den senaste månaden har verkligen varit exceptionell, säger chefen för privatkunder på Nordea, till Kauppalehti.

– Eftersom vi har drabbats av överbelastningsattacker varje dag, avslöjar hon för tidningen.

Nordea Bank Abp har sitt säte och huvudkontor i Helsingfors, Finland.

– De lokala huvudkontoren finns i Köpenhamn, Stockholm och Oslo, uppger banken på sin hemsida.

Foto: K. Baker

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen