Många bankkunder drabbade – kan inte betala räkningar

2024 10 25

En stor mängd bankkunder har under fredagskvällen drabbats av betydande störningar.

Det handlar om både internetbanken som nås via datorn och om appen.

Och det är kunder till den svenska storbanken Nordea som har råkat illa ut.

Överföringar och räkningar

Privatpersoner i Sverige som till exempel vill föra över pengar, betala räkningar eller utföra andra viktiga handlar kopplat till sina bankkonton kan inte komma fram till sina konton.

I stället möts man av det olustiga beskedet ”Något blev fel. Försök igen”.

Men det hjälper inte att försöka igen utan man möts av samma felmeddelande om och om igen.

Downdetector rapporterar

Det är inte bara Nordeas kunder i Sverige som drabbats utan även kunder i Norge, Finland och Danmark.

– Vi jobbar på att finna felet så fort som möjligt, framhåller Nordeas presschef i Norge till Aftonbladet.

Banken har drabbats av en cyberattack förklarar ansvariga vid banken för tidningen.

Enligt sajten Downdetector som mäter frekvensen störningar på olika nätsidor så inleddes problemen redan klockan 17.35. Och vid 19-tiden hade antalet registrerade nätproblem formligen exploderat för Nordea visar Downdetector.

Extrem situation

Nordea har drabbats av en rad attacker den senaste tiden.

På bara en månad under hösten har 360 så kallade överbelastningsattacker inträffat rapporterar finska Kauppalehti.

Det kan jämföras med bara 20 attacker under de första sex månaderna i år.

Kostnaderna för att hantera angreppen bedöms vara tiotals miljoner euro.

– Den senaste månaden har verkligen varit exceptionell, säger chefen för privatkunder på Nordea, till Kauppalehti.

– Eftersom vi har drabbats av överbelastningsattacker varje dag, avslöjar hon för tidningen.

Nordea Bank Abp har sitt säte och huvudkontor i Helsingfors, Finland.

– De lokala huvudkontoren finns i Köpenhamn, Stockholm och Oslo, uppger banken på sin hemsida.

Foto: K. Baker

Text: Redaktionen

Alla går emot regeringen: magplask för kritiserat förslag

2025 12 05

Regeringen har i år gått fram med att en ny lag som ska tillåta utvinning av uran i Sverige.

– Det måste vara lagligt att ta hand om det svenska uranet som redan är uppe ur backen, det är helt obegripligt att gruvaktörerna behövt behandla det som avfall. Svensk gruv- och mineralnäring är avgörande för Sverige, Europa och för klimatet, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i augusti.

I förslaget ingår också att mjuka upp reglerna för gruvbolagens utsläpp av uran i sjöar och vattendrag.

Enligt regeringen skulle det ske kunna utan att påverka miljöskyddet negativt.

Men ingen av de elva remissinstanser som tagit del av förslaget håller med.

Samtliga sågar förslaget längs med fotknölarna, rapporterar SR.

– Det ökar osäkerheten. Riskerna är att vi kommer att få ökade halter av uran i våra vatten, säger Anna Ledin, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, till kanalen.

"Inget positivt med det"

Konkret handlar förslaget om hur mycket uran som ska få släppas ut i svenskt vatten.

Det regeringen föreslår är att utgångspunkten för gränsen bör vara den mängd uran som kan tas upp av levande organismer – inte den totala halten uran som släpps ut.

Enligt expertmyndigheten saknas dock vetenskapligt stöd för en sådan uträkning.

– Det här är en dålig ändring. Vi ser ingenting positivt med det, säger Marit Åkerblom, domare vid miljödomstolen i Östersunds tingsrätt, till SR.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

"Unika förutsättningar"

Enligt Camilla Brodin, gruppledare i Kristdemokraterna, har Sverige “unika förutsättningar för att vara en stor gruvnation”.

– För att på allvar ta upp kampen med den dominans som icke-demokratiska länder har är möjliggörandet av utvinning av uran centralt, säger hon i ett uttalande.

Enligt Mats Green, gruppledare i näringsutskottet för Moderaterna, har förbudet mot uranbrytning försvårat Sveriges möjligheter att bryta andra kritiska och strategiska mineraler som ofta återfinns tillsammans med uran.

– Med detta beslut kan vi förbättra Sveriges och Europas energiberoende och säkra vår självförsörjning av kritiska mineraler, säger Mats Green.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Mikael Törnqvist resp Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland varnar Danmark: “Har blivit det det första landet”

2025 12 05

Ryssland går till rasande attack mot Danmark.

En ukrainsk vapenfabrik ska byggas på dansk mark.

I fabriken ska företaget Fire Point, som bland annat tillverka krigsdrönare och robotar i Ukraina, verka och framställa bränsle till vapnen.

Det får nu Kreml att gå i taket.

– Danmark har blivit det första landet att stödja terroristregimen i Kyiv och har avsatt territorium för produktion av vapendelar. Det bidrar därmed till militära operationer mot fredliga städer i vårt land, säger Maria Zakharova, talesperson det ryska utrikesministeriet, enligt TV2 och tillägger:

– Detta äventyr bekräftar Köpenhamns fientliga, militaristiska kurs, och tillsammans med andra länder som är aggressivt allierade gentemot Ryssland omintetgör det försöken att lösa Ukrainakrisen politiskt och diplomatiskt.

"Strategiskt viktigt"

Det var i september som det danska beskedet om fabriken, som kommer att ligga nära Skrydstrup på Sønderjylland, gavs till känna.

I måndagst togs det första spadtaget.

– Med det första spadtaget säkras en strategiskt viktig produktionsanläggning till förmån för både Ukraina och Danmark, säger den danska försvarsministern Troels Lund Poulsen i ett uttalande.

Hans föregångare Morten Bodskov har beskrivit fabriken som ett bidrag till kampen för Ukrainas frihet.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Ambassadören: en del av kriget

Satsningen har dock väckt starka reaktioner i Ryssland.

När den danska regeringen tidigare i höstas gick ut med beskedet hävdade Vladimir Barbin, Rysslands ambassadör i Danmark och som återkommande spridit hätska budskap mot danskarna, att Danmark riskerar att uppfattas som en del av Ukrainakriget.

– Den ukrainska sidan har mycket öppet sagt att dessa missiler är avsedda att utföra attacker djupt inne i Ryssland. Köpenhamn vet detta, framhöll Barbin på Facebook vid tillfället.

LÄS MER: Kreml rasar över nordiskt beslut – ”tvingar oss agera”

Foto: Arctic Council Secretariat, Linnea Nordström

Text: Redaktionen