UPPGIFTER: Många barn försvunna i Sverige

2023 09 25

I Skaraborg i Västra Götaland har ett 20-tal barn inte dykt upp inför skolstarten.

Det har gått drygt en månad sedan skoldörrarna öppnades efter sommarlovet.

Barnen har fortfarande inte återvänt.

Nu misstänker skolan att barnen har rest till sina föräldrars hemländer.

Det rapporterar P4 Skaraborg.

Flera skolor slår larm

Fenomenet är inte unikt för Skaraborg.

I Göteborg saknas 36 elever på Sjumilaskolan i stadsdelen Biskopsgården, vilket SVT Nyheter skrev om i början av september.

Tidningen Bohuslänningen har även rapporterat att fler än 30 barn saknas i Uddevallas skolor.

Teorin: Därför lämnar de Sverige

Skolpersonalen i Skaraborg misstänker att desinformationskampanjer mot svenska myndigheter kan vara en av orsakerna till varför barnen har lämnat landet.

I somras varnade Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF, för att det pågår omfattande desinformationskampanjer mot Sverige på sociala medier och andra plattformar på internet.

– Det är väldigt stort, det är mycket aggressiva toner och hotfulla uttryck, sa myndighetens kommunikationschef Mikael Östlund till SVT.

Tre betydande lögner

Desinformationen som sprids om Sverige riktar sig främst till muslimska familjer.

Stora aktörer är delaktiga i att sprida lögnerna – bland annat Al Jazeera, ett av arabvärldens största mediebolag som beräknas nå ut till mer än 430 miljoner hushåll i över 150 länder.

Sydsvenskan har kartlagt flera av lögnerna som sprids av mediebolaget.

Enligt tidningens journalist Inas Hamdan förmedlas följande budskap:

- Svenska politiker tillåter koranbränningar, men inte att bränna prideflaggan eller Toran.

- Sverige tvångsomhändertar muslimers barn och ger dem till homosexuella.

- Sverige bedriver handel med invandrares barn.

”Vi är oroliga”

Alla tre påståendena är lögner, men enligt skolpersonalen i Skaraborg kan föräldrar ha påverkats och valt att tro på desinformationen.

– Vi är oroliga för att det är så. Men än så länge har vi inte fått ett tydligt svar på den frågan. Det är en av teorierna som vi har, säger Sofia Ferm till P4 Skaraborg.

Hon är rektor i Gullspångs kommun, där åtta elever är försvunna.

Foto: K. Sikkema

Text: Redaktionen

Alla får pengar – nytt stöd i Sverige

2026 05 22

Den digitala brevlådan Billo lanserar ett nytt elstöd till svenska folket.

– Vi älskar lösningar. Om du betalar din elräkning med Billo så bjuder vi på 250 kronor, säger Billos vd Johan Eklöf.

För att ta del av stödet måste användare betala sin elräkning med Klarna via Billo.

– Det enda vi kräver är att du registrerar dig kostnadsfritt hos oss och betalar räkningen med hjälp av Klarna. Sedan får du 250 kronor att göra vad du vill med, säger Eklöf.

Statligt godkänd

Billo är godkänd av både av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, och Finansinspektionen.

Sedan en tid tillbaka erbjuder Billo betallösningar från Klarna.

– Över huvud taget finns det oerhört mycket vi kan göra för att förenkla vardagsekonomin för vanliga svenskar. Att du nu kan betala dina räkningar på ett sätt som passar just dig är ett stort steg framåt. Vi kommer att fortsätta underlätta och förenkla folks vardag på det här sättet. Framtiden är flexibel, säger Johan Eklöf.

LÄS MER: Nytt flygbolag i Europa – planerar 100 destinationer

Så går det till

För att ta del av elstödet behöver användare betala en elräkning i Billo med Klarna mellan 22 maj och 30 juni 2026.

Processen utgörs av fyra steg:

1, Skaffa Billo gratis. Registrera dig med BankID eller Freja eID.

2, Betala din elräkning i Billo med Klarna. Välj att betala direkt eller senare.

3, Mejla in din elräkning. Bifoga en kopia av din betalda elräkning till [email protected].

4, Få upp till 250 kr.

Elräkningen måste vara på minst 250 kronor för att du ska kunna ta del av hela elstödet. Vid lägre belopp får du tillbaka det belopp som står på räkningen. Erbjudandet gäller första gången du använder Klarna i Billo.

Källa: Billo

LÄS OCKSÅ: Nya regler i Thailand – svenskar påverkas starkt

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

Sverige säger ja till USA – först i hela EU

2026 05 22

Sverige har tecknat ett ovanligt och exklusivt samarbetsavtal med USA.

Technology Prosperity Deal.

Så lyder namnet på det nya samförståndsavtalet som Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) och USA:s motsvarighet Marco Rubio skrev på idag.

Inget annat land i EU har ett liknande avtal. Enbart tre länder i världen har sedan tidigare en sådan överenskommelse med USA: Japan, Sydkorea och Storbritannien.

Det är USA som tagit initiativ till avtalet som har godkänts efter att Sverige fått möjlighet att påverka utformningen, erfar Expressen.

– I grunden handlar detta om att stärka vår konkurrenskraft och värna våra näringslivsintressen, säger Maria Malmer Stenergard i en kommentar.

"Ett av världens mest innovativa länder"

Avtalet gäller ett bilateralt tekniksamarbete.

Enligt regeringen innebär det utökade möjligheter till samarbete inom exempelvis AI, biomedicin, energi, rymd, kvantteknik och försvarsinnovation.

Även konnektivitet, avancerad tillverkning och försvarsinnovation nämns som exempel.

– Sverige rankas som ett av världens mest innovativa och nyskapande länder tack vare många människors hårda arbete. Vi vill att deras ansträngning ska löna sig och skapa de bästa förutsättningarna för svenska företag att fortsätta leda utvecklingen av framtidens teknik, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard.

LÄS MER: Del av Nordamerika kan bryta sig loss

Inga ekonomiska åtaganden

Regeringen understryker att det nya teknikavtalet inte innebär några rättsliga eller ekonomiska åtaganden för Sverige eller USA.

Istället ska det betraktas som en “politisk avsiktsförklaring om att fördjupa banden inom strategiska områden som bidrar till vårt gemensamma välstånd och konkurrenskraft.

– Sverige har en långsiktig och bred relation med USA. Tekniksamarbetet är ett kvitto på att Sveriges innovationskraft och tekniska spetskompetens gör oss till en värdefull samarbetspartner, säger Maria Malmer Stenergard.

LÄS MER: Trump ger bort en miljard kronor i gåva till ärkefiende

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen